Toppen

Huggelseke

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

 

   


Bild ID: Huggelseeke-karta_01. Källa: Min karta, Lantmäteriet.
   
   

Bild ID: AKN_045_Huggelseke

   

Till toppen av sidan

   
Gård på vången i Huggelseke nr 3 utanför Hörby


Gård på vången i Huggelseke nr 3 utanför Hörby. Tid för fotograferingen okänt. I dag riven sedan många år tillbaka.
Gården låg utmed vägen Huggelseke - Grankarp.
Gården som kallades för Huggelsekevång bestod av 24 tunnland, till största delen stenig åkerjord. Från början var det egentligen bara 18 tunnland, men någon gång omkring 1935 köptes sex tunnland till av Ernst Andersson från byn.
Bild ID: Huggelseke_03. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Göran Strand.
   
   


Gård på vången i Huggelseke nr 3 utanför Hörby. Troligtvis sent 1940-tal. I dag riven sedan många år tillbaka.
Gården låg utmed vägen Huggelseke - Grankarp
Bild ID: Huggelseke-nr-3-1940-tal-rivet. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Göran Strand.
   
   

Gården Huggelseke 3

I augusti 1880 gifter sig Nils Jönsson med Hanna Jönsdotter och flyttar in som åbo på Huggelseke nr 3. December samma år kommer första dottern till världen.

Nils var född 1851 på Västerstadshus i Västerstad och Hanna var född 1855 på Flensma nr 3 i Huaröd. Paret får sex barn: Anna, Nils, Hilda, Kristina Bernhard och Ingrid, varav de fem förstfödda växer upp på gården medan den yngsta flickan går bort i kikhosta endast ett halvt år gammal. Hannas mor änkan Elna Arfvidsdotter bor också på gårdens undantag fram till sin död. I slutet av 1800-talet håller man sig med drängen Per Bengtsson från Östra Sallerup, även han bor då på gården.

Äldsta sonen Nils Nilsson, född 1883 låg i Ystad som 17, 18-åring som kavallerist och blev sedan stamanställd under några år som dragon. I Ystad tar han sig namnet Strand. Efter militären har han diverse arbeten i Högseröd där han bosätter sig ett tag. Nils Strand under några år med i "Herröd skytteförening" där han vann många priser i tävlingsskytte. Han var en arbetsmyra som få och i många år arbetade han också på Viss mosse och med säsongsarbete vid brännerier. Hans huvudsakliga arbete vid sidan om jordbruket var dock dikningsarbete. Som entreprenör på detta område har han utfört många dikningsarbeten i orten. I februari 1911 gifter han sig med Frida Åkesson, född 1890 på Pärup nr 3 i Östra Sallerup. Nils och Frida Strand flyttar till gården i Huggelseke där Nils sen tar över och blir egen hemmansägare. Hans mor går bort 1912, efter det flyttade Bengta in som hushållerska. Hans far bor kvar en tid till innan han flyttar till Boarp.

Nils och Frida fick åtta barn: Holger 1911, Gulli 1913 Harald, 1915 Gunhild 1917, Ragnar 1919, Harry 1924, Malte 1927 och Evy född 1933.

De kallade gården för Huggelsekevång. Vången var egentligen bara benämningen på den skogsmark som låg sydväster om Huggelseke by.

Gården bestod av 24 tunnland, till största delen stenig åkerjord. Från början var det egentligen bara 18, men någon gång omkring 1935 köpte de sex tunnland till av Ernst Andersson från byn. Någon traktor hade de aldrig, utan jorden brukades enbart med hjälp av hästar. Man hade bara en häst i stallet, men vid behov lånades en till av Ivar Persson från Huggelseke.

Det fanns bara plats för fem kor, så fler hade de inte. När det behövdes en tjur för avel så lånade man en av Nils Nilsson. Mjölken de fick användes för husbehov och resten hämtades av lastbil i 50 och 30 liters kannor för transport till Hörby. Alla bönderna i trakten var med i samma mejeriförening. En stor sugga fanns också på gården, som bäst kunde den få upp till tio kultingar, varav de flesta såldes på marknaden i Hörby. I hönsgården gick 20 – 30 värphöns, både vita, svarta och bruna. På hösten släppte man ut dem så att de fick gå lösa. Äggen lämnades till en lanthandel i Köinge. Vatten hämtades från en brun med pump på gården, men i slutet av 1960-talet drog man in vatten i huset som kunde tas från en "rickepump".

Ett par hundra meter från gården låg Huggelsekeån. Den kommer från Viss mosse genom Härröd, Boarp, Huggelseke, Kyrkhult o.s.v. mot Hörby.

Här fångade man kräftor och laxöring. Man gick i vattnet och kände efter bakom stenar och andra gömställen, sen fångade man dem snabbt med händerna.

Ibland dämde man upp ån, så att det bildades en liten damm. Där lärde sig barnen att simma.

Nils Strand dog i november 1972 och gravsattes på Hörby kyrkogård. Frida bodde ensam kvar på gården en tid, men flyttade senare till ett ålderdomshem i Osbyholm. Hon gick bort i april 1981, även hon gravsattes på kyrkogården i Hörby.

Efter ett ägarbyte revs gården. Idag finns inte längre några synliga spår kvar av den.

Göran Strand



Nils Strand i högtidskläder, antagligen i mitten av 1950-talet.
Bild ID: GS_001_a. Källa: Göran Strand. 




Frida Strand med ett barnbarnsbarn i famnen. Osbyholm
i slutet av 1970-talet.

Bild ID: GS_002_b. Källa: Göran Strand.




Släkten samlad en sommardag på gården i Huggelseke 3
i början av 1960-talet.
Bild ID: GS_007_g. Källa: Göran Strand.
   
   

Barn med respektive samt barnbarn hälsar på i Huggelseke 3 en söndag 1961. Nils Strand längst till vänster och Frida Strand närmast kameran.
Bild ID: GS_003_c. Källa: Göran Strand.

   
   

Barn med respektive samt barnbarn hälsar på i Huggelseke 3 en söndag 1961. Nils Strand nummer två från vänster.
Bild ID: GS_004_d. Källa: Göran Strand.

   
   

Hela släkten uppställda på gården i Huggelseke 3 i början av 1960-talet.
Bild ID: GS_005_e. Källa: Göran Strand.



Släkten samlad en sommardag på gården i Huggelseke3 i början av 1960-talet.
Bild ID: GS_006_f. Källa: Göran Strand.
   
   
 

Nils och Frida Strand 1955.
Bild ID: GS_008_h. Källa: Göran Strand.
 
   
   
Skomakaren och riksspelmannen Pehr Larsson Lindahl med familj. 


Skomakaren och riksspelmannen Pehr Larsson Lindahl med familj. Född i Frännarp i Östra Sallerups socken 1849. Per lärde som 15-åring till skomakare i Sebbarp nära Löberöd och där lärde han sig också att både spela fiol, klarinett och flöjt samt skriva och läsa noter av spelmannen Nils Lindbeck.
Vid 31 års ålder gifte han sig med den ett år yngre Anna Andersdotter, också hon från Östra Sallerup. De bodde i ett rött trähus i Biskopsboda, Frännarp där de bildade familj. Mellan åren 1880 och 1902 fick de åtta barn tillsammans, fyra söner och fyra döttrar. Tre av dessa, sonen Oskar, dottern Christina och senare sonen Nils Hjalmar, gick bort under tidiga barna år. Maria var den näst yngsta i en syskonskara av fem syskon fortfarande i livet. Bröderna Albin och Otto emigrerade till Amerika.

Pehr lät bygga en liten dansbana vid vägskälet vid Hoggelsekes vång och där dansades det varje lördagskväll. Ett tiotal av Pehrs många kompositioner finns nedtecknade. Bröllopsmusik lärde Pehr av Ola Andersson i Vebäck, Huaröd. Ett bröllop utan spelman var otänkbart.
Han lärde dessutom både sina egna och andras barn att spela. Arvodet var 50 öre i timmen. Dottern Maria, flickan till vänster, blev också spelman och spelade med sin far. De deltog båda på spelmanstävlingen på Baltiska utställningen i Malmö 1914. Pehr bodde hos Maria och hennes man Nils Söderqvist, också han spelman, i Biskopsboda till sin bortgång 1924.
Bild ID: Huggelseke_01. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Astrid Lofs. 
   
   


Bild ID: Huggelseke_01.
   
   

Syskonen Sven och Anna Jönsson på cykelutfärd.
Cyklarna finns utanför bild.
Bild ID: 1988_0551

Den vilda landsbygden 1885-1889

Ute på landsbygden fanns det åtskilliga dansställen, både bra och mindre bra.

I Huggelseke låg ett lönnkrögeri där slagsmål förekom i sådan omfattning att kommunen 1885 beslöt att stället skulle stängas för dans.


Ett annat dansställe i Äspinge drabbades av samma beslut.
1889 öppnades dansställena igen och blev ganska snart åter ökända. Buslivet nådde även Slagtofta dansbana, och 1887 var det risk för att dansbanan skulle stängas då Nils Andersson, som var en stor vän av ordning, tyckte att det gått för långt.

   
   

Till toppen av sidan