Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Askeröd brandstation

KDE_001. Foto: © Kjell Dyberg-Ek.

Den 20 sep. 1913 bildades Askeröds frivilliga Brandkår.   Telefon. 67.
Efter inbjudan av Sveriges Riksförbund av frivilliga brandkårer sammanträdde ett antal intresserade lördagen den 20 sep. 1913 Stadgar antogs och det uppdrogs åt den tidigare valda styrelsen att snarast inköpa lämplig brandspruta av Henrikssons sprutfabrik i Stockholm.

1933 inköptes den andra brandbilen en Buick, 1941 inköptes en brandbil Chevrolet LD 131, 1942 byggdes en ny brandstation för 4200 kronor och den gamla ladan som använts som spruthus revs., 1951 inköptes en ny brandspruta API 110.

Till brandchef 1916 valdes J. Malm, chef för sprutavdelningen smedmästare Johan Löfqvist ? Den 9 juni 1954 erhöll brandchef Herman Andersson Brandkårsförbundets guldmedalj.

Brandstyrka: 15 man alla frivilliga. Alarmering: Tyfon, Övningar. 4 st. per år. Släck område: Askeröd och 15 km radie.

Ca 1931 uppfördes slangtornet för en kostnad av 940 kronor ekonomin var dålig varför det beslutades att tillsätta en festkommitté för att på dansbanan Björkliden anordna fester. Behållningen blev så bra att man kunde inköpa den första brandbilen.
Källa: Kjell Dyberg-Ek. F.d. Räddningschef, Hörby kommun.

Ny brandstation den 16 januari 1984 startade arbetet med att röja tomten av brandmännen.
Nybyggnationen beräknas kosta 400 000 kronor den låga kostnaden beror mycket på att vi hade möjlighet att ta hjälp av 7 st. beredskapsarbetare under byggnationen. Den nya stationen innehåller 2 garageplatser, lektionssal, dusch, toalett och förråd, Hörby kommun tillhör de mycket få kommuner som satsar på landsbygden. Den 30 september kunde så den nya brandstationen invigas.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.

Brandstationen i Askröd. Stationsnummer 270.
Källa: Räddningskänsten 100 år 1896 -1996. Kjell Dyberg-Ek. F.d. Räddningschef, Hörby kommun.

Askeröd invigning den 1984 08 30

Från vänster:
Hans Bosma,   Brandchef Eslöv
Bengt Emmertz, Plats chef Askeröd
Kjell Dyberg Ek, Brandchef
Hans Ljungquist, Brandstyrelsen
Pär Rosen, Chef Arbetsförmedlingen
Ernst Nilsson, Brandstyrelsen
Pär Anders Gustafsson, Byggmästare
Bertil Persson, Brandstyrelsen (Skymd)
Tommy Jönsson, Brandman Askeröd
Bror Lind, Brandstyrelsen

Frivilliga brandkåren i Bessinge bildades 1917 upphörde 1952.

Manskap vid Bessinge frivilliga brandkår är samlade framför familjen Anders Perssons nybyggda boningshus på Bessinge 3.
Året är 1923 samma år som kåren bildades, kåren nedlades 1952. Min farfar Anders Persson var troligtvis brandchef vid detta tillfälle.

Bästa hälsningar
Nils-Martin Andersson

Frivilliga brandkåren bildades 1926 i samband med att husbyggnationen startade i samhället. Tomter hade börjat säljas 1923.

Protokoll från Styrelsesammanträden finns för åren 1933 - 1974 och för årsmöten 1951 - 1974.
Uppgifter för de första åren 1926 - 1931 är knapphändiga.
De ursprungliga dokumenten har inte hittats men Karl-Einar Roos har nedtecknat vad han kunnat finna och komma ihåg.

Frivilliga Brandkåren upphörde i och med utgången av 1973 liksom Bjärsjölagårds kommun. På brandkårsstyrelsens möte 1973-11-12 "beslöts enhälligt att frivilliga kåren skall upplösas och överlämna sina samtliga ägodelar till brandförsvaret i Sjöbo nya kommun fr.o.m. nästa årsskifte, dock under förutsättning att samma beslut fattas på årsmötet. Detta i enlighet med stadgarna". På årsmötet 1974-03-20 "beslöts enhälligt att frivilliga kåren skall upplösas och att kårens ägodelar skall överlämnas till brandförsvaret i den nybildare Sjöbo kommun".

Utdrag från textkälla: Leif Nyströms hemsida där han berättar mycket utförligt om Bjärsjölagårds frivilliga brandkår.

Ludvigsborgs frivilliga brandkår

Bildades 1941, nedlades 1964.
Den 15/6 1941 bildades Fulltoftas frivilliga brandkår, som senare bytte namn till Ludvigsborgs frivilliga brandkår.

Man utsåg köpman Sven Haskel till brandchef och vice brandchef arbetare Per Lind.
1942 Höll Ludvigsborgskåren möte där önskemål om kollektiva olycksfallsförsäkringar diskuterades liksom lokalfrågan. En tomt vid lantbrukare Otto Perssons fiskedamm 4 km från landsvägen vid Häggenäs anses lämpligt för stationsbygget. Denna upplåter han gratis i 49 år enligt protokoll den 8/2 1942.

1944 Blir det två vice brandchefstjänster i Ludvigsborg. 1:e blir Arne Persson och 2:e Charles Månsson
Den 26/2 1945 Övergår brandkåren i Ludvigsborg i kommunal regi. Brandchef blir Arne Persson och tre vicetjänster, Edvin Persson, Göte Bengtsson och Herman Andersson.
Ordinarie brandstyrkan är på 12 man och inställer sig då brandsignalen ljuder. Reservbrandstyrkan är 18 man.

Kostnader: brandchefs-maskinskötarlön är 250 kr/år, brandövning och materialvård 1.50 kr/timmen och brandsynemän har 10 kr/dag i traktamente.

1960 Ludvigsborgs brandbil får ”brandsiren” monterad
Bemanning och material på brandstationerna:
Ludvigsborg, Svensköp och Södra Rörum: 9 man + 2 förmän/kår. 1 brandbil, 1 motorspruta 600 m slang per brandstation.
1964 Brandchef och vice omvaldes för nya 4 års period. Ludvigsborg hade problem med rekryteringen av personal och diskuterades därför att omvandlas till ett brandvärn istället. Man diskuterade riktlinjerna från Kommittén för Brandförsvarsutredningen enligt distr. Brandinspektör Rosberg.

Enligt dessa beslutades att Ludvigsborgs och Södra Rörums brandstationer skulle läggas ned. Svensköp kvarstår som bygdebrandvärn.
Samarbetsavtalet med Hörby brandkår förnyas och ett nytt släckningsavtal med Höörs brandkår för Ludvigsborg och vissa delar av Kvesarum skrivs.

1967. Den nedlagda Ludvigsborgs brandstations torn rivs.
1970-talet rivs brandstationen.

Kårchef:
Arne Persson 1952
Viktor Thomá 1953
Hilding Bengtsson 1955

Vice Kårchef
Viktor Thomá 1952
Hilding Bengtsson 1953
Uno Andersson 1955

Materielförv.
Arne Persson1952
                     1953
Uno Andersson 1955

Fulltofta frivilliga brandkårs första utryckning var trettondagsafton tisdagkväll vid 19-tiden år1943 då Vasahus brann ner till grunden. Det var medlemmar i Fulltofta sockens frivilliga brandkår som uppmärksammat branden och larmade kåren som gjorde en snabbutryckning från Ludvigsborg. Boningshus och stall som var sammanbyggt stod som ett eldhav och inget kunde räddas. Även två fina hästar och en del foder brann inne. Skogvaktare Björn Persson som bodde i Vasahus var inte hemma vid brandtillfället.

© Bodil Pedersen

Källor:
Räddningstjänsten Hörby 100 år
Fulltofta Sockenbok 2012 / Lennart Persson
uppgiftslämnare: Staffan Persson

Brandstationen var belägen i centrala Ludvigsborg på en tomt som var upplåten av Lantbrukare Otto Persson i 49 år, enligt Östra Frosta kommuns protokoll av den 8 februari 1942.
Foto: 1945.
Bild ID: /lud_1033

Otto Persson, Häggenäs 2, som erbjöd mark till att bygga Ludvigsborgs brandstation. Fotot är från början av 1930-talet.
Bild ID: /lud_1003b

Fulltoftas Frivilliga Brandkår.
Från: vänster, Arne Persson och Edvin Persson, vid brandsprutan. Herbert Andersson övriga okända. November 1945.
Bild ID: /lud_1034

Fulltoftas  brandbil var av märket Ford 1937.
Övre raden från vänster: Ingvar Persson, Erik Eskilsson, Arne Persson och Johan Bernersson. Året är 1945.
Nedre raden från vänster: Göte Bengtsson, Viktor Thoma, Uno Andersson, Edvin Persson och Charles Månsson. Nedre raden Edvin Persson med mustasch var far till hembygdsforskaren Lennart Persson. Övre raden Ingvar Persson var Lennarts bror.
Bild ID: /lud_1035

Flygfoto över Ludvigsborg. Brandstationen syns till vänster med sitt höga torn, intill Fulltoftavägen.
Bild ID: /Flygfoto_lud_1077

Fulltofta frivilliga brandkårs första utryckning var trettondagsafton tisdagkväll vid 19-tiden år1943 då Vasahus brann ner till grunden. Det var medlemmar i Fulltofta sockens frivilliga brandkår som uppmärksammat branden och larmade kåren som gjorde en snabbutryckning från Ludvigsborg. Boningshus och stall som var sammanbyggt stod som ett eldhav och inget kunde räddas. Även två fina hästar och en del foder brann inne. Skogvaktare Björn Persson som bodde i Vasahus var inte hemma vid brandtillfället.
Bild ID: /Vasahus_1940w

Där Ludvigsborgs brandstation låg. Idag byggs ett hus på tomten och hörnet heter Fulltoftavägen - Ludvigsborgs Betesväg.
© Foto: Bodil Pedersen. Bild ID: /Brandstationen_01

Brand Villa Solhem "Lassornas hus" och Emil Forsén i Ludvigsborg. Vykortet är från 1912.
Bild ID: Villa-Solhem_01

M J Waltersgård Häggenäs nr 5 (3) Som brann ner i april 1938 har tidigare ägts av bl.a. Olof Persson och Emil Forsén.
Bild ID: Lud_101b

Historiska bilder

Nya brandstationen inviges 3 sept. 1982

Grupp- och personbilder

Stora branden oktober 2020

I nuvarande Hörby kommun har det funnits 17 brandkårer, utöver detta har det med ganska stor säkerhet funnits spruthus.

Brandstationen.
Bild ID: TE_100

Året är 1937 visning av brandbilarna utanför brandstationen som invigdes två år tidigare. En av brandmännen är Gustav Landin.
Bild ID: 026w. Bilden insänd av Per Landin.

Den 24 januari 1896 fast ställde Länsstyrelsen att det skulle finnas en ORDNAD BRANDKÅR i Hörby cirka 200 man.

Den 9 maj 1903 brandkåren har mönstring och övning i morgon.

Den 18 december 1909 hölls ett föredrag om brandväsendet och särskild bildandet av frivilliga brandkårer av ordförande i Skånska brandkårsförbundet Dencker.

Den 29 april 1911 var det sprutmönstring på Gamla Torg detta hade man minst två ggr per år

Den 11 juli 1914 skrev brandchefen att det skulle uppföras ett spruthus på tomt 11 vid Nygatan för 3500 kronor. Den 15 oktober1921 förslag att omorganisera brandförsvaret

Borgarbrandkår bildades 1925 om 15 man och en allmän om 250 man tidigare fanns det en elitkår med 15 man och motorspruta.

Brandchefen Carl Lindquist talade sig varm för bildande av en frivillig brandkår i Hörby.

Den 11 april 1935 skrivs avtal med byggmästare Vicktor Liljenberg att uppföra ett två vånings hus i rödtegel.  Pris 33875 kronor, total pris 41 000 kronor

1936 inköpes en Ford brandbil, pris 4 475 kronor. Denna finns fortfarande kvar.

Brandchef: 1936 Oskar Andersson Oskar Andersson blir avtackad efter 26 års trogen tjänst.

Brandchef: 1950 Sven A Andersson

Manskap: 20 man i brandstyrkan och 30 man allmän brandkår.   Telefon: 232. Fordon: 1950 FORD V8 -36 och FORD 798 T -4Släckområde: Köpingen. Övningar: 12 st./år

Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg – Ek

Brandspruthus.

Året är omkring 1988. Hörnan Råbygatan/Ystadvägen, där Modepunkten finns idag.
Tunnorna på rad bakom herrarna. Detta var brandtunnor med vatten i. Spruthuset  ("Brandstationen"), ett litet hus som hade plats med en brandspruta låg tvärs över gatan vid ån.
Vattentunnor reduceras från 100 till 50 vid årsskiftet 1932 på grund av åldern. Vid brand fanns det avtal med ett antal hästägare bl. a bryggaren för transport till brandplats.
Källa: Kjell Dyberg – Ek

Frivilliga brandförsvaret samlade för en gruppbild framför
Hörbys brandstation. Se större bild

.

Här en gammal trotjänare, nu som pensionär.
Vid ratten Bengt Andersson. Foto: © Roland Pedersen.

Foto: © Roland Pedersen.

Foto: © Roland Pedersen.

Foto: © Roland Pedersen.

Till toppen av sidan

Foto: © Roland Pedersen.

Foto: © Roland Pedersen.

Gamla brandstationen 1988. Revs i Augusti 1988.
Bild ID: HH_3020w. Foto: Tommy Svensson

Gamla Brandstationen augusti 1988.
Bild ID: HH_3040w. Foto: © Henry Holm

Detta är Strand som inspekterar ån. Hans hus ligger bakom det är huset vi sett på många foto som brandkåren fick i uppdrag att bränna ner många år efter. Huset på andra sidan ån är Hörby lasaretts gamla tvätteri
Bild ID: TAB_0106

Året är1981.
Bron över Hörbyån vid vårdcentralen skulle breddas, och därför låg huset pyrt till. Det blev ett uppdrag för brandkåren. Istället för att släcka så fick man så att säga tutta på. Se fler bilder om Hörby brandkår och brandstation under länken "Brandkår".

Till toppen av sidan

Foton: © Roland Pedersen.

Till toppen av sidan

Nya brandstationen invigdes den 3 september 1982

Så här såg det ut innan ombyggnadsarbetet påbörjades.
Foto:© Kjell Nilsson.

Så här såg det ut innan ombyggnadsarbetet påbörjades.
Foto:© Kjell Nilsson.

Markberedning vid nya brandstationen här har arbetet gått lite längre. Foto:© Kjell Nilsson.

Markberedning vid nya brandstationen här har arbetet gått lite längre. Foto:© Kjell Nilsson.

Utsikt från gamla brandstationen vid Kotorget. Foto:© Kjell Nilsson.

Utsikt från gamla brandstationen vid Kotorget. Foto:© Kjell Nilsson.

Utsikt från gamla brandstationen över dåvarande Mejeriet med tankhallen. Som idag är ombyggd till  träningslokal där Studio Aktiv 24 finns.
Samtliga foto är tagna från Gamla Brandstationens torn.
 Foto:© Kjell Nilsson.

KDE_002. Foto från Kjell Dyberg-Ek.

Till toppen av sidan

Från Mellersta Skåne.

Till toppen av sidan

Grupp och personbilder från Hörby brandstation

Från vänster: Ragnar Månsson, Torsten Persson, Bertil Gustavsson, Mickael Jonsson,
Roger Carlsson, Mickael Kees och  Tommy Persson
Bild ID: Brandkar_015. Källa/Foto: Roland Pedersen.

KDE_003. Foto: © Kjell Dyberg-Ek. Se större delförstorad bild.

Lindblom, brandchefen Hörby.
Bild ID: HH_3646. Foto: Henry Holm.

Kjell Dyberg-Ek, brand och räddningschef Hörby.
 

Lindblom (vänster bild )anställdes 1970 (brandchef) och var verksam fram till den 31 dec. 1979 då Kjell Dyberg tog över den 1 jan. 1980, jobbade som Brandchef, Räddningschef och Säkerhetschef fram till 2007.

Från vänster Bengt Sandström, Anders Nilsson, Kjell Nilsson, Bengt Andersson och Sven Jönsson. Foto: © Eje Berntsson.

Till toppen av sidan

Från vänster: Gunnar Carlsson, Lasse Håkansson, Gunnar Esbjörnsson, Kjell Andersson,
 Jonny Andersson, Staffan Samuelsson, och  Erik Borggren.
Bild ID: Brandkar_016. Källa/Foto: Roland Pedersen.

Till toppen av sidan

Från vänster: Jan Nilsson, Bengt Johansson, Bengt Prahl, Börje Nilsson, Hasse Nilsson, Lennart Andersson och  Bengt Sandström.
Bild ID: Brandkar_017. Källa/Foto: Roland Pedersen.

Till toppen av sidan

Från vänster: Börje Johansson, Yngve Andersson, Nils-Åke Nilsson, Rudolf Konz,
Bengt Andersson, Jonny Nilsson och Kjell Nilsson
Bild ID: Brandkar_018. Källa/Foto: Roland Pedersen.

Till toppen av sidan

Bild ID: Brandkar_019. Källa/Foto: Roland Pedersen.  Se större numrerad bild med namn.

Till toppen av sidan

Brandmän 1958-01-13. Någon form av medaljutdelning.
Bild ID: HH_3095w. Foto: Henry Holm.

Till toppen av sidan

Hörby kommuns samlade brandförsvar. Foto: © Eje Berntsson.
Bild ID: Brandkar_012. Se större bild

Till toppen av sidan

KDE_003a. Foto: © Kjell Dyberg-Ek. Delförstoring. Tillbaka till den mindre bilden.

Till toppen av sidan

Brandförsvarets museigrupp på den gamla brandbilen. Foto; © Tommy Svensson.
Bild ID: Brandkar_014 Se större bild

Stora branden på brandstationen i Hörby 15 oktober 2020. Foto: © Alve Nilsson. Bilden tagen från "Höghuset".
Bild ID: Brandkar_021

Stora branden på brandstationen i Hörby 15 oktober 2020. Foto: © Alve Nilsson. Bilden tagen från "Höghuset".
Bild ID: Brandkar_020.  Foto: © Alve Nilsson.

Bild ID: Brandkar_022.  Foto: © Alve Nilsson.

Bild ID: Brandkar_024. Foto: © Fred Lundberg.

Till toppen av sidan

Bild ID: Brandkar_025.  Foto: © Fred Lundberg.

Bild ID: Brandkar_026.  Foto: © Fred Lundberg.

Byggnaden till höger är räddningscentralen användes vid kris och krig. Byggnaden i mitten brandstationen.
Övningsplats med helikopter "platta" att användas vid hjälp med helikopter snöoväder t.ex. Byggnaden längst till vänster, civilförsvars förråd när vi hade ett sådant. Denna organisationen är nu på väg tillbaka.
Källa: Kjell Dyberg-Ek. Se större bild

Frivillga brandkåren i Köinge bildas 1923 upphör 1952.
Telefon Venaröd 50. Brandchef Alfred Magnusson

Släck område: Köinge och Kvarnberga. Övning 2 st/år.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg – Ek

Kölleröds frivilliga brandkår bildas 1923 och upphör 1957. Manskap: 32 man.

Spruthuset i Kölleröd vi Hilding Simonsson plan vid torget får hyras för 1 krona per år. Den 21 augusti klubbas att Kölleröds brandkår bildas. Brandchef: Sven Nilsson.

1941 omorganiseras kåren och sammanslås med Bessinge, Tormastorp och Ormastorp. Brandchef: Elof Nilsson.

Manskap: fredsbrandkår 15 man och krigsbrandkår 20 man. 1933 inköp av redskapsbil Volvo årsmodell 1929. 1950 inköpes en nyare bättre brandbil Pris 2800 kronor. 1957 upphör brandkåren, under året har 7 övningar hållits. Utryckningar 5 st.

1 okt. hus brand i Hemmeneköp, 29 nov. hus brand i Frennarp, 5 dec. hus brand i Ulatofta, skorstensbrand i Viggarum och Skärhus.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg – Ek

Lyby brandstation

KDE_004. Foto: © Kjell Dyberg-Ek.

Frivilliga brandkåren i Lyby bildades 1917. Telefon 503. Frivilliga brandkåren bildades 1917 och omorganiserades 1941.

Släck område Lyby by.
Övningar: 3 st.   Brandchef: Lorenz Larsson. Ur arkiv: Kårchef Malt Björklund, v. kårchef Sven Sjöström och material förv. Malt Björklund.

1957 blir brandbilen underkänd vid en besiktning av statspolisen man säljer denna för 75 kronor. Ansvar för brandstationen tas över av skolstyrelsen som upplåter den till skolbussgarage.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år
Kjell Dyberg - Ek

Frivilliga brandkåren i Nyåkra bildades 1922   upphörde 1952. Manskap 20 man   Telefon Venaröd nummer 6. Brandchef Nils Persson. Brandchef A. Lundberg 19

Släck område: Nyåkra med omnejd. Utryckningar 1939 2 st. övningar 2 st/år. Nyåkra frivilliga brandkår provar sin brandspruta den 18 sep 1923 som fungerade till belåtenhet.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg – Ek.

Oderups frivilliga brandkår 1947.
Från vänster: Algot Nilsson, Torsten Nilsson, Knut Larsson, Oskar Persson, Johm Andersson, Otto Andersson, Gösta Blücher och Otto Ekdal.Bild ID: Oderup_007. Källa: "Mitt Oderup". Kamratcirkeln.

Oderups frivilliga brandkår.
Från vänster: Algot Nilsson, Otto Ekdal, Oskar Persson, Torsten Nilsson, Knut Larsson, John Andersson, Otto Andersson och Gösta Blücher. .Bild ID: Oderup_008. Källa: "Mitt Oderup". Kamratcirkeln.

1947_Vid motorhuven Algot Nilsson.
Bild ID: Oderup_106.

Sammanträde 1947 med Oderups frivilliga brandkår.
Från vänster: Oskar Persson, John Andersson, Otto Andersson, Otto Ekdahl, Gösta Blücher, Torsten Nilsson, Ernst Olsson, Nils Persson, Algot Nilsson och Helmer Jönsson. Bild ID: Oderup_009. Källa: "Mitt Oderup". Kamratcirkeln.

1952. Sammanträde med Oderups frivilliga brandkår, pojke okänd. Emil Nilsson, _Gunnar Persson, _Oskar Persson, okänd.
Bild ID: Oderup_108.

Oderups frivilliga brandkår bildades 1914. Telefon 70. Omorganiserades 1915 antal brandmän 6 st. antal brandmän 1939, 16st.

Släck område Östra by socken och 1 mil radie. Övningar 4 st.

Upphörde på -50 talet. Brandchef Algot Nilsson.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg – Ek.

"Tyfon" Brandlarmsapparat. Ritning från Kockums mekansika verkstäder 1934. Oderup_10. Källa: "Mitt Oderup". Kamratcirkeln.

Slangtornsbygge 1941. Oderup_011. Källa: "Mitt Oderup". Kamratcirkeln.

Oderups frivilliga brandkår i början av 1930-talet. Mitt på stegen står Axel Wictor Crona från Tollarps frivilliga brandkår.
Oderup_011. Källa: "Mitt Oderup". Kamratcirkeln.

1920-tal_Oderups frivilliga brandkår, nionde från vänster Leonard Nilsson, fjortonde från vänster Nils Andersson
Bild ID: Oderup_106.

Pärup brandstation

KDE_005. Foto: © Kjell Dyberg-Ek.

Frivilliga brandkåren i Pärup bildades 1921 omorganiserades 1937. Telefon 29. Upphörde 1957.

Den 14 maj 1935 årsmöte, fyra övningar under året. Brandchef Svante Berg.

1951 diskuterades en ny kommunindelning, detta innebar att Kölleröd och Pärups frivilliga brandkårer upplöses och inventarierna tillfaller Östra Sallerups kommun.

Pärups stationen bl.a. en Chevrolet (täckt) Albin motorspruta.

2:e vice brandchefen Ernst Johansson blir Pärups chef till deras 7 man som nu ingår i det kommunala brandväsendet.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg – Ek.

Frivilliga Brandkåren i Råby bildades 1930 och blev genast kommunal brandkår i som det då hette Hörby socken d.v.s. den del av Hörby socken som inte ingick i köpingen. Tel. 262.

Manskap 17 personer i elitkåren och 20 man i den allmänna kåren. 1930 var det 20 st. utryckningar men 1939 endast 2 st.

Året 1931 byggdes brandstationen och utrustades med brandbil av märket Ford och en motorspruta.

Släck område Hörby Socken. Vid Östra Frosta kommuns tillkomst blir Råby huvud kår. Brandchef Ludvig Rydle, 1:e vice Robert Nilsson och 2:e vice Ivar Mortier. 1960 är styrkan 12 man och 1961 blir Robert Nilsson brandchef.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år .

Frivilliga brandkåren i Svenköp. (Kilhult) bildades 1931 och upphörde 1974.

Kårens gamla brandbil utrangerad brandbil skänkes till Parkförförvaltningen och blir leksaksobjekt. 1971 får kåren en behövlig renovering av byggmästare Erik Frostmark. Den 5 juni antas en ny brandordning att gälla fr.o.m. 1 januari 1974 och brandvärnet upphör.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Foto: © Kjell Dyberg – Ek.

Frivilliga brandkåren i S. Rörum bildades 1916 och upphörde 1964. Manskap året 1939 11 man. Brandchef August Kronquist.

Mellersta Skåne den 16 juni 1934 kunde man läsa att det skulle bli brandkårs fest.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg - Ek

Tollstorp brandstation

KDE_006. Foto: © Kjell Dyberg-Ek.

Frivilliga brandkåren i Tollstorp och (Bjälkhult)bildades 1918 och upphörde på 50-talet. Brandchef. S. Paulsson.

Släckområde Östraby socken och byarna runt om.
Övningar 6 st./år.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg – Ek

Äspinge brandkår. Nedlagd 1960
Bild ID: HH_3862. Foto: Henry Holm.

Äspinge brandkår. Nedlagd 1960
Bild ID: HH_3863. Foto: Henry Holm.

Året är 1966, 22/4 plats okänd. Då har sittbrunnen modifierats ytterligare. Epa traktorerna blev senare sålda som "reservdelar" till någon veteranentusiast. Prata om återbruk!
Vi hade även en stegbil, som aldrig blev ombyggd, ståendes hemma hos farmor och farfar. Även den blev senare köpt som reservdelsbil. Tyvärr inte hittat något foto på den.
Källa: Torgny Blomberg.

Fordonen på bilden är Äspinges ombyggda Ford-brandbil till vänster.

Fråga, finns det någon av er "där ute", som har ett svar?
Den andra är om jag minns rätt en Chevrolet. Minns inte var den var brandbil, men en gissning kan vara Lyby eller åt det hållet?
Den har vid fototillfället fått Fordens bakhjul ser det ut som. Bilden är från 1963 och platsen är Skolien strax utanför äspinge by.
Källa: Torgny Blomberg.

Lyby tveksam, deras bil blev ej godkänd av statspolisen 1957 därefter såldes som skrot för 75 kronor. Registerings nummer M 4168.
Källa: Kjell Dyberg-Ek.

Äspinge brandkår nedlagd 1960
Bild ID: HH_3859. Foto: Henry Holm.

En äldre bild än de två ovan avÄspinge brandstation byggdes  1942, och bilden är tagen två år senare. Äspinge frivilliga brandkår höll till här till 1952.

Äspinge brandkår. Nedlagd 1960
Bild ID: HH_3860. Foto: Henry Holm.

Äspinge brandkår. Nedlagd 1960
Bild ID: HH_3861. Foto: Henry Holm.

Flytten av "Sprudehuset" till Axel Anderssons tomt.
Från vänster: Bertil Liedholm, Axel "Rånter" Andersson, Arvid Svensson och Einar Eng.
Textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken".

Delförstorad bild här under.

Ett gäng ungdomar på taket på "Sprudehuset". Från Vänster: Inga-Lisa Andersson, Anders Bengtsson, Anna-Greta Svensson, helmer eller Hugo Lysell, Elna Andersson och Anna Holmgren.

Bild ID: 000850.
Önneköps Brandkår med manskap 1950 eller något år därefter. Stående fr. vä. nederst Brandchef Elof Andreasson, Gustav Andersson, Viktor Svensson, Herman Jönsson, Nils Svensson, Ragnar Rosenlund, Emil Palmqvist, Kurt Lindholm, Bror Olofsson. Vid ratten; Karl Sjöström. Övre raden; Erik Andersson, Oscar Karlsson, Henning Lindholm, Gösta Johansson, Olle Svensson

Bild ID: 000849.
Önneköps brandmän
Fr. vä. Anders Lindholm, Nils Olsson, Wilhelm Lindin, Axel Svärd, Einar.
Enl. hörsägen byggs här Önneköps första brandbil i smedjan i Önneköp året lär vara 1925-1928.

Bild ID: 000686. Önneköps friviligbrandkår. Enligt bifogad lista till bilden:

Brandstationen i Önneköp. Feb. 1957.
Bild ID: HH_3765.

Bild ID: LO_019.
Önneköps brandbil. År 1924 startade en frivillig brandkår i Långaröds kommun. Genom att anordna fester och insamlingar lyckades man köpa sockens första brandbil samma år. Kommunen vägrade emellertid att stödja de frivilliga, som tröttnade och nedlade verksamheten år 1930. Kommunen stod i princip utan brandförsvar i flera år, men då Jönstorps skola brann ner 1936 rustades brandförsvaret åter upp, nu i kommunal regi. Foto: Oskar Nilsson, Önneköp.

Östraby brandstation

KDE_007. Foto: © Kjell Dyberg-Ek.

Brandkåren omkring 1930. Frånvänster Källarmästare Nils-Petter Strid, brandchef, handlare John Tage Nilsson, vid ratten åkeriägare Bror strid.
Bild ID: Ostraby_037

Frivilliga brandkåren i Östraby 1956.
1. Karls Svensson 2. Agne Bengtsson 3.Karl Roos 4. Bror Stridh 5. Emil Lundberg 6. Smeden hall 7. Per "PP" Persson 8. Gösta Johansson 9. Mangold Andersson 10. Erik Hall 11. Allan Lund.
Bild ID: Ostraby_049

Östraby frivilliga brandkår återuppstår 1941 och en brandstation byggdes av murare Axel Crona för en kostnad av 2 529 kronor på en tomt som arrenderades av Alber Svensson för 50 kronor per år. Brandchef Hans Ågren?

Inköp av brandbil Chevrolet av 1931 års modell inköptes av Folke Nilsson i Brunslöv för 450 kronor.
Källa: Räddningstjänsten Hörby 100 år.
Kjell Dyberg – Ek

Fordonsbrand. Juni 1951.
Bild ID: HH_3030w

 Brand 1961-07-01.
Bild ID: HH_3038w

Fordonsbrand. Juni 1951.
Bild ID: HH_3032w

Brand 1961-07-01.
Bild ID: HH_3034w

 Brand 1961-07-01.
Bild ID: HH_3039w

Trä Pers magasin i lågor1960-11-14
Bild ID: HH_3058w

Trä Pers magasin i lågor1960-11-14
Bild ID: HH_3057w

Trä Pers magasin i lågor1960-11-14
Bild ID: HH_3059w

Ambulansen i Hörby

När de första ambulanserna stationerades i Hörby vet man inte, men 1926 hade Frosta Sjuktransport- och Räddningssällskap en bil I Hörby. De här tre fordonen har varit stationerade vid Hörby ambulansstation. Från vänster: Mercedes Benz 1956. Den togs ur tjänst 1965. Nästa är en Volvo 1953, som togs ur tjänst 1962. Bilen längst till höger en Volvo 1948 togs ur tjänst 1956.

Gamla ambulanser i Hörby
Alla ambulanserna var stationerade och utgick dagtid från ambulansstationen på Hörby lasarett.
Ambulansman Lennart Persson har kört alla tre fordonen på fotot. Hans kollega hette Allan Andersson och de bodde nära varandra. Lennart på Grönegatan och Allan på Strömgatan. På den tiden hade förarna ambulanserna hemma när de hade 14 dagars jourberedskap efter ordinarie dags arbetstids slut. Det var inte ovanligt med ett larm mitt i natten då var det snabbt i utryckning-fordonet och ”tysta larmet” var rött ljus. För den tiden var det röd lampa som gällde.
År 1970 genomfördes ”blåljusreformen” då ersattes de röda mot blåljus på alla utryckningsfordon.
Dagtid hade ambulansmännen sitt jobb på lasarettet med olika göromål det vara vaktmästare sysslor som att räfsa gångarna runt byggnaderna.

Text: Bodil Pedersen
Uppgiftslämnare: Staffan Falk (Lennarts son)

Lennart Persson, en känd
ambulansman i Hörby

Förstoringar av gruppbilder och en del annat

Tillbaka till den mindre bilden, som är numrerad och med namn.

Till toppen av sidan

Tillbaka till den mindre bilden

Till toppen av sidan

Frivilliga brandförsvaret samlade för en gruppbild framför Hörbys brandstation
Tillbaka till den mindre bilden

Till toppen av sidan

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr