Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Krapperup är ett av Sveriges äldsta gods med anor så tidigt som 1200-talet. Den tidens ägarlängd är av förklarliga skäl okänd, men ätten Krognos omnämnes som tidiga innehavare. Från 1300-talets mitt kan ägandet med säkerhet tillskrivas riddaren Stig Pedersen, som tillhörde en gren av ätten Krognos. Gården kom sedan att gå i arv inom denna släkt i många generationer fram till Oluf Mouridsen, som avled 1573.

Genom ingifte hade Krapperup redan 1540 övergått till Mourids Clausen Podebusk, tillhörig en annan känd adelsfamilj i Danmark som härstammade från ätten Putbus från Rügen. Han byggde den nuvarande huvudbyggnaden år 1570.

 Andra generationens ägare ur familjen Podebusk var så förmögen att han tillskrevs 1 800 gårdar belägna i Danmark, Skåne och på Rügen. Efter Claus Podebusks död 1616 ärvdes Krapperup av svärsönerna Henrik Gyldenstierne till Svaneholm och Fredrik Rantzau, son till fältherren Johan Rantzau från grevefejdens dagar. Det var under Henrik Gyldenstiernes korta tid på Krapperup, omkring 1620, som de märkliga stjärnorna i kritsten murades in i västra fasaden. Han utlöstes av Henrik Rantzau och dennes son Fredrik Rantzau blev den siste danske ägaren före övergången till Sverige.  Han sålde godset åtta år efter fredsslutet i Roskilde till Marie Sofie De la Gardie och därmed hade denna urgamla danska egendom kommit i den svenska adelns händer. Hon var en mycket driftig kvinna som ägde flera gods och engagerade sig bl a i kolutvinningen norr om Helsingborg. Hon restaurerade och byggde till Krapperup och förvandlade renässansborgen till ett barockslott. Sofie De la Gardie kom dock på obestånd i och med Karl XI:s reduktion och de många krigen i Skåne. Restaurationen fullföljdes aldrig och hon dog i fattigdom år 1694.

År 1702 sålde arvingarna Krapperup till Henrik Jacob Hildebrand som i sin tur sålde godset 1734 till kaptenen Peter Gotthard von Kochen som tidigare tjänstgjort i Karl XII:s armé. Von Kochen gjorde egendomen till fideikommiss till förmån för sin brorson Christoffer von Kochen. Under Peter Gotthard von Kochens tid ägnades stor omsorg åt godsets skötsel.

Efterträdaren Christoffer von Kochen gav borgen dess nuvarande utseende vid en restaurering 1764 - 1809. Den omgivande parken rustades upp för att ge en vacker inramning åt borgen. Genom dottern Antoinette von Kochens giftermål med Carl Christoffer Gyllenstierna kom åter Krapperup i ätten Gyllenstiernas ägo, fram till 1967. Den siste fideikommissarien, Gustaf Gyllenstierna, bildade då Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen för att värna om de stora kulturvärden som är förknippade med egendomen.

Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen äger och förvaltar Krapperup i dag.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Foto: © Fred Lundberg, Hörby.

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Foto: © Fred Lundberg, Hörby.

Krapperup i början av 1680-.talet. (Buhrman-Fisher).

Kolteckning av Ferdinand Boberg (1860-1946) 1916. Källa: Digitaltmuseum, Nordiska museet. Licens: CC-BY-NC-ND

Kullens fyr
Under 1890-talet väcktes tanken på att uppföra en ny och modernare fyr på Kullen, längst ut på den otillgängliga spetsen av halvön med samma namn. Man utlyste därför en arkitekttävlan år 1897, med anvisningen att ”inkomma med en s.k. Eskiss till ett fyrtorn på Kullens fyrplats”.

Tävlingsuppdraget nådde även arkitektfirman Ferdinand Boberg i Stockholm, där en ung arkitekt vid namn Magnus Dahlander nyligen anställts. Han tog genast itu med uppdraget och i januari 1898 sände han in en skiss till ett 15 meter högt fyrtorn. Förslaget blev väl mottaget och han belönades med första pris och därmed uppdraget att utföra en detaljerad ritning till fyren, som skulle börja byggas i juni 1899.

Magnus Dahlander, skaparen av Kullens fyr, föddes i Säter i Dalarna år 1862. Pappan var apotekare med en intensiv och rörlig läggning. Modern däremot mera inåtvänd och religiöst engagerad. År 1868 flyttade familjen från Säter till Lindesberg och den då sexårige Magnus byggde genast sitt första hus, en lekstuga. Den kom endast till användning ett år eftersom stora delar av Lindesberg brann ner år 1869. Så även Dahlanders fastighet, inklusive lekstugan.

Han hade, trots katastrofen med lekstugan, fått upp ögonen för arkitektyrket och han avvek aldrig från sin övertygelse som barn. Familjen fortsatte att föra ett rörligt liv och flyttade flera gånger under sonens återstående barndom. År 1883 tog han studentexamen i Örebro och fortsatte sedan vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Under utbildningen vistades han en period i Köpenhamn, där han träffade den berömde arkitekten Martin Nyrop. Senare har Dahlander berättat att ”det skulle bli en dansk som lärde mig att uppskatta vårt kulturarv...” Detta sedan Nyrop refuserat flera av de förslag som Dahlander lämnat in sedan han fått uppdraget att rita en svensk byggnad!

Efter examen vid Tekniska Högskolan 1888 for han till USA, där han snart etablerat sig som en eftertraktad arkitekt. Han byggde många hus och kyrkor, men återvände till Sverige 1896 och en anställning hos arkitekt Boberg.

Kullens fyr byggdes under åren 1899 och 1900. Materialet var granit från Kullaberg och ett rikt förekommande järnsmide från Dalarna. Den stora linsen, av Fresnels konstruktion, inköptes i Paris och forslades under stort besvär till Kullens fyrplats.

Magnus Dahlander levde ett långt och rikt liv som arkitekt och dog 1951 i sin födelsestad Säter, 89 år gammal.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Fred Lundberg, Hörby.

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

   Till länken med nästan alla Skånska slott