Skånska Slott, Gods och Herresäten
(och någon enstaka slottsliknande byggnad, som inte är slott)

 

Tillbaka till startsidan Tillbaka till menyn gamla bilder Till menyn Slott på denna sida
Senaste uppdateringarna Upphovsrätt och copyright © Vad är ett slott?
 
   Kontakt
Skånska slott har presenterats 1000-tals gånger tidigare och det finns massor av olika hemsidor och böcker. Vi har som vanligt koncentrerat oss på bilder och inte försökt efterlikna andra, utan utgått ifrån den duktige konstnären Ferdinand Richardt, som föddes 1819. Även någon/ra andra konstnärer är med.
Ett av Ferdinand Richardt favoritmotiv var just slott, gods och herresäten. Vi visar Richardts målningar, från 1800-talet och därefter presenterar vi nyare bilder på slotten. Vissa av slotten saknar fortfarande den äldre bilden, men vi letar vidare. Vår idé bygger på att kunna se vilka förändringar slotten genomgått under alla dessa år. Alla tinnar och torn som tillkommit, eller försvunnit är kanske det mest synbara.
Fakta om slotten hittar du som sagt på massor av andra hemsidor på nätet. En del bilder saknar upphovsrätt, de som är äldre än 50 år. (dock är i regel alla "vanliga" bilder tagna innan 1969 fria att använda). Men det finns också många andra bilder, bl. a. de nytagna färgbilderna som har upphovsrätten kvar och där är det förbjudit att kopiera eller på något sätt använda dessa utan upphovsrättinnehavarens godkännande, eller den eller de som övertagit upphovsrätten, eller måste Creative Commons reglerna följas, om sådana anges.

År 2017 fick vi lov att använda Ragnar Lönnängs bilder och texter som finns i hans resehandbok om Skånska slott. Böckerna är idag slutsålda och återfinns på antikvariat.
Vi har också använt Sylve Åkessons textmassor till slotten. Han har också en gedigen information om många slott.

Vi använder en hel del bilder från fotografer som lag ut sina slottsbilder på nätet under Creative Commons licens, vilket i stora drag betyder att de ger sitt godkännande till att andra använder deras bilder under vissa kriterier. Viktig här är, att bara för det gett sitt ok till Creative Commons licenser betyder det fortfarande att de har upphovsrätten till sina egna bilder.

Till dessa generösa fotografer vill vi rikta ett stort tack!
Du kan läsa något mer om fotografer som medverkat här.

Du kan här se över 1.600 bilder och PDF-filer av Skånska slott

   

Alla länkar/slott öppnas i ett nytt eget fönster. Dvs. vart enskilt slott presenteras på en egen sida.
När du sett färdigt på länken/slottet stänger du fönstret och kommer då tillbaka till menysidan för alla slotten.
Överst i din webbläsare kan du se alla flikar med slott som är öppna
Till menyn Slott på denna sida

Som vanligt får man mycket större utbyte av hemsidor om man lär sig grunderna hur man hanterar sin webbläsare.

Meny slott
A – E F– K L – R S – T U – Ö

Alnarp

Falsterbohus

Lillöhus

Sandby

Ugerup

Aralöf (Arelöf)

Flyinge Kungsgård 

Lindholmen

Sextorp

Uranienborg 

Assarstorp

Fulltofta Herrgård

Lyckås

Simontorp

Vannaröd

Axelvold

Gladsaxe hus

Löberöd

Sinclarsholm

Wanås

Barsebäck

Glimmingehus

Löddeborg

Sireköpinge

Wegeholm

Bellinga

Gyllebo

Löparöd

Skabersjö

Viderup

Belteberga

Gärsnäs 

Maglö

Skarhult

Vita slottet

Bergsjöholm 

Hammar

Malmöhus

Skeinge

Widtskövle

Bjärsjöholm

Hanaskog

Maltesholm

Skanörs borg

Wollsjö

Bjärsgård

Herrevadskloster

Markie (stora)

Skillinge

Wrams Gunnarstorp

Bjärsjöladugård

Hjularöd

Marsvinsholm

Smedstorp

Västerstads herrgård

Björnstorp

Hovdala

Månstorps gavlar

Snogeholm

Åkesholm

Bollerup

Högestad

Möllarp

Sofiero

Åskloster Kungsgård

Borgeby

Idaröd

Mölleröd

Spannarp

Öja

Boserup

Jordberga

Näsbyholm

Stora Herrestad

Örenäs 

Bosjökloster

Karsholm

Oderbergha 

Svaneholm

Örtofta

Brodda

Kastberga

Oretorp

Svenstorp

Örup

Bäckaskog

Klågerup

Osbyholm

Sörbytorp

Össjö

Bökeberg

Knutstorp

Ovesholm

Sövdeborg

Övedskloster

Börringe

Kockenhus

Pålsjö

Thorsjö

 

Charlottenlund

Krageholm

Rosendal

Tomarps Kungsgård

 

 

Christinehof

Krapperup 

Rosenlund

Toppeladugård 

 

Citadellet

Kronovall

Roslätt

Torup

 

Dalby Kungsgård

Kulla Gunnarstorp

Ruuthsbo

Torup gård

 

Dufeke

Kvesarum 

Rydsgård

Tosterup

 

Dybeck

Kåseholm

Rynge

Trolle Ljungby

 

Dälperöd

Kärnan

Råbelöv

Trolleberg

 

Ellinge

Kärragård

Rögle

Trolleholm

 

Engelstofta

 

Rönneholm

Trollenäs

 

Esperöd

 

Rössjöholm

Tullesbo

 

   

 

Tunnbyholm

 

Vad är ett slott?

Andra länkar till bra sidor om slott

 

Tillbaka till startsidan

Tillbaka till menyn gamla bilder

Till menyn Slott på denna sida

 

Andra målningar än slott och herrgårdar, som samma konstnärer som målat slotten

Halle möllor

Kullens fyr

Stora mölla

Öresund, Lund

 

Klippan

Ramlösa brunn

Torsebro

   

 

   
Nedan en kort presentation av de två som inspirerat mig om att ta med slotten på hemsidan. Trots att slotten inte är huvudrollsinnehavare på min hemsida, finns det väldigt många personer som är intresserade av just slott. Ragnar Lönnäng ger en utomordentlig bra bild av de slott han skrivit om i sin bok, och Ferdinand har fantastiska litografier av många slott. Till detta vill vi också visa det stora arbete som Sylve Åkesson genomförde på Skånska slott innan han lämnade oss.

 

Ferdinand Richardt

Ragnar Lönnäng

1819 04 10 – 1895 10 29
Postum

1939 03 26 – 2020 10 20
Postum

   
Ferdinand Richardt var søn af Johan Joachim Richardt og Johanne Frederikke født Bohse og blev født 10. april 1819 i Brede, hvor faderen forpagtede kobberværkets kro (som også fungerede som butik for arbejderne). I 1832 flyttede familien til Ørholm, da faderen forpagtede kroen ved papirfabrikken dér, indtil familien i 1839 flyttede til København.

Ferdinand kom efter sin konfirmation 1835 i tømrerlære, men allerede i 1836 fik han en plads på Kunstakademiet med arkitekten G.F. Hetsch som lærer. Også historiemaleren J.L. Lund og billedhuggeren Bertel Thorvaldsen havde Richardt kontakt med. I 1839 og 1840 vandt han hhv. akademiets lille og store sølvmedalje for sine malerier.

I 1847 opnåede han et femårigt arbejdslegat fra kongehuset, der som modydelse fik et landskabs- og et arkitektonisk maleri om året. 1855-1859 var han i USA, meget af tiden ved Niagara Falls. Den 18. januar 1862 giftede han sig med enken Sophia Schneider, født Linnemann (1831-1888). Efter en europarejse var han i 1863 i England, hvor han mødte det engelske kongehus.

I 1873 solgte Richardt en stor del af sine værker, hvorefter han udvandrede til USA med sin familie. De tog først til Niagara Falls, derefter i 1875 til San Francisco, hvorefter han i 1876 endeligt slog sig ned i nabobyen Oakland, hvor han virkede som tegnelærer.

Hans efterkommere var datteren Johanna (1862-1897) og stedsønnen Joost Schneider.
Källa: Wikipedia.dk

Mitt intresse för slotts- och herrgårdsbyggnader går tillbaka till början av 1980-talet. Under 10 års tid hade jag förmånen att förvalta och utveckla verksamhet i Gimo Herrgård, Uppland, som är en av de bäst bevarade högreståndsbyggnaderna från tidig Gustaviansk tid.

Som turistchef i Uppsala under 1990-talet hade jag bl a uppdraget att leda projektet Mälarslott, som gick ut på att samverka kring turismutvecklingen i slotten kring Mälaren.

Efter flytt till Österlen år 2000 fick jag genast frågan om mina möjligheter att utreda förutsättningarna för turismutveckling i de skånska slotten. Jag antog erbjudandet, som ledde till en mycket innehållsrik period i livet. Mitt uppdrag pågick under 1½ år, med tyngdpunkten vid besök i såväl privatägda gods med slottsbyggnader, som i slott och borgar för militära ändamål. Projektet omfattade slottsanläggningar över hela landskapet och från olika epoker från medeltid till 1900-talet. Jag hade förmånen att få intervjua slottens ägare, vilket gav mig rika kunskaper om skånsk och dansk historia och kultur och inte minst godsens och slottslivets seder och traditioner under gångna tider.

Sedan projektet genomförts fortsatte jag att engagera mig i den omfattande Skånska slottskulturen. Det innebar utgivning av två resehandböcker (varav en engelskspråkig) på temat Skånska slott och sevärdheter, föredrag, researrangemang, artiklar, eget måleri med tre utställningar på temat Skånska slott och tillverkning av souvenirer på samma tema.

   

 

 
  Ingen produktion av det som omnämns ovan pågår i dag. Böckerna är slutsålda både i den svenska och engelska versionen och återfinns i dag hos  välsorterade antikvariat.
Layout Fred Lundberg
 
En del av slottsinformationen kompletteras ibland med en engelsk text. Det gäller de slott som Ragnar Lönnäng
producerat genom sitt företag Gröna Nyckeln.
Layout Fred Lundberg.
© Översättning Bryan Ralph
   
   

Sylve Åkessons
Skånska slott och Herresäten

Skånska utsikter
Vues de Scanie.

Nedan info är hämtad från hemsidan https://skanskaslott.ullstad.com/

Informationen på dessa sidor är skriva av Sylve Åkesson. Hänvisa därför alltid till "Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten" när ni använder information från dessa sidor.

Det omfattande arbetet med att ta fram och sammanställa information om skånska slott och herresäten genomfördes av Sylve Åkesson som publicerade sitt material på webbplatsen: http://www.algonet.se/~sylve_a/slott.htm
Webbplatsen kom slutligen att omfatta 99 slott och herrgårdar. Efter Sylve Åkessons bortgång finns dessvärre inte webbplatsen kvar.
För att fortsatt göra Sylve Åkessons material tillgängligt på webben så publiceras nu Skånska Slott och Herresäten på denna webbplats.

Vi här på www.gammalstrop.se vill också gärna delta i att låta detta arbete bli förevigat och därför hänvisar vi också till Sylve Åkessons nuvarande sajt. Vi använder också en del av hans textmaterial.
Beundransvärt av https://skanskaslott.ullstad.com/  att lägga upp detta stora arbete på en egen sajt för att eftervärden skall kunna ta del av slottens historia, och att man är generös att dela med sig av materialet. Vi hoppas att vår bildsajt och länk om Skånska slott skall bli ännu intressantare med Sölves texter och att de kompletterar varandra.

Skånska utsikter är en bok med fantastiska teckningar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

För de mesta är det slott och herrgårdar, men det finns också några andra (få)  teckningar från tiden som vi valt att ta med totts att de kanske går lite utanför ämnet på denna sida. Dock ställen som är väl värda ett besök.

  • Thersner, Ulrik, 1779-1828 (författare)

  • Akrell, Carl Fredrik, 1779-1868 (gravör)

  • Carpelan, Wilhelm Maximilian (Carpelan, Wilhelm), 1787-1830 (gravör)

  • Limnell, Emanuel, 1766-1861 (illustratör)

  • Petersen, Søren Henrik, 1788-1860 (gravör)

  • Skjöldebrand, Anders Fredrik, greve, 1757-1834 (illustratör)

Carl Fredrik Akrell

 

Wilhelm Maximillian Carpelan

 

Klicka på ovan omslag så får du
upp en PDF-fil på över 500 sidor.
Filen är på ca. 60 MB.
Volymen ovan innehåller
endast Skånska slott.
Publicerad 1908.

Anders Fredrik Skjöldebrand

 
   

Till menyn Slott på denna sida

 
Övrigt material
  Skånska herrgårdar under renässanstiden (7.3 mB)
 

Till menyn Slott på denna sida

 

Vad är ett slott?  
Vad är ett slott

Slott
(lågty. slott, högty. schloss) kallas i Sverige en kunglig eller staten tillhörig byggnad, i äldre tider oftast befäst, avsedd till bostad, residens, för en kunglig person eller hans ställföreträdare (ståthållare, landshövding). Ordet tycks ha inkommit under 1300-talet. Under den äldre medeltiden var hus (se d. o.) den vanliga svenska benämningen för en fast byggnad av detta slag. Med tiden blev även enskilda, på landsbygden belägna byggnader av större dimensioner kallade slott.

För att en byggnad egentligen ska få kallas slott skall den ha varit bostad för en kunglig person eller uppförd utav staten för att användas vid representation och andra liknande tillfällen. Detta svar finns på flera forum men också på Runeberg.org.

 

Ett slott
är en byggnad som ursprungligen byggdes av kungar och furstar när borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk. Slotten blev makt- och regeringscentrum efter medeltiden.

Beteckningen slott kom också att användas när högadliga lät bygga mer ståndsmässiga byggnader på sina sätesgårdar. Med tiden kom också andra högreståndspersoner, till exempel bruksägare, att bygga slott.

Slottets funktion har ofta varit och är fortfarande residens och administrativt säte för en furstefamilj (ex. Stockholms slott och Buckingham Palace), men det byggdes även jakt- och lustslott för nöjen (ex. Kina slott och Falkenlust) och sommarslott med stora parker (ex. Drottningholms slott och Versailles). Ett slott fungerar även som administrativt centrum för olika statsapparater och som regionalt säte för landshövdingar (ex. Uppsala slott och Linköpings slott) eller huvudsäte för privata gods eller bruk (ex. Övedsklosters slott och Svartå slott). Namnet kan även förknippas med företag främst på vinproducerande gårdar, så kallade vinslott (ex. Chateau de Chenonceau).

Man kan diskutera var gränsen för kunglig person går. Prins? Grevinna? Hertig?

 

Herrgård
När det gäller herrgård så trodde jag att kravet var att det varit bostad för en adlig person men så verkar det inte. En herrgård är helt enkelt en ståtlig byggnad som ska uppvisa makt och rikedom, som ofta föreföll vara adelns område förr i tiden. Så då kan nog Göran Perssons byggnad trots allt kallas herrgård, ifall han är storbonde och det kan man ju anta.

Ett slott är en byggnad som ursprungligen byggdes av kungar och furstar när borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk. Slotten blev makt- och regeringscentrum efter medeltiden. De slott som byggdes fram till 1600-talet var ofta befästa, och tjänade bland annat som skydd mot fiender. Exempel på detta är de flesta vasaslott, som Gripsholm, Kalmar slott och Vadstena slott.

Beteckningen slott kom också att användas när högadliga lät bygga mer ståndsmässiga byggnader på sina sätesgårdar. Med tiden kom också andra högreståndspersoner, till exempel bruksägare, att bygga slott.

Slottets funktion, var ofta residens och administrativt säte för furstefamiljen, som exempelvis Stockholms slott, men det byggdes även jakt- och lustslott (Kina slott) för nöjen och sommarslott med stora parker (Drottningholm). Ett slott fungerar även som administrativt centrum för olika statsapparater och som regionalt säte för landshövdingar (Uppsala slott) eller huvudsäte för privata gods eller bruk. Namnet kan även förknippas med företag främst på vinproducerande gårdar, så kallade vinslott.

Ordet slott kommer av lågtyskans ord slot, som betyder befäst plats, slott. Beteckningen slott kom att ersätta ordet borg (tyska Burg) under sen medeltid. Engelskans ord för slott är dels ”palace”, (i exempelvis Buckingham Palace), när det motsvarar ett svenskt palats, dels ”castle”, som betecknar ett befäst slott, exempelvis Windsor Castle. Ett palats är inte befäst, till skillnad från de slott som byggdes fram till 1600-talet. Undantag från detta är romerska kejsarpalats, till exempel kejsar Diocletianus palats i Split. Om ett slott ligger i en stad och saknar park kallas det för palats. I vissa fall kan ett slott kallas palats fast det har en park. Ett exempel på detta är slottet Versailles. Franska för slott är ”château” eller ”palais”, (som kommer av latinets latinets ”palatium”, liksom det engelska ”palace”). Det franska ordet ”château”, (som kommer av latinets ”castellum”, liksom det engelska ”castle”), kan dock inte alltid översättas med slott, då det t ex även används om ett, ibland rätt enkelt hus på en vingård eller betecknar ett vattentorn, ”château d’eau”.

 

Sätesgård- Säteri
En sätesgård eller ett säteri var en gård som bebotts av en frälseperson och innehaft "sätesfrihet", skattefrihet.
Ett säteri är i nutida språkbruk en större herrgård.Fram till 1800-talet var säterier skattebefriade, och innehavet ett privilegium för adeln. Begreppet sätesgård var en synonym, som successivt föll ur bruk. Båda orden avsåg ursprungligen godset, snarare än huset, men redan på 1600-talet var en ståndsmässig byggnad ett krav för skattebefrielse. Skapandet av nya säterier förbjöds 1686. I Sverige blev det efter 1809 möjligt för icke adliga att köpa skattebefriade frälsegods – i Storfurstendömet Finland efter 1864.
Sedan adelsprivilegierna och grundskatterna avskaffats har säterier i strikt juridisk mening upphört att existera.

 

Borg
är en befäst byggnad med höga murar och ofta resta kring ett kärntorn. De medeltida borgarna var ofta byggda i flera steg där det första var uppförandet av en kastal. De svenska borgarna är idag, med få undantag, ruiner. Riksantikvarieämbetets definition på begreppet borg är: ”De befästa anläggningarna utgör områden som på en eller flera sidor avgränsas eller utmärks av anlagda murar, vallar, palissader, vallgravar eller kombinationer av dessa. Tillträde/utträde och/eller insyn har varit begränsad och/eller kontrollerad.”

Ursprungligen betydde ordet ”brant klipphöjd” (jämför ordet på isländska) och den betydelsen lever idag kvar i ordet ”landborg”.

Ordet har också haft betydelsen stad, på isländska ”stor stad”, till exempel kallas huvudstad på isländska höfuðborg (”Reykjaviks stad” heter dessutom Reykjavíkurborg). Jämför engelskans ord ”borough” (en brittisk typ av kommun); och det svenska ordet borgmästare som är ett tyskt lånord i vilket borg (burg) betyder stad.

 

Allmänt om olika borgtyper
Bland annat rika frälsemän kunde bygga borgar, men oftast hade de inte råd med mer än kärntornet i sten och borgen kallas då barfredsborg eller tornborg. En annan, i Sverige mer sällan använd teknik, motteborg, kunde vara att man byggde en konstgjord kulle varpå en träfästning restes med palissad högst upp. Ett av få svenska exempel är dock borgen Gälakvist strax utanför det medeltida Skara.

 

Försvarskyrkor
Kyrktorn kunde ibland vara ett mellanting mellan kyrka och borg, till exempel Husaby kyrka vid Kinnekulle, eller Bjälbo kyrka utanför Vadstena. Också Sankt Olofs domkyrka i Sigtuna med sitt kraftiga torn, kan anses som ett exempel på detta. I försvarssyfte kunde också kastaler byggas strax intill kyrkan; exempel på det är kastalerna invid Gammelgarns kyrka, Fröjels kyrka och Lärbro kyrka på Gotland. På Öland fanns dessutom på medeltiden många försvarskyrkor med torn både i kyrkans östra och västra del, så kallade klövsadelskyrkor. En bevarad försvarskyrka (som dock inte är en klövsadelskyrka) på Öland är Källa ödekyrka, som är en ovanlig kyrka därigenom att den är byggd i två våningar i försvarssyfte. En annan typ av försvarskyrka är de rundkyrkor som finns i Stockholmsområdet, på Bornholm och Småland (sammanlagt åtta i dagens Sverige).

 

Kungsgårdar
Som begrepp har varit detsamma överallt, kungens gård i grannskapet, hans visthusbod och skattekista på orten. Hit kunde kungen komma ridande med hirden, sitt beridna följe, och hovet, för att inspektera egendom eller bara konsumera de magasinerade födoämnena. Här var också platsen för konungens utsände, här togs politiska och praktiska beslut. Sveakungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap.

 

Herrgård
var ursprungligen beteckningen på en stor gård som beboddes av en herre, det vill säga en adelsman. I dag används dock även begreppet för ett stort enfamiljshus byggt i samma stil som herrgårdens herrgårdshus, det hus som herren själv bodde i.

Det ursprungliga begreppet började urvattnas under den tidiga industrialismen på 1700-talet, då även ofrälse bruksägare eller brukspatroner började kallas herrar. När dessa byggde sig bostäder som liknade de egentliga herrgårdshusen började dessa kallas herrgårdar.

 

Mindre herrgårdshus
har ofta en planlösning av salstyp – en hall med ett rum på varje sida och innanför hallen salong, bibliotek och matsal i fil. På övervåningen ofta två rum, ett på varje sida om trapphallen. Ofta finns en veranda eller glasveranda, eventuellt med en annan veranda över.

Ibland har herrgårdshuset en allé eller ett vårdträd på gårdsplanen och flyglar kan förekomma med vagnslider, snickarbod, stallplatser eller helt enkelt ett separat hus för köket. Köket placerades ofta där på grund av brandrisken.

Källa:Wikipedia, m. fl.

   

Till menyn Slott på denna sida

 

 

Biografi: Anders Sigfrid Rålamb

Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist.


Föräldrar var Claës Gustaf Rålamb och Christina Sofia Sack. Han gifte sig 1777 med Brita Christina Sack.

Rålamb påbörjade sin militära bana 1767 och blev ryttmästare 1775, men begärde avsked 1783 efter att ha köpt Strö herrgård. Där uppförde han en fristående bibliotekspaviljong för sina ärvda och egenhändigt inköpta dyrbara böcker och manuskript. Delar av samlingarna donerades till Kungliga biblioteket 1878 och 1885. Återstoden överfördes till den Rålambska stiftelsen och deponeras 1937 iRiksarkivet.

Han var en duktig tecknare och under officerstiden utförde han ritningar till ett kavalleriexercisreglemente och han uppger i sin opublicerade självbiografi att han som ung genomgått en examen vid fortifikationen och att man då hade önskat att han skulle fortsätta som arkitekt. Efter förvärvet av Strö herrgård vistades han ofta i Skåne och under 1780- och 1790-talen utförde han ett mängd teckningar och akvareller av skånska slott och herrgårdar. De har ett stort kulturhistoriskt och topografiskt värde och är i många fall unika. Kungl. Biblioteket tillhandahåller ett flertal av dem online.

Till menyn Slott på denna sida

 

 

   
Länkar till andra sidor om slott och slottsliknande byggnader

Sylve Åkesson. Skånska
slott och Herresäten.

Slottsguiden
(Skånska slott)

   

Till menyn Slott på denna sida

 

 

En annan sida om Skånska slott och Herresäten

En annan sida om Skånska slott och Herresäten som är värd att titta på är:
https://skanskaslott.ullstad.com/

   

Informationen på https://skanskaslott.ullstad.com/index.php är skriven av Sylve Åkesson. Hänvisa därför alltid till "Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten" när ni använder information från eller kommer från deras hemsida

Det omfattande arbetet med att ta fram och sammanställa information om skånska slott och herresäten genomfördes av Sylve Åkesson som publicerade sitt material på webbplatsen: http://www.algonet.se/~sylve_a/slott.htm
Webbplatsen kom slutligen att omfatta 99 slott och herrgårdar.
Efter Sylve Åkessons bortgång finns dessvärre inte webbplatsen kvar.

För att fortsatt göra Sylve Åkessons material tillgängligt på webben så publiceras nu Skånska Slott och Herresäten på ovan webbplats.

www.gammalstorp.se  noteringar:
Vi tycker att allt ideellt arbete som läggs ner av människors osjälviska arbete för att informera och kanske glädja andra är en mycket viktig del av historien. Utan dessa hade mycket av vår historia redan varit bortglömd idag.

Tråkigt är att när folk går bort så försvinner också mycket kunskap då den ibland inte förs vidare.
Den ansvarige för https://skanskaslott.ullstad.com/index.php sidan idag har gjort ett mycket bra initiativ  genom att föra Sylves gedigna arbete vidare i framtiden.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten

Till menyn Slott på denna sida

 

 

   

Fotografer som medverkat
för att få till den här sidan om Skånska slott

Vi har också använt en hel del bilder från fotografer som lag ut sina slottsbilder på nätet under Creative Commons licens, vilket i stora drag betyder att de ger sitt ok till att andra använder deras bilder under vissa kriterier. Viktig här är att bara för det gett sitt ok till Creative Commons licenser så betyder det fortfarande att de har upphovsrätten till sina egna bilder.

Andra fotografer, bland annat vi själva använder endast © vilket betyder att man måste fråga först innan man använder bilden. Men detta betyder inte att vi eller andra fotografer spärrat bilden för användning – vi vill bara vet var den användes innan vi ger ett ok.

Till dessa generösa fotografer vill vi rikta ett stort tack!

Tyvärr ser man bara signaturen till dessa fotografer men vi presenterar dem ändå här nedan på det vi har hittat på nätet.

   
Oavsett vilken licens respektive fotograf använt, betyder det ändå att fotografen fortfarande alltid har kvar sin upphovsrätt ©  på sin egen bild. Den kan ingen ta ifrån honom/henne. De lämnar endast rätten för att någon annan ev. kan använda deras bilder. Ibland kostnadsfritt, ibland mot betalning, vilket är det normala om bilden skall användas kommersiellt.
   

Fotograf:  Jorchr
Jag bor i Malmö , Sverige och jobbar i Lund med mjukvaruutveckling .

Jag spenderar mycket av min fritid i min stuga på Österlen , sydöstra delen av Skåne .

Jag är mest aktiv på svenska wikipedia. Jag publicerar också bilder på wikipedia Commons.

Mina bilder som överfördes från svenska wikipedia av andra kan ses här .

Fotograf: Sven Rosborn
Jag heter Sven Rosborn och bor i Malmö i södra delen av Sverige. Jag arbetar som vetenskaplig ledare för Fotevikens museum, ett museum som koncentrerar sig på ämnen om vikingtiden och medeltiden i Skandinavien. Jag gillar att resa runt och ta bilder av historiska och arkeologiska saker. Du kan se min användarsida på den svenska Wikipedia. Om du vill se alla mina foton på Wikimedia Commons, kolla bara på mitt galleri.
   

Fotograf: Jsdo 1980
Se mer här

Fotograf: Helen Simonsson
Se mer bilder av Helen här.

Fotograf: © Karlsson 3400
 

Illustration: Eeriktighunter

Fotograf: © Leif Johansson
Scania Cultura 2010.

Fotograf: Vänerklint

Fotograf: Guillaume Baviere
Se fler bilder av Guillume

Fotograf:  Bluescan sv wiki

Fotograf: ©  Roland Pedersen

Fotograf: ©  Ragnar Lönnäng
Fotograf: © Fred Lundberg Fotograf ©: Pelle Sten
Fotogrtaf: © Sven Rosborn Fotograf © Peter Appelros
Fotogrtaf: © Holger Ellgard  
Foto: © Yakikaki CC-BY-SA 4.0  
   

 

   
Halle möllor

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

 
   

Till menyn Slott på denna sida

 

   
Klippan

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   

Till menyn Slott på denna sida

 

   
Kullens fyr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   
   

Till menyn Slott på denna sida

 

   
Ramlösa brunn

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   
   

Till menyn Slott på denna sida

 

   
Skäralid

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   

Till menyn Slott på denna sida

 

 

   
Stora mölla

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

 
   
   

Stora Mölla. Ett vattenfall vid Klippan.

   
   

Stora Mölla kvarn.

   

Till menyn Slott på denna sida

 

 

   
Torsebro

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   

Foto 2012: Olav Meister CC-BY-SA 3.0

   

Till menyn Slott på denna sida

 

   
Öresund, Lund

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
 
Tillbaka till startsidan Tillbaka till menyn gamla bilder Till menyn Slott på denna sida
Senaste uppdateringarna Upphovsrätt och copyright ©  

Till menyn Slott på denna sida

 
   
 
   
   

Till menyn Slott på denna sida