Relationer mellan Sverige och Nato inleddes redan tidigt under kalla kriget, men formaliserades först 1994 då Sverige gick med i Partnerskap för fred. I maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i försvarsalliansen på grund av försämrat säkerhetspolitiskt läge i Europa.

Sedan det första partnerskapsavtalet har relationerna utvecklats. År 2014 inledde Sverige samarbete med Nato inom ramen för Interoperabilitetsplattformen samt Enhanced Opportunity Partner, EOP. Sverige har även signerat Värdlandsavtalet, har ett utvecklat samarbete för katastrofinsatsarbete inom Euro-Atlantic Disaster Response Co-ordination Centre, EADRCC samt har ingått i Natos insatser i Kosovo, Afghanistan och Irak

Den 15 december 2020 fattade riksdagen beslut om att Sverige bör uttala en så kallad Nato-option som skulle innebära "att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och noggrant ger akt på förändringar i den internationella säkerhetspolitiska miljön". Regeringen avvaktade med att implementera beslutet, men efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att se över Sveriges säkerhetspolitiska doktrin. Arbetsgruppen konstaterade den 13 maj samma år att ett svenskt Natomedlemskap skulle minska risken för militära konflikter i Sverige och närområdet En riksdagsdebatt anordnades i frågan tre dagar, varvid sex av åtta riksdagspartier uttalade sitt stöd för ett svenskt Natomedlemskap. Den 16 maj 2022 beslutade därför Sveriges regering att ansöka om svenskt Natomedlemskap. Den 5 juli 2022 undertecknade Nato anslutningsprotokollet för att Sverige ska gå med i alliansen.