Till startsidan | Till menyn gamla bilder | Till menyn Hörby tätort | Senaste uppdateringarna |
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr |
Du som vet mer om torvmossar och har bilder kontakta oss här: info@gammalstorp.se Vi lägger in alla uppgifter på sidan,
plus att vi vidaresänder alla bilder, text och andra uppgifter vi får
till: Arne söker för forskning information om skånska torvmossar och äldre torvtäkter vid dessa. Framförallt foton som visar arbetsfolk, torvverktyg, maskiner och torvhantering, men även foton där täktgravar och landskapet runt torvmossarna är synliga. Av intresse är också arkivmaterial. |
Farhult, Långe mosse | |
Ett arbetslag på Långe mosse? Eller är det Harphult? |
|
Harphults mosse | |
Ett arbetslag på Harphultsmosse.
Ångmaskinen på Harphults mosse maskinist Herman Espersson ca 1951.
Lokomobilen på bild är av Munktells tillverkning, Klass H10-H12
lokomobilen är i storleksordningen 35-40 hk. |
|
Sittande på huk är Herman Espersson. Andra från vänster Verner Svensson. Tredje från höger Harald Hardbrant. Längst till höger Ingeborg Espersson ca 1951. |
|
Ångmaskinen på Harphults mosse maskinist Herman Espersson ca 1951. |
|
1930. Harphults mosse Längst up trea från
vänster Johan Espersson, fyra är Isaksson femma är Ernst Espersson,
sittande på andra raden och fyra från vänster är Jöns Hansson och sittande
längst ner är Anders Nilsson. Samtliga från Kilhult utom Jöns Hansson som
är från Elmhult.
Detta är inte samma maskin som på tidigare
bilder utan en engelsk tillverkad lokomobil. |
|
Johan Espersson sticker bräder under torvblocken. Bild ID: Harphult_mosse_01 |
|
Herröds mosse | |
Herröds mosse 1925. Mosskvarn dragen av lokomobil.
Munktells lokomobil klass H tillv 1900-1910. |
|
|
Du kan förstora och förminska skärmbilden genom att hålla ned Ctrl-tangenten och sedan trycka på + (plus) eller - (minus) på tangentbordet. Återställ skärmbilden till 100% (utgångsläge) genom att trycka Ctrl + 0 (noll). |
Hulta mosse | |
Torvfabriken kom till under första världskriget och igångsättningsåret var 1914.Torvfabriken ägdes av sockerbruket i Karpalund. Från torvfabriken gick under dessa år ett järnvägsspår till Linderöds station. 1918 såldes fabriken och omkring 1957 lades verksamheten ner helt. Fastighetsbeteckning Hulta 1:44. 1977 var ägaren Gösta A Andersson. De byggnader som finns kvar är en torvlada och ett litet
hus som har använts som kontor och lunchrum för de anställda. Ladan har en
nästan kvadratisk plan, den är mycket hög, saknar fönster och har sadeltak |
|
Torvupptagning på Hulta mosse. Arbetslaget på Svensköps mosse uppställt framför lusthuset. Man ser transportbandet från torvmossen där arbetslaget fyllde på med torv som sedan i lasthuset fylldes vagnarna med torv, som antingen kördes till en torklada eller breddes ut på marken för en första torkning. Sedan kurlade man torven vilket gick till så att man byggde upp en torvstack där solen kunde torka med sin värme och vinden blåsa igenom och på det viset torka torven. |
Hulta mosse. Torven man tog upp hade olika
konsistens. En del torv var mycket fast och finn och annan torv kunde det
vara mycket vatten i . Här har ett arbetslag ställt upp sig för
fotografering och eftersom torven dom arbetar med innehåller mycket vatten
tar dom upp torven med spade. |
"Måsatåged". Hulta mosse före 1925. Arbetslaget på Hulta mosse har för fotografens skull stannat upp med torvbrytningen för att arbetsslaget skulle bli fotograferat. Annars hade man fullt sjå med att bryta torv till sockerbruket i Karpalund utanför Kristianstad. Ett stickspår för järnvägen var lagt ifrån Linderöd till Hulta mosse. All transport av torven skede med tåg. Det var smalspår mellan Hulta och Linderöd så loket vi ser på bilden var inte så snabbt, därför döptes det i folkmun till ”torvbaggen”. |
Hulta mosse. Mycket folk arbetade på mossarna när man bröt för hand. Sedan ersattes folket med maskiner. Här står ett arbetslag som hanterar torv, som innehåller lite vatten. Man använde här greppar istället för spadar. |
1910-talet. En gruppbild på hela arbetslaget på Hulta mosse. Mycket folk var anställda som arbetare på mossen eftersom lönen var relativt god var det inte svårt att få folk. Till vänster i bild ser man tre stycken hästar som man hade till att dra torv vagnarna till torkladan som man ser i backgrunden. Anläggningen till höger först transportband från mossen och sedan på stolpar ett transportband till som tog torven upp till lasthuset där vagnar väntade på last för att sedan transporteras med häst och vagn till torkladan. |
Bärgning av bränntorv på Tynnemosse i Hulta. Bilden från kafferasten. Anna Jönsson, Elna Stenberg, Emma Andersson, Nils Andersson, Per Andersson, Henning Andersson, Joel Holmkvist, Nils Mårtensson i Maa. 2:a fr.. Höger Ivar Frostmar,. |
Torvupptagning på Hulta mosse för vidare transport till Linderöds station och därifrån till sockerbruket i Karpalund. Loket man ser kallades allmänt för torvbaggen och drog vagnarna med torv till Linderöd. Torvbanan var smalspårig så man fick lasta om på Linderöds station till normalspåriga vagnar. Mycket folk behövdes, som vi ser på bilden, för att lasta och lasta om. Sockerbruket Karparlunds ångpannor drog mycket mossa att elda med för att hålla sockerbruket i gång och därför gällde det att hålla överenskommen leverans. |
Hulta mosse 1922. Här har torven legat utbredd för torkning vilket benämndes att brea torven. Torven torkat till hanterbar fasthet och nu kurlar Elna Stener, Anna Jönsson och Emma Andersson torven. Att kurla torven gick så till att torven placerades intill varandra i en cirkel med en diameter av cirka en meter. Därefter stapplades (lavades) lager efter lager av torven varvid diametern för varje lager minskade så att kurlan fick en mot toppen avsmalnade form. En kurla gjordes cirka 1½ meter hög. Genom att torven kurlades kom den upp från marken. Härigenom kunde solen och vinden torka torven så att vattenhalten blev ännu lägre. |
|
Du kan förstora och förminska skärmbilden genom att hålla ned Ctrl-tangenten och sedan trycka på + (plus) eller - (minus) på tangentbordet. Återställ skärmbilden till 100% (utgångsläge) genom att trycka Ctrl + 0 (noll). |
Okänd mosse | |
Vet du som tittar just nu från vilken/vilka mossar dessa oidentifierade bilder kommer ifrån? I så fall blir vi glada ifall du vill meddela oss din kunskap, så vi kan lägga in dem på rätt plats.. Ange bara Bild ID, så vi hittar rätt bild. Meddela oss här. info@gammalstorp.se | |
Bilden tillställd oss av Bertil Strid. |
|
Torvupptagning. Bild ID: Gato_645 |
|
Bild ID: Benarp-vind/Vind_138.jpg |
|
Bild ID: Benarp-vind/Vind_136.jpg
Engelsk Ransomes. |
Bild ID: Benarp-vind/Vind_126.jpg
Engelsk Ransomes. |
Bild ID: Benarp-vind/Vind_135.jpg
Munktells Klass H maskin om 34 eller 38 hk. |
Bild ID: Benarp-vind/Vind_124.jpg |
Bild ID: Benarp-vind/Vind_128.jpg |
Bild ID: Benarp-vind/Vind_139.jpg |
Bild ID: Benarp-vind/Vind_027.jpg |
Bild ID: Benarp-vind/Vind_026.jpg |
Bild ID: Okanda_arbetare/oarbete_2014_05.jpg |
Bild ID: Benarp-vind/Vind_170.jpg |
Vet du från vilken mosse/ar som bilderna är ifrån så meddela oss gärna. info@gammalstorp.se |
|
Hässlers mosse vid länsgränsen, även kallad Stass mosse | |
Den låg intill Arup och Satserup, men vilken
by tillhörde den? Mossen kallades också för Stass mosse. |
Bilderna insända av Kurt Borg. |
Bild ID: Hasslers-mosse_02 |
Bild ID: Hasslers-mosse_01 |
Bild ID: Hasslers-mosse_04 |
Bild ID: Hasslers-mosse_05 |
Bild ID: Hasslers-mosse_03 |
|
Lyby mosse | |
Lyby mosse 30 augusti 1953. Bild ID: Lyby_mosse_01 |
Lyby mosse 30 augusti 1953. Bild ID: Lyby_mosse_02 |
Enligt
uppgift på platsen utgör arealen 70-80 tunland. Traditionen uppgiver att
mossen hemsökts av eld två gånger. Bildrna visar västra mossranden. Foto & text: Mårten Sjöbäck. Källa: Arkivkopia. Lunds universitetsbiblioteks bildsamlingar. |
|
Lyby torvmosse på 1940-talet. |
|
Råset mosse | |
Året är 1934. Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se |
|
Stafs mosse | |
Aftonbladet 1888-05-26.
Dagens Nyheter 1895-03-07. |
Vestkusten 1895-01-01. |
Satserups mosse | |
Året är 1933.
Lokomobilen är en Munktells Klass H sannolikt en H8 om |
Vestkusten 1895-01-01. |
Svensköps mosse | |
Svensköps mosse med torvladan. Lägg märke till järnvägsbanan, som leder upp till gaveln. Hästen heter Fix. |
|
Svensköps torvmosse omkring 1930. |
|
Stående från vänster: 1. Elna Persson, Hulta. f: 1882-02-16. 2. ? 3. ? 4. ? 5. Erik Andersson. |
6. ? 7. Lilly Persson, Hulta. f: 1913-12-03. Sittande: 8. ? 9. Anders Persson, Hulta. f: 1873-09-19. |
Svensköps mosse. Här kullar man torv. Flickorna på bilderna är Elna Stenberg, Anna Jönsson och Emma Andersson, |
Svensköps mosse. Här kullar man torv. Flickorna på bilderna är Elna Stenberg, Anna Jönsson och Emma Andersson. |
Bild ID: Svenskop_01 |
|
Tattarp mosse | |
Torvupptagning i Tattarp, Ö. Önneköp.
Foto: Oskar Nilsson, Önneköp.
Ångmaskinen en engelsk Marshall. |
|
Torastorp mosse | |
Mossatåget mellan Torastorp och Linderöd 1905. |
|
Tynne mosse | |
Året är 1936,
De här två bilderna hittade vi i en mapp som var namngiven till |
|
|
|
Viggarums mosse | |
En berättelse, om en dag på Viggarums mosse i slutet
av maj 1918
Ett dokument från © Malte Andersson, Skärhus. Dokumentet kommer från
Önneköpsbyaföreing. |
Klicka på löpsedeln för att |
Viss mosse | |
Bild ID: |
|
Bilden tillsänd oss av Kjell Åberg. |
|
Hej. Under kriget WW2 och även långt därefter var
min farfar Edvin Åberg sysselsatt med bränntorvstäkt på Vissmose, han ägde
en liten del av den med infart och väg väster om stora torvindustrin just
vid ån och bron däröver. Mvh |
Bilden tillsänd oss av Kjell Åberg. |
Köinge 1-15 Wiss Torfmosse. Källa: Arkivkopia. |
|
Bilden tillsänd oss av Kjell Åberg. |
|
Foto: Emma Nordal, Tollarp. Bild insänd av Bertil Stridh. |
|
Ett arbetslag vid Viss mosse i Månsköp. Året är 1942 eller möjligtvis
1943. Den andra personen från vänster räknat (med hatt) är Bror Andersson,
f:1900-1990 i Månsköp. Han var maskinist på mossen, han var också min
svärfar.
Rapporter från Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet Nr 10. Viss mosse 2:2 - en mossboplats från mellersta maglemosetid Arkeologisk undersökning 2013 Råby 28:3 Svensköp socken Hörby kommun Skåne. Läs mer här vad Institutionen för arkeologi och antikens historia skriver om Viss mosse. |
På Vissmossen påbörjades upptagning av bränntorv 1918 samtidigt som en bränntorvfabrik uppfördes av Frosta Andelsbränsleförening u.p.a ( bildad 1917). Verksamheten utvidgades kraftig under de följande åren och man började även ta upp torv på den närliggande Råsets mosse. En torvströfabrik med två pressar, torvlada och balmagasin byggdes vid Benarp. Mot slutet av 1920-talet avtog driften vid Vissmosse och den upphörde helt 1928. År 1931 återupptogs torvtäkten av AB Frosta Bränsle, men det var först när Theodor Woelfer tog hand om mossen som stordriften kom tillbaka. 1941 såldes anläggningen till Firma Frosta Torvindustri, T. Woelfer. Denne bildade 1943 bolaget AB Frosta Torvindustri som övertog driften. Den gamla firman ägde fastigheterna. Man började ta upp både strö och bränntorv, man byggde ut fabriken och moderniserade den. Den färdiga torven transporterades med lastbil eller traktor till Äspinge station för omlastning till järnvägstransport. Disponent Sigfrid Persson från Äspinge övertog industrin 1954. Anläggningen såldes 1963 till AB Svensk
Torvförädling (STF) och ändrades till torvupptagning medelst fräsning. STF
rev fabriken och ersatte den med omlastningsanordning från torvbana till
lastbil. Torven kördes till Kronmull AB i Sösdala. STF ändrade omkring
1975 namn till Svenska Torv AB ( 1980 sålt till Domänverket). vars
dotterbolag bildades 1981. Detta ägde i sin tur Kronmull AB. Detta bolag
köptes 1986 av Tetra Pac-koncernen genom dotterbolaget Simontorp AB. Sedan
såldes Kronmull AB 1992 till det samma år bildade Svalöf Weibull AB( som
var helägt av Lantmännen). Sedan 2008 ägs företaget av Econova och
Bröderna Persson Gräv&Schackt i Killhult står för upptagningen av torven. |
Aftonbladet 1885-05-09. |
Aftonbladet 1868-08-11. |
Ett lag unga flickor som arbetade på Viss mosse. Deras arbetsuppgift var
att ta hand om torvstyckena, stapla dem för att sedan vända dem för
torkning. Året är 1942 eller möjligtvis 1943. |
Ett annat gäng på Viss mosse.
|
Bild ID: Vind_146. |
Bild ID: Vind_129. |
Äsphult mosse | |
Bilder saknas |
2005 hittades ett mycket besynnerligt litet
trähjul i en mosse i Äsphult (Äsphult 12:6) i samband med grävningsarbeten
(tyvärr hittar jag inga bilder). Hjulet hittades på ca.1 meters djup.
Ägaren kom in med det till museet och vi fattade misstankar om att det
kunde vara väldigt gammalt. Konstruktions- och utseendemässigt stämde det
med hur trähjul såg ut på vikingatiden/medeltiden. Vi lämnade det till
både dendrokronologisk analys och c14-datering. Dendroanalysen kunde
fastställa träslagen (lötarna var av bok, ena ekern av ask och den andra
ekern av ek samt dubben av ek) men inte åldern. c14-analysen gav vid
handen 95,4% probability 1650-1960 e. Kr. |
Östraby torvmosse | |
Lokomobilen på mossen är en maskin tillverkad av Hvilans Mek verks. Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se |
|
Ekeröds mosse | |
Torvupptagning på Ekeröds mosse. lokomotivet driver uppfodringsverket. Längst t. h. Maskinist Enock Risber f. 31.08.1884 3:e från vänster i slokhatt kan vara Ivar Persson Södra Rörum. Bild och text: Ronny Risberg. Biuld ID: /Linderod_mosse_01 |
|
Åkarps torvmosse, Linderöd | |
Åkarp torvmosse i Linderöd. Torvupptagning under 1:a världskriget. Bildkälla: Hembygd.se |
|
Byrhults mosse i Linderöd | |
Ett arbetslag på Byrhults mosse i Linderöds socken 1917.2:e man från höger är Edvard Svensson, senare lantbrukare i Boarp, Linderöd Bild ID: Byrhultsmosse_01. Källa: www.hembygd.se |
|
Okänd plats | |
Dikarelag vid en mosse i Kilhult 1938. Bild källa: Ingemar Olofsson. Bild ID: Torvmosse-kihult-1938_02 |
|
Dikarelag vid en mosse i Kilhult 1938.
Bild källa: Ingemar
Olofsson.Bild ID: Torvmosse-kihult-1938_01
Till startsidan | Till menyn gamla bilder | Till menyn Hörby tätort | Senaste uppdateringarna |
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr |