 |
|
|
Brodda ligger ca 5 km norr om Skurup. Gårdens äldsta historia är endast delvis belagd. Den förste kände ägaren är Bo Tulesen av den skånska Sparreätten, som 1443 skriver sig till Brodager, som gården då kallades. Namnet har bildats av de danska orden "brud" ("brott") och "ager" ("åker") och betyder således "den nybrutna åkern". När gården anlades är inte känt, men marken har tidigare troligen hört till den gamla sätesgården Skurup, som sedan blev Svaneholm. Ägare till Skurup var 1443 väpnaren Henning Meinstorf, vilken tillhörde en holsteinsk adelssläkt. Hans enda barn, dottern Else, ärvde Skurup och gifte sig med Jep Tulesen Sparre (lever ännu 1484). Detta släktskapsförhållande mellan de båda gårdarnas ägare kom sedan att finnas under lång tid, ibland så att ägaren till Svaneholm också var herre till Brodda, eller Brödda, som gården kallades långt in i våra dagar. Under 1500-talet kom Brodda i släkten Billes ägo genom Henrik Eskesen (Krummedige) Bille till Månstorp, som var gift med Christence Holgersdatter Ulfstand. Efter makens död 1559 förvaltade hon gården för deras minderårige son Henrik och var 1571 invecklad i en process med Gabriel Sparre till Svaneholm. Henrik Henriksen avled på Brodda 1592. I sitt äktenskap med Christence Corfitzdatter Viffert till Näs (nuvarande Lindenborg) i Jylland hade han sonen Eske Bille, vilken 1602 dog i pest i Köpenhamn, blott 12 år gammal. Som ägare nämns därefter släkten Thott och godssamlerskan fru Mette Rosenkrantz (läs mer under Häckeberga), men gården har senare ånyo kommit i Billesläktens ägo. En Anders Bille (son till Mette Rosenkrantz i hennes äktenskap med Erik Bille till Lögismose?) sålde nämligen 1686 Brodda och Pugerup till den danskättade Axel Gyllenstierna. Härigenom blev gården åter förenad med Svaneholm och kom att så förbli till 1772. Axel Gyllenstiernas far, Erik Hardenberg Gyldenstierne, hade 1664 blivit introducerad på svenska riddarhuset och under skånska kriget var Axel ryttmästare i svensk tjänst. Han blev tillfångatagen av danskarna, när de intog Svaneholm, och sattes i fängelse i Landskrona. Senare anklagades han av svenska myndigheter för att frivilligt ha gått i fångenskap, eftersom han hade sin trolovade på den danska sidan, och utsattes efter kriget för många trakasserier från reduktionskommissionens sida. 1694 lämnade han den aktiva krigstjänsten och ägnade i stället sina krafter åt en omfattande restaurering och ombyggnad av Svaneholm. Han dog ogift 1705 och med honom utslocknade ätten Gyllenstierna af Svaneholm på svärdssidan. Genom testamente tillföll då Brodda och Svaneholm (samt Karsholm) hans trettonårige systerson friherre Axel Julius Coyet. Han gifte sig senare med Hedvig Charlotta Cronhielm af Flosta. 1719 ärvdes Brodda av deras dotter Maria Elisabet, gift med ryttmästaren Jacob Ludvig Maclean. Efter en arvstvist fick hon 1722 avstå hälften av egendomen till Axel Gyllenstiernas syster Sophie, som var änka efter den danske översten Jens Sehested till Holmgaard. 1755 tillköpte Maria Elisabet Coyet hennes del och blev ägare till hela Brodda. Vid Maria Elisabets död 1772 ärvdes gården av hennes svågers son, översten friherre Gustaf Maclean, gift med Eva Helena Löwen och barnlös. Han bodde på fädernegården Ström i Bohuslän och Brodda förvaltades därför av hans bror Rutger, den store jordbruksreformatorn på Svaneholm. Efter mordet på Gustaf III 1792 hölls en av kungamördarna gömd på Brodda. Brodda säteri på 1780-talet (akvarell av A.S. Rålamb) Brodda såldes 1795 till Carl Jacob Rosenkrantz och Jacob Sylvan, vilka 1806 avyttrade gården till Fr. Sylvan samt Jacob och P.A. Krumlinde. Brodda var till arealen ett av de största godsen i Skåne och omfattade nästan hela Slimminge socken. Den bästa jorden fanns i den södra delen av socknen, där Brodda och Slimminge by var belägna, medan den norra delen på sluttningen av Romeleåsen var oländig och skogbevuxen. 1808 köptes Brodda av lantrådet Cornelius Alexander Cronsioe, adlad Siöcrona. För att underlätta driften av den stora egendomen delade han 1811 upp den på två gårdar; en i norr, som han gav namnet Skönabäck, och en i söder, som omfattade det gamla Brodda säteri. Skönabäck lät han bebygga till den nuvarande herrgården och bodde där fram till sin död 1824. Brodda sålde han 1812 till överstelöjtnanten Johan Fredrik Boij och dennes syster Carolina Sofia Boij. Dessa frånsålde 1813 gårdens hemman i Slimmimge by. År 1820 köptes Brodda av generalmajoren friherre Peter von Plomgren. Denne var en erfaren militär och hade deltagit i pommerska och tyska kriget 1813. Där fick han i slaget vid Bornhöft överta befälet över regementet efter den sårade generalmajoren friherre Bror Cederström. Han ledde senare regementet, de Mörnerska husarerna, i Brabant och i Norge 1814. Efter kriget förlades regementet, som nu kallades det Cederströmska, till Ystad. Där träffade han sin blivande maka Gustava Berghman, som var dotter till en handelsman i staden. von Plomgren erhöll 1818 friherrlig värdighet. Under hans ägartid uppfördes den gamla huvudbyggnaden på Brodda, kallad "Borgen". 1829 blev von Plomgren fideikommissarie till Måstena i Södermanland och 1840 sålde han Brodda och flyttade dit och där bodde han sedan fram till sin död. Köpare till Brodda var dåvarande löjtnanten friherre Birger Trolle. 1870 förvärvade dennes bröder Nils och Carl Axel Trolle egendomen för att blott två år senare sälja den till den danske kammarjunkaren Johannes Wolfgang von Haffner, gift med Charlotte Treschow. Han kom att bli Broddas ägare i mer än 40 år. I samband med tillträdet restaurerades Borgen. von Haffner hade ett brinnande hästintresse och på Brodda upprättade han ett stuteri och anlade trav- och galoppbana. Han reste även minnesstenar över sina mest framgångsrika hästar. På gården uppfördes 1908 ytterligare en huvudbyggnad och nya ekonomibyggnader. År 1913 köpte Malmöhus läns egnahemsförening u.p.a. egendomen och frånstyckade ca 100 har till egna hem. Brodda kom därefter att skifta ägare flera gånger, innan gården 1926 köptes av kapten P.G. Sjövall. Denne lät 1928 avstycka den gamla manbyggnaden, Borgen, med omkringliggande park på ca 5 hektar från jordbruksfastigheten, som han samma år sålde till Leonard C. Petersson-Brodda, hästintresserad liksom von Haffner. 1937 köpte Petersson-Brodda en avelshingst och fyra dräktiga fölston från U.S.A. och lade därigenom grunden till det som senare skulle bli norra Europas största privata stuteri och Sveriges äldsta travstuteri med som mest omkring 200 hästar. Stuteriet drivs nu av sonen Lennart Petersson-Brodda och hans hustru Margaretha. Här finns en komplett träningsanläggning med olika banor, som används för uppträning av unghästar till försäljning och även fungerar som en kompletterande träningscamp till Jägersrobanan. Jordbruket omfattar idag 300 hektar, varav hälften används för hästarnas räkning. Borgen såldes 1932 av Sjövall till Seth Axelson. Den köptes senare av Ulla Beyron, som 1949 sålde den till fru Stina von Platen-Granström och hennes make kommendören Gösta Evald Granström. Nuvarande ägare är Carl Wilhelm och Karina Stiernblad. Den folkliga benämningen Borgen skulle kunna tyda på att sätesgården i äldre tid haft en fast herremansbebyggelse, men några spår efter en sådan finns inte. Den äldsta kända beskrivningen av gården lämnar J.-L. Gillberg 1765 i sin "Beskrifning öfver Malmö Hus Lähn": "Denne gård ligger på en backe omgiven med skog på tvenne sidor, är så till mangård som ladugård en etage hög av korsvirke. Mangården står nu under nybyggnad och bliver av korsvirke en karaktärsbyggnad med tvenne paviljonger." Hur Brodda såg ut ca 20 år senare framgår av A.S. Rålambs ovan avbildade akvarell. Den nuvarande Borgen, vilken sannolikt uppfördes på 1830-talet, är en envåningsbyggnad i nyklassicistisk stil, som på entrésidan har frontespis och utbyggd halvcirkelformad portik, vars tak uppbäres av en rad kolonner. På trädgårdssidan finns en tresidigt bruten utbyggnad. Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten |
|
