Nostalgisidan

Nostalgisidan kan innehålla precis allt, bara det är nostalgi och kul saker. Här bygger vi ut sidan efterhand som det kommer in material. Sidan är dock inte högprioriterad. Vår stora "grej" är gamla bilder från Hörby kommun, som under lång tid tagit all vår tid. I feb. 2015 kom vi över 6500 gamla bilder.


Hökenklubbens klubbmärke	Fantomenklubben
Hökenklubben var många killars favorit på 1950-1960-talet. Det handlade många gånger om att antingen vara med i Hökenklubben, eller så var man det i Fantomenklubben. Hökenklubben var inte fullt så hårt marknadsförd som Fantomenklubben, så det var lite extra tufft att skilja sig från mängden – då var man med i Hökenklubben. Medlemsnålen i plast, den till vänster har ett värde idag (2012) av ca. 100 kr	. Fantomenklubben är säkert vida känd för alla killar som växt upp sedan början av 1950-talet, även så idag. Otroligt nog kan man fortfarande 2012 för 50 kr bli medlem i Fantomenklubben. Länk till en fantomensida: http://www.harnby.com/Seriesida/Fantomen/Fantomenklubbar.htm


Hopalong Cassidy klubben var också en av pojkarnas favoriter. Här ett halssmycket som ingick i medlemskapet. Det finns idag en hemsida om "Hoppy" http://www.hopalong.com/home.asp

Vilken pojke minns inte serietidningarna Prärie med Davy Crockett. Små billiga serietidningar som var 8 ×17 cm och kostade omkring 25 öre i slutet av 1950-talet. Det fanns även många andra tidningar i denna storlek med andra seriefigurer.	En välkänd figur. Esso blev sedermera Stat Oil i Skandinavien. Esso hittar man fortfarande på andra ställen i Europa.

Tröska tillhörande bondgård från mitten av 1950-talet	Höstack tillhörande bondgård från mitten av 1950-talet
Mamma och Pappa bonde från mitten av 1950-talet.	Vanliga leksaker köpt i butik, men de är ändå i trä och förmodligen handsnidade.
Häst med vält. Kolla hästen som är utskuren i äkta läder. Två bitar med lite man och svans emellan.	Man lekte med samma hästar, men bytte ut redskapen.
Både civila och militära figurer gjordes i ett ganska skört material	Kor i samma sköra material

Alla husmödrars dröm – en Singer symaskin. Här är bruksanvisningen från en modell som kom i slutet av 1949, eller tidigt 1950-tal.	Disketten, så nära, men ändå är den historia

Nyckelring i form av en Koppartranspump. 1960-tal.	Essostolpe, som medföljde en Legobyggsats för bensinstation. 1960-tal.

Kodaks världsberömda projektor, här som penvässare. 1970-tal.	Robin Hood figurer medföljde Kellogg´s flingor för att få barnens föräldrar att köpa just deras flingor. Här Robin Hood tillsammans med broder Tuck. 1950-tal.

En kul nyckelring från STIHL i form av en motorsåg. Den har ett fungerande autentiskt motorljud	Världens minsta riktigt fungerande skruvmejsel?


120 filmspole med träkärna
	En filmkärna, till 120-film, som passade våra låd- och bälgkameror kameror, men som även användes i proffskameror, bland annat i Hasselblads berömda kamera. Kärnan på bilden är lite extra unik idag då den var gjord i trä. Föregångaren 620-filrullen hade en mindre omkrets och ett mindre "hål" i kanterna. 620-filmrullen satt i stor utsträckning i 1940- och 1950-talets s.k. lådkameror. 620-kärnan var alltid gjord i plåt.

Avståndsmätare
	I början av amatörfotografin, då välbärgade familjer hade råd att köpa en riktig kamera, var det inte alltid så enkelt att ställa in skärpan. Detta löstes med en separat avståndsmätare som gav avståndet till motivet. Därefter förde man manuellt över detta avstånd till kamerans skärpering. Avståndsmätare tillverkades i ett stort antal olika versioner, av många olika företag.


Sportsökare eller Ramsökare
	Då sökarna på kameror runt 1940-och 1950-talet oftast var väldigt dåliga, så var man tvungen att ta fram en s.k. ramsökare, som klämdes fast på kameran. Detta gjorde att det som fanns "inom ramen" kom med på bild – med en klar reservation. Ramsökaren hade också en stor uppgift att fylla när man skulle följa rörliga motiv. Att följa ett motiv i dåtidens kamera var många gånger näst intil omöjligt.

Hasselbladkoden
	Hasselbladkoden, en inte hemlig, men oftast en kod som bara yrkesfolket känner till. Hasselblads kamerahus har alltid en bokstavskombination innan serienumret. T. ex. kunde det stå: TU 123456789. Detta betyder att kamerahus med serienummer 123456789 är tillverkat 1967. T står för siffran 6, och U för siffran 7. På detta sätt kan man enkelt se vilket år kamerahuset är tillverkat. Detta är bra att veta när man skall köpa en begagnad "Bladare", som oftast kostar en slant. Normalpriset för en ny Hasselblad H3II med 31 megapixels bakstycke och normalobjektiv är 268 000 kronor inkl. moms.

En ganska unik nyckelring, inkl etui. Hasselbladkameran.	Etui till Hasselbladnyckelringen.

Exponeringstabell i papp
	När amatörfotografin började på allvar fanns det inga exponeringsmätare, i alla fall inga som var överkomliga för "vanligt folk". Då fick man hålla tillgodo med en exponerings-guide. Det vill säga, först tittade man helt enkelt upp i himlen efter vad det var för väder. Därefter vad det var för motiv. Så enligt exponerings-guiden här till vänster så om det var klar sol och motivet var ljust, t. ex. på stranden. ja då ställde man in exponeringstiden på 1/50 sekund och vred ner bländaren till 22. De som fotograferad ofta och mycket lärde sig ljusvärdetalet genom att helt enkelt med ögonen bedöma ljusets styrka på motivet i förhållande till det ljus som fanns just då, sol, moln eller kanske soldis.

Det här är vad som kallas riktiga pengar, sedlar med stil

En gång i tiden prenumerade man på tidningen Röster i radio

Christian Kruse föddes 1876 i Hörby, Skåne, och dog där 1952. Han studerade vid Tekniska skolan i Stockholm. Ute i Europa studerade han bl a vid Berliner-Secessionens, under 1900-talets början var han bosatt i Paris framtill 1930. Där studerade han vid Académie Delécluse samt krokiskolorna Académie de la Grande Chaumiére och Académie Colarossi. I Paris deltog han också i flera stora utställningar. Han bodde även i Narvik och Laxå. Christian Kruse målade mest landskap i olja, kol eller färgkritor, i en fin, ofta grågrön kolorit. Men han målade även en del porträtt.	Kyrkan är från mitten av 1100-talet med Carl stenmästare som byggmästare. Vapenhuset antas vara byggt på 1500-talet. År 1818 byggdes den så kallade nykyrkan över vars ingång man vid ombyggnaden fann inskriptionen Carolo XIII Rege Sueciae et Norvegiae Haec Pars Templi Extructa Anno MDCCCXVIII vilket betyder under Carl XIII konung av Sverige och Norge, uppbyggdes denna del av kyrkan år 1818. I slutet på 1800-talet var kyrkan i ett bedrövligt skick och på initiativ av kyrkoherde Lundegård (far till författaren Axel Lundegård och konstnären Justus Lundegård) påbörjades 1888 en restaurering av predikstol, altarprydnader, dopfunt, två takhimlar och epitafier. I april 1895 påbörjade ett ombyggnadsarbete av byggmästarna Liljenberg i Hörby och Sjunnesson i Tjörnarp. Då det gamla koret revs hittades flera målningar vilka troligtvis blivit överkalkade under 1400-talet i samband med att valven slogs. Målningar hittades också på långskeppets väggar och valv. I kyrkogårdens nordöstra hörn fann man grundvalarna till något som troligtvis varit en stavkyrka. Dock företogs inte några expertisundersökningar av fyndet. Den 20 december 1896 invigdes den nya kyrkan, byggd i nygotisk stil, av kontraktsprosten Hans Edestrand.
	Östra Sallerups kyrka är en kyrkobyggnad i Östra Sallerup cirka sju kilometer utanför Hörby, drygt två kilometer från Hörbymasten. Den tillhör Västerstads församling i Lunds stift. Kyrkan var tidigare församlingskyrka i Östra Sallerups församling.
Kyrkan byggdes i byn Kilhult 1863-1864 av byggmästare Pettersson från Ivetofta. Den ritades av arkitekten Thor Medelplan . Invigningen skedde 1864. Den ersatte en romansk kyrka från tidig medeltid som låg i Svensköps by. Den gamla kyrkan hade förfallit och motsvarade inte längre församlingens behov. Kyrkan revs dock inte helt och finns idag kvar som Svensköps kyrkoruin. 1932 restaurerades kyrkan och bland annat målades bänkarna om i en rosa färg. 1964 skedde ytterligare en restaurering då bänkar, altarring och kor omändrades efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilsson, Ignaberga. Samtidigt hängdes ett färgat glaskors i valvbågen över altaret.	Byn Södra Rörum ligger på Linderödsåsens västra sluttning mitt mellan Hörby och Höör i Skåne. Kyrkan är uppförd på en kulle mitt i byn. Kyrkan byggdes 1884-1887 efter ritningar av arkitekten Salomon Sörensen. Den består av torn, långhus med korsarmar åt norr och söder samt avslutas åt öster med en absid. Fasaderna utgörs av murverket av huggen gråsten med vitputsade gesimser, listverk samt fönster- och portomfattningar. Yttertaken samt tornspiran är i huvudsak täckta med skiffer eller eternitplattor, enkelfalsad målad järnplåt finns på vissa smärre
Kyrkan, som är vigd till Sankta Margareta, uppfördes troligtvis under sent 1100-tal. Kyrkan hade i sitt ursprungliga skick ett kor med absid samt långhus. Ett i planform kvadratiskt torn uppfördes senare i väster. Under 1400-talet slogs valv i kyrkan. 1836 utökades kyrkan med tillbyggnader norr och söder om långhuset. Under en genomgripande restaurering i slutet av 1800-talet upptäcktes överkalkade målningar från 1400-talet. Peter Wieselgren verkade dom kyrkoherde i Östraby under 1800-talet.	Lyby är en liten ort som är belägen cirka 3 km sydväst om Hörby i Skåne. Kyrkan är en medeltida byggnad som uppfördes i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. På 1850- och 1870 talet förstorades kyrkan varvid koret, absiden, korsarmarna och långhusets västra travé tillkom. Det vi ser idag är till sitt yttre i allt väsentligt en 1800-tals kyrka. De äldre, romanska, partierna är i sin helhet infogade i kompositionen - och kan bara skönjas vid takfot och sockel. I slutet av 1970-talet fick kyrkan med sitt nuvarande “grova” utseende då den spritputsades med ett starkt cementhaltigt bruk. Den senaste utvändiga renoveringen gjordes år 1989.Kyrkans yttre är idag i behov av en allmän översyn vilken inkluderar målningsskikten på yttertaken över långhuset och korsarmarna.
Tegelkyrka byggd omkring 1160. Det är en romansk kyrka, har långhus, halvrundat kor och halvrundad absid. Högt sittande medeltida fönster är typiskt medeltida. Målningarna i taket är troligen från 1400 talet. På 1850 talet byggdes tornet och en tillbyggnad åt väster