Känt
och mindre känt folk i bygden
genom tiderna och vad de gjort
Känt, mindre känt folk, lite udda och original i bygden genom tiderna och vad de gjort, eller varit en frisk fläkt i byn/bygden och kanske stuckit ut lite, eller på något sätt synliggjort sig. Helt enkelt en Hörbyprofil som har satt sina spår. Men vi är absolut inte ute efter "kungen" eller "drottningen" av Hörby.
Vi tar jättegärna emot förslag, ev. ändringar och
kompletteringar för vi vet att ni "där ute" kan fantastiskt mycket. Du som besöker oss just nu
kanske tycker det är någon som platsar på sidan som vi inte uppmärksammat än –
detta är bara en liten början på en intressant uppföljning av flera andra. |
Se även länkarna | ||
Smeknamns meny | Artister | Folket Berättar |
Gruppfoto på handlare och känt folk |
A | |
|
|
Martin Andersson |
Råby Martin Andersson var en mångsysslare och en stor tillgång för hela Mellanskåne. Läs mer om Martin på: |
|
|
Älmhult – Svensköps socken Ored Andersson, född 12 juli 1820, död 8 januari 1910, var en svensk folkmusiker. Han kallades Ored Speleman och spelade fiol, flöjt och violoncell. Andersson var född i Elmhult, Svensköps socken, i nuvarande Hörby kommun och flyttade till Linderöd där han också ligger begravd. Ored lärde sig spela av sin 18 år äldre bror Nils, efter vilken han hade en stor mängd noter. Ored var dock under ett tjugotal år blind men återfick synen efter en operation. Då Kulturhistoriska föreningen 1886
anordnade den skånska textilutställningen i Köpenhamn var Ored värd i
Gärdsstugan och framträdde på sin fiol. |
|
|
|
Ernst Ahlgren |
Hörby Victoria (Ernst Ahlgren) var
företagare på sitt eget
speciella
sätt och är Hörbys mest kända
Idag hör Victoria Benedictssons noveller och
romaner till våra klassiker. Hon var en av 1800-talets främsta realistiska
författare med en skarpsinnig observationsförmåga, och många ser henne
också som en feministisk föregångsfigur. Hennes texter, från romanerna
Pengar och Fru Marianne, skildrar den borgerliga samtidens inskränkta
kvinnovärld. |
|
|
Alfred "Spolis" Anderson |
Hörby, Råbygatan, Spoletorp
"Spolis" åt inte kött och var vad vi kallar idag en vegeterian. Han var också en duktig mekaniker, kanske mest med tändkulemotorer, till detta sålde han även honung. Han var inte speciellt intresserad av att tvätta, så när en skjorta behövde bytas krängde han bara en ny utanpå och detta resulterade i att han många gånger hade flera lager skjortor på sig. "Spolis" avled 1949 och man hittade honom först efter två dagar. |
|
|
Anton "Buktalare" |
”Lada Hanna”, Hanna Larsdotter f. i Östraby
15.02.1836. Hon dog
på Slagtofta 6 1911 och han 1921. |
|
|
Ola "tudar i luren Andersson |
|
|
|
B | |
|
|
Victoria Benedictsson |
Hörby Victoria (Ernst Ahlgren) var
företagare på sitt eget
speciella
sätt och är Hörbys mest kända
Idag hör Victoria Benedictssons noveller och
romaner till våra klassiker. Hon var en av 1800-talets främsta realistiska
författare med en skarpsinnig observationsförmåga, och många ser henne
också som en feministisk föregångsfigur. Hennes texter, från romanerna
Pengar och Fru Marianne, skildrar den borgerliga samtidens inskränkta
kvinnovärld. En kvinnas livsuppgift var att vara hustru, mor och en prydnad för hemmet. Hjärna, intellekt, talang och karriär var inte ord som användes för att beskriva flickor och kvinnor. |
|
|
|
Hörby Postmästare i Hörby
Christian Benedictsson,
postmästare i Hörby. Fotot på Christian är förmodligen från tiden strax innan, eller strax därefter, och visar Christian i bröllopsutstyrsel, så som modet var då. Bilden är i släkten Benedictssons privata ägo. |
|
|
"Bullerkrona"
Alfred
Svensson |
Hörby Känd profil vid grishandel
Mannen med hatten är Alfred "Bullerkrona" Svensson. Han är just i färd med att bekräfta köpet mellan två grishandlare. Mannen med Vegamössan lär vara Magnus "Grishandlare" från Röstånga. |
|
|
|
Gullan Bengtsson ” tant Gullan” Gullan Bengtsson även kallad ”tant Gullan” var
omtyckt av många. Hon var. dotter till fotograf Arvid Halldén som ägde det
stora grå huset nr 20 i hörnet av Bollhusgatan - Västergatan.
|
|
|
Brännerista Bengta i Skärhus |
Skärhus
|
|
|
C | |
|
|
Sten Carlborg |
Konstnär
Konstnärer,
Författare,
och Artister i bygden |
|
|
Elis Corneliuson |
Hörby Elis Reinhold Corneliuson, född 16 mars 1881 i Kinnarumma församling, Älvsborgs län, död 15 mars 1957 i Hörby församling, Malmöhus län, var en svensk präst. Han var svärfar till Gösta Rignell. Efter studentexamen 1900 avlade Corneliuson teoretisk teologisk examen 1903, praktisk teologisk examen samma år, prästexamen 1904 ochprästvigdes samma år. Han blev pastorsadjunkt i Ingelstorps församling 1904, i Frillestads församling 1906, vice pastor i Glemminge församling1907, i Vinslövs och i Oderljunga församling samma år, vice komminister i Sankt Johannes församling i Stockholm 1907, i Klara församling, Stockholm, 1910–16, kyrkoherde i Hörby och Lyby församlingar från 1916 och var kontraktsprost i Frosta kontrakt 1931–51. Corneliuson var lärare vid olika skolor
1907–16 samt inspektor vid kommunala mellanskolan i Hörby köping 1919 och
vid samrealskolan från 1933. Han var bland annat ordförande i
föreläsningsföreningens styrelse 1916–37 och i Frostakretsen av Allmänna
Svenska Prästföreningen, ledamot av kommunalfullmäktige. Han var en av
stiftarna av Lunds teologiska sällskap och dess vice ordförande ett
flertal år. |
|
|
D | |
|
|
Charlotta Dahl |
Charlotta Dahl på Fulltofta herrgård Under drottning Victorias tid som det brittiska väldets överhuvud fanns i Skåne en kvinna som var drottningens avbild. De var så lika att senare generationer har förväxlat porträtten i ett familjealbum. Man får intrycket att båda var lika med handlingskraft tålamod sunt förnuft och rättvisa styrde Charlotta Dahl kallad ”hennes Nåd eller Nådan” av folket i en mellanskånsk socken vilket var Fulltofta. Wiveka Charlotta Kristina Trolle född den 6 juli år 1815 i Klågerup Hyby socken Skåne. Död den 13 juli år 1893 Fulltofta dödsorsak: Hjärnblödning- ,hjärndöd.
Läs mer på länken: Fulltofta |
|
|
E | |
|
|
Ola Eek (Byns original storljugare, men vilken by? |
Vi vet inte mycket mer om denne man, än att det på på baksidan av fotot
stod "Byns original storljugare". Fotografiet var bara en i högen av en massa andra oidentifierade foto från "någonstans". |
|
|
Hörby
Tänk er en liten böjd gumma med tunt vitt hår och med två fettknutor stora
som hönsägg i blå nyans på hjässan och som håret inte ens tillnärmelsevis
kunde dölja, och så en smågrisskär hy och små rödkantiga ögon.
|
|
|
|
F | |
|
|
Hildegard Johanna Falck, född Schüller 1922 i Leipzig, Tyskland, död 1998, var en svensk konstnär. Falck studerade vid konstakademien i Leipzig och Wien samt under studieresor till ett flertal länder i Europa. Hennes konst består av hamnmotiv, gamla byggnader, skogspartier och sagomotiv i olja eller akvarell. Källa: Wikipedia.se
|
|
|
|
Ellen Fridolin |
Hörby
Ellen Fridolin den verkliga mamman till Hörbys
museums tillblivelse
och
hembygdsrörelsens När Frosta Härads Hembygdsförening bildades år 1931 såg hon genast till att bli invald och få en plats i styrelsen där hon blev skattmästare. Det stora målet var dock att skapa ett museum i Hörby så hon började uppvakta kommunpolitikerna som tyckte att det räckte med Boarpstugan. När köpingen slogs samman med Östra Frosta och Långaröds kommuner fick hon ett eget ”departement” i den nya förvaltningsorganisationen. Hörby fick en kulturnämnd och planer på ett museum började vakna bland de förtroendevalda. När Eslövs tingsrätt upphörde med sina utflykter till tingshuset i Hörby, blev lokalerna lediga och väl skräddarsydda för ett museum. |
|
|
Hörby Kommunalråd Tage Frostle.
Tage Frostle med gris, när han inte är kommunalråd. |
|
|
|
Konstnärer,
Författare,
och Artister i bygden |
|
|
|
Anton "Buktaler Fricke |
Slagtofta
Anton ”Buktalare” Fricke,
var född i Hanover 06.02.1840 g. m. Hanna Larsd. F. i Östraby
15.02.1836. Står i kyrkoböckerna från Slågarp 1873, som kringresande
handlande. Paret bodde på ett flertal platser bl. a. Slågarp, Harlösa,
Svedala och Öllsjö, men bosatte sig 1888 på Slagtofta 6, där Hanna dog
1911 och Anton 1921.
Läs mer om Anton "Buktalare" Fricke under länken Slagtofta. Slagtofta-Prästavägen. Till höger kallas fortfarande tomten "Buktalarens hörna" här låg torpet Slagtofta nr 6 och buktalaren Anton Frick(e) bodde med sin familj här tills det lades ner på 1920-talet Anton levde 1840-1921 Jag är mycket intresserad av att komma i kontakt med Dig som vet något |
|
|
G | |
|
|
"Dödsryttarna"
Hörbys egna dödsryttare på 1950-talet. |
|
|
|
Giraldo
Brothers el. Niagaramännen |
Familjen Rosvall har gett oss tillgång till
en mycket stor bildsamling och annat som sparats från familjens artisttid. |
|
|
H | |
|
|
Henry
Holm |
Hörby
Började 1938 på tidningen Mellersta Skånes huvudredaktion i Hörby. |
|
|
Gammalstorp Nordisk mäster i bågskytte.
Bågskytte kom med i verksamheten 1954.
Framgångarna kom snabbt. Redan 1956 blev SGF:aren Nils Hansson nordisk
mästare, och den förste svensk som på tävling överskred 1000 poäng.
|
|
|
|
Rikard Hansson f 1954-05-31 † 2020-07-28 Det var så här han trivdes bäst. med hörselskydd, ute i skogen och alltid med ett leende på läpparna. |
Gammalstorp
Lantbrukare, skogsman, reparatör och allt i allo, en person som kunde fixa det
mesta här i livet, alltid med glada miner och ett leende på läpparna. Rikard och jag blev mycket goda vänner i vuxen ålder och jag räknade honom, som en av de viktigaste kompisarna i mitt liv. Vi gjorde många mil på våra motorcyklar tillsammans, antingen bara han och jag, eller tillsammans med andra mc-kompisar – och vi hade alltid trevligt i varandras närvaro, med eller utan hoj. Tyvärr drabbades Rikard av en hjärntumör, som satte stopp för hans liv allt för tidigt. Den gamla myten om att de goda går först passade helt in på Rikard, en bättre vän och kompis hittar du inte. Vi sörjer dig djupt |
Rikard på en av våra turer tillsammans med "sista-söndagen-gängets-körningarna". |
Rikard som motorcykel-jultomte. |
En av våra mc-turer tillsammans. Här tar vi en ficka vid utsiktsplatsen i Harlösa innan vi kör vidare. |
|
En av Rikards favorit hojar. |
Vårt lilla mc-gäng, som många gånger körde tillsammans. |
"Kontorsarbete" mitt i körningen. Det var "alltid" någon som ringde Rikard. Antingen en kompis som behövde hjälp, eller någon skogsägare som ville använda sig av Rikards tjänster. |
Här är det dags för matintag. En onsdagskväll när vi besökte Svensköps (Killhult) lanthandels mc-träff. |
Samma gäng som vanligt, här en onsdagskväll på Granbacken i Löbberöd. |
Här är vårt lilla gäng i Skurup vid Johannamuseet på bil & mc-träff. Rikard till vänster i bild. |
Rikards Trike var alltid i blickpunkten när vi var ute och körde. Här en förevisning för några intresserade vi Tykarpsgrottorna. |
Här en bild från "Söderslätt" hemma hos Per på en av våra "sista-söndagen-gängets-körningar". |
|
|
Hörby Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare. 1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor. |
|
|
|
Greta Häggelin |
Hörby Författare Greta Häggelin var dotter till möss & hatthandlare
August Häggelin på Storgatan i nuvarande fastighet där Kjellkvist affär
fanns. Hon gav sig ut i stora välden i tidig ungdom åkte till Frankrike, Amerika men har också rest i många andra länder. I slutet av 1980-talet återvände 90-åriga Greta på ett besök till sin barndoms ort Hörby. Tilläggas ska att Greta Häggelin var svägerska till den kända chefs redaktören Ivar Säfstrand på dåvarande tidningen Hörbyposten, Central-Skåne och sedermera Mellersta Skåne.
|
|
|
|
Svensköp I Svensköps sockens minnesbok berättas bl. a. Om Helge Pratare, en på sin tid mycket känd vandringsman, sagoförtäljare och trubadur. Han gick bort 1876 och hans enkla gravsten är rest på kyrkogården i Kilhult (numera Killhult). Helge Pratare även kallad Åsens Trubadur. Vem var Helge Pratare? Man vet att hans verkliga namn var Helge Willasson eller Veladsson, samt att han dog i Svensköp den 21 augusti 1876. Han var inte mantalsskriven någonstans utan gick runt i bygderna och spred glädje omkring sig. Det var också därför han var välkommen. Vid mitten av 1800-talet stod hans anseende på sin middagshöjd och ingen begravning, inget barndop eller bröllop kunde firas i Svensköp eller angränsande utan att han var med. |
|
|
I | |
|
|
"Ispinna-Betty"
,
Betty Svensson |
Hörby Känd profil vid sin kiosk på Gamla Torg
Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty".
Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamellförsäljare, men
även som skolstäderska. |
|
|
J | |
|
|
Agne Johnsson |
Artikel från torsdagen 11 april 1985 |
|
|
Sten K Johnssons Stiftelse
|
|
|
|
|
Gammalstorp Politiker |
|
|
Hörby "100 Hilding". Hilding Johansson hade telefon 100 i sin taxirörelse, därför kallades han "100 Hilding" av nästan alla.
Annons från 1935. |
|
|
|
Nils Jeppsson |
Riksdagsman Nils Jeppsson Hörby. Född 27/4-1808-, död 12/11-1870. Målning av Bengt Nordenborg. |
|
|
|
|
Börje "Snoddas" Johansson |
Hörby Börje hade smek- och "öknamn" på massor av folk i
byn. Dert var inte många somgick fria från hans frispråkighet. Dock alltid
med glimten i ögat. I unga år sålde han korv i Kulle korvaluda. |
K | |
|
|
Kommunens Kulturpris |
Hörby Sida med alla de som fått kommunens kulturpris genom åren. |
|
|
Konstnärer,
Författare,
och Artister i bygden |
|
|
|
Hörby "Georgshill pr Hörby, Georg Krook" är en adress och ett namn, som inom Frosta härad böra vara bekant. Få frostingar torde väl hafva lagt i dagen så mycket lefvande intresse, sådan arbetsamhet och energi, antingen det nu gäller honom i egenskap af tjänsteman och kommunalman eller som kulturell banbrytare och organisatör, som kronolänsman Georg Krook. Då mannen i fråga för icke så länge sedan frånträdt sin befattning som kronolänsman och han 1903 kunnat fira sitt 50 års jubileum som statens tjänsteman, passa helt säkert några data ur hans verkningsrika lif för dettas minnesalbum.
|
|
|
|
Christian Kruse |
Hörby Christian Kruse föddes 1876 i Hörby, Skåne, och dog
där 1952. Christian Kruse målade mest landskap i olja, kol
eller färgkritor, i en fin, ofta grågrön kolorit. Men han målade även en
del porträtt.
|
|
|
Hörby
Krycke-Bengta var duktig på att spå. Hon gick med en krycka och var mager och dåligt klädd, och vi pojkar tyckte nog att hon liknade gamla tiders häxor. Många gick till henne för att bli spådda. under seansen svor hon och slog med kryckan i golvet. Källa: Hörbybor berättar. |
|
|
|
Klubba-Maria |
Om denna kvinna vet vi nästan inget. Vet du som besöker vår sida?
Källa: Hörbybor berättar.
|
|
|
F/Sergant Douglas King RAFVR |
KINGSTON, KENT
De flesta äldre i Mellanskåne vet säkert vilken Douglas King var – den ende överlevande efter att hans bombplan störtat utanför Svensköp.
(öppnas på egen sida, men i samma fönster) |
|
|
L | |
Joel "Gramofonen" Larsson |
Hörby
Joel
Larsson kallades Gramofonen, en mycket trevlig och pratglad man känd
från TV. Läs här en längre intervju med Joel av Ernst Åkesson. |
Lasse Holmqvist intervjuar Joel "gramofonen" Larsson. |
|
|
|
Elmhult |
|
|
|
Bertil Landelius |
Konstnär Bertil Landelius inriktade sig tidigt på att bli konstnär. Efter studentexamen 1930 fortsatte han sina konststudier i Köpenhamn och vid Skånska målarskolan i Malmö. Under åren 1931-1935 genomgick han Högre konstindustriella skolan i Stockholm och utexaminerades därifrån som teckningslärare. |
|
|
Alfred Lind |
Långaröd Förfatare |
|
|
Hörby Författare Nils Ludvig Olsson, född 5 mars 1893 i Lund, död 7 juni 1974 i Eslöv, var en svensk författare och folkskollärare. Efter folkskollärarexamen i Lund 1914 arbetade Olsson som lärare i Linköping 1914–1916. Efter en kortare tid i Varberg var han verksam i Höör från 1917. Olsson var aktiv inom hembygdsrörelsen och satt bland annat i styrelsen för Frosta härads hembygdsförening. Som författare var han verksam under pseudonymen Nils Ludvig och är framförallt känd för sin diktning på bygdemål. Språklig förebild i dessa dikter är hans mor, född i Holmby i Frosta härad.
|
|
|
|
Fred Lundberg
|
HÖRBY Fotograf Det började med några fotografier från Gammalstorp i december 2012. När fotografen Fred Lundberg lade kameran på hyllan och gick i pension, behövde han ett projekt för att kunna fortsätta arbeta med foto. – Jag ville hålla kvar lite av det jag sysslat med och det var egentligen bara tänkt som något att göra på kafferasten, berättar Fred Lundberg när han och hustrun Agneta tar emot hemma i huset i Gammalstorp. Han startade sajten gammalstorp.se med bilder från
bygden i början av 1900-talet. |
|
|
Lars Lonhage |
Hörby, Kommunchef
Kommunhuset i Hörby som det ser ut idag 2019.
Illustration © Lars Lonhage, Hörby. |
|
|
Kyrkoherde Lundegård, Hörby. |
Hörby
Jöns Christian Evald Åkeson-Lundegård, född 25
april 1827 i Simrishamn, Malmöhus
län, död 21
juli 1915 i Hörby,
var en svensk kyrkoherde och riksdagsman.
Han var far till Axel
Lundegård och Justus
Lundegård. Åkeson-Lundegård prästvigdes 1854 och blev 1879 kyrkoherde i Hörby församling (Lunds stift). Han var som riksdagsman ledamot av riksdagens andra kammare 1876-1881, invald i Landskrona valkrets. Han var även ledamot av Landskrona stadsfullmäktige åren 1869-1880. |
|
|
Lasse i Lyby |
Lyby
Lasse i Lyby var spelare i södra Sverige. Han var
fattig och var känd för att ställa in strängarna på sin fiol så att de
varade lite längre. Han spelade den här lilla valsen så ofta att den nu
bär hans namn. En vals är också en dans på 3/4 tid - en stark takt följt
av två svagare. Observera att vi gjorde detta arrangemang med mycket
långsamt tempo i åtanke. Föreställa oss de djupa skogarna i Sverige och
den ensamma Lasse med sin fiol bestämde vi oss för att sakta ner denna
vals till upplösning. Traditionellt spelas den skandinaviska valsen i ett
betydligt snabbare tempo.
|
|
|
"Lada" Hanna Larsdotter |
Östraby - Slagtofta ”Lada Hanna”, Hanna Larsdotter f. i Östraby
15.02.1836 g. m. Anton ”Buktalare” Fricke f. 06.02.1840 i Hanover. Hon dog
på Slagtofta 6 1911 och han 1921.
|
|
|
Nils-Axel Lannerheim |
Hörby
Bordtenis 1950. Nils-Axel Lannerheim,
smeknamn Sassa som också var en mycket duktig ishockeyspelare.
|
|
|
M | |
|
|
Per Gunnar Mörck |
Hörby Per-Gunnar Mörck föddes 1937 i Hörby. Efter avslutad skolgång fick han jobb i sin fars speceriaffär som springpojke senare expedit. Då affärsyrket inte nämnvärt intresserade honom tog han efter avslutad militärtjänst plats på en reklamateljé i Helsingborg. 1960 flyttade han till Malmö där han fick plats som reklamman på Påhlssons butiker senare Meny. Inom butikskedjan Meny började han som offsettryckare. Som utlärd sådan erhöll han plats hos Nisse Tryckare AB. 1976 anställdes han på tekniska avdelningen på en större dagstidning som litograf. |
|
|
Maa Från 1908 arrenderade Nils Mårtensson torpet Maa 1:7 Han var född 1885 i Benarp, Äspinge socken. Det var ett stenhus som ursprungligen var ett gammalt statarhus med halmtak och gråstensmurar på norra sidan och mer än hundra år gammalt. Nils Mårtensson ägnade sig åt att odla jordgubbar och kallades allmänt för ”jordgubbskungen”, dit kom folk från när och fjärran för att köpa jordgubbar, men även för att prata med den ovanlige mannen och för att lyssna till hans livsfilosofi. Nils Mårtensson dog 1972.Från 1973 äger Nils Wilborgsson torpet. Från 1979 ägs torpet av Helge Wilborgsson
Se och läs mer om Jordgubbskungen på
|
|
|
|
Äspinge - Harphult Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar. Ett minnesmärke av svartmålat ekträ och i form av ett kors har lantbrukaren Sven Olsson i Harphult nyligen rest i landsvägsgropen öster om Äspinge by över den där en gång av våda omkomne riksdagsmannen. Minnesvården har på ena sidan inskriften, "Riksdagsmannen Sven Månsson i Bönhult", och på andra sidan är anbragt ett psalmcitat. Får se hur länge det får stå kvar, ty flera stycken träkors, som har blivit resta, ha blivit förstörda. Senast i fjol hände det med ett sådant som planterades här. Men ovan nämnde Sven Olsson är outtröttlig uti att, när ett förstörs, sätta ett nytt minnesmärke över sin förolyckades släkting.
Läs mer under länken
Äspinge – Sven Månsson
|
|
|
|
Nils Månsson |
Nils Månsson i Skumparp, även kallad Ljusets
Bonde eller mer folkligt Skumpen, född den 5
april 1776 i Starrarps by
i Fränninge
socken i Skåne, död den 25
juni 1837 i Skumparp,
var en framstående riksdagsman i bondeståndet Fadern, bonden Måns Persson, var i små ekonomiska omständigheter. Detta berodde på att hans gård två gånger drabbats av eldsvåda och då brandförsäkringsväsendet inte var utbyggt i trakten, drabbades familjen svårt ekonomiskt. Nils fick en torftig skolundervisning i byskolan och kom snart ut för att tjäna dräng. Turen var dock med den unge mannen och han hamnade hos nämndemannen Olof Andersson i Sjököp i Långaröds församling. Olof tog hand om sin dräng och lärde honom på allvar skrivkonsten. När Olof Andersson utnämndes till fullmäktig för Färs och Frosta härader i Skåne vid riksdagen 1800 fick Nils Månsson en god insikt i riksdagsmannens arbete. Han var farfar till riksdagsmannen Nils Nilsson i Skärhus. |
|
|
Edvin Jönsson, Månsköp |
|
|
|
Mårtensson |
KILHULT Postmästare Mårtensson i början av
1900-talet.
Lantbrukare Sven Mårtensson var den förste postmästaren i Kilhult, en
originell och legendarisk man. Skolbarnen hämtade posten med sig hem, sen
de i tur och ordning ropats upp av Sven Mårtensson. Sven Mårtensson blev
postmästare 1875 och efterträddes 1908 av fröken Anna Rignell.
Ola Fotograf Ohlsson |
|
|
N | |
|
|
Anna Lisa Nilsson |
Missionär och sjuksköterskan Anna-Lisa Nilsson Anna-Lisa Nilsson arbetade som nattsjuksköterska på Hörby Lasarett och sedan blev det hemtjänsten och långvårdsavdelningar fram till sin pension. Det man kanske inte vet är att hon även var berest och hade arbetat i andra fattigare länder. Redan som ung drömde hon om att bli missionär därför utbildade hon sig till sjuksköterska och tog examen 1950 och barnmorskeexamen året efter. Anna-Lisa arbetade vid Evangeliska Fosterland stiftelsens missionsstation och sjukhus i Nakamete i Etiopen. Tidigare erfarenhet gjorde starkt intryck på henne under nära 3 års vistelse i Afrika. I Etiopen var Anna-Lisa den enda vita sjuksköterska på sjukhuset där hon arbetade. För varje operation bad all personal tillsammans för patienten både läkare sjuksköterskor och biträde. Bönen förrättades ofta av en elev på landets språk för att den sjuke också skulle höra och förstå vad som sades. |
|
|
|
|
Skärhus Nils Nilsson Riksdagsman i Skärhus, foto år 1912. Nils Nilsson (Nils Nilsson i Skärhus), född 23 mars, 1841 i Fränninge socken, Malmöhus län, död 31 juli 1935, var en svensk hemmansägare och riksdagsman. Nilsson var hemmansägare i Skärhus i Malmöhus län. Han var även politiker och ledamot av riksdagens andra kammare 1887–1911, invald i Färs domsagas valkrets. Han var därunder ledamot i statsutskottet 1904 och 1905. Han utsågs till riddare av Kungl. Vasaorden1903. Nils var
barnbarn till riksdagsmannen
|
|
|
|
Äspinge Riksdagsman
Född i Östra Espinge,
Malmöhus län 8/3-1815. Hemmansägare i östra Espinge; ledamot i
Ägodelningsrätten; kyrkvärd; auktionsförrättare:ledamot i styrelsen för
Frosta härads sparbankfrån 1849.;kommunalorförande; landstingsman –
ledamot af Riks. 2:a k. för Frosta domsaga, Malmöhus län 1867 – 1887 B;
ledamot i tillfälligt utskott 1868 och 1869; suppl. i bankoutskottet 1871
– 1878: suppl. i Bevillningsutskottet 1879 – 1885; ledamot i 2:a kammarens
enskilda utskott 1879; suppleant i Statsutskottet 1886 och 1887 A; ledamot
i Statsutskottet 1887 B. Källa: Skånes köpmäns kalender 192 |
|
|
|
Niagaramännen eller Giraldo Brothers |
Familjen Rosvall har gett oss tillgång till
en mycket stor bildsamling och annat som sparats från familjens artisttid.
Läs och se mer om de våghalsiga bröderna. |
|
|
Hörby Skrothandlare Anders hade ett specialuttryck "Vittu" (t. ex. Ja, vittu, vet du) det tycker jag också. han var mycket slagfärdig |
|
|
|
Hörby Pär "Tue" Nilsson med sin häst Karna i arbete på gamla Torg. Gamla Torg, Per Nilsson. Bilden visar ”Per Tue” eller ”Vinge Pär” som han allmänt kallades. Han hade vid en olyckshändelse blivit skadad i knäet. Han var den tidens renhållningsarbetare på gator och torg efter torgdagar. Ibland stavas Per med e, ibland med ä. Vi har valt att använda det som står i våra källor. |
|
|
|
Janne Nilsson |
Hörby Riksdagsman Janne Nilsson,
född 17 maj 1882 i Hörby, Malmöhus län, död 9 dec. 1938, var en svensk
politiker tillhörande bondeförbundet som var försvarsminister 1936 – 1938.
han var gift med Anna Nilsson med vilken han fick fyra döttrar och en son. |
|
|
Marknadsbesökare "Slimmingefriaren"
Varje marknad besöktes av en man som kallades för "Slimmingefriaren". Han åkte runt från marknad till marknad. Han var klädd i gammaldags bonjour och så hade han en hatt eller mössa, som hade en bred skärm och hög rund kulle. Den liknade närmast de hjälmar som ryttare har numera. Är det någon som vet mer om denne man vill vi gärna ta del av detta.
|
|
|
|
Otto Nilsson |
Hörby Han hade ett lika gott handlag med barn som med
djur. Han var en profil i Hörby under nära nog ett halvt sekel. Många minns honom med spannmålssäcken på ryggen när
han kom i bister vinterkyla på väg till sina skyddslingar i Hörby ån Läs hela artikeln om honom här. |
|
|
O | ||
|
||
Elna
Olsdotter, Åröd |
Årröd Giftmörderskan
Aftonbladet_1861-02-02.
|
|
|
||
Henry Olsson |
Hörby Författare
Berättelsen om Hörbys
förvandling |
|
|
||
Hörby Författare och Lärare
Nils Ludvig Olsson, född 5 mars 1893 i Lund, död 7 juni 1974 i Eslöv, var en svensk författare och folkskollärare. Efter folkskollärarexamen i Lund 1914 arbetade Olsson som lärare i Linköping 1914–1916. Efter en kortare tid i Varberg var han verksam i Höör från 1917. Olsson var aktiv inom hembygdsrörelsen och satt bland annat i styrelsen för Frosta härads hembygdsförening. Som författare var han verksam under pseudonymen Nils Ludvig och är framförallt känd för sin diktning på bygdemål. Språklig förebild i dessa dikter är hans mor, född i Holmby i Frosta härad |
||
|
||
Gammalstorp
Den okända vandrerskan
och
|
||
|
||
Elsa Olsson |
Äspinge En engagerad dam i bygden för att bevara traditioner och historia. Klicka på hennes namn så kommer du till några av hennes många berättelser.
Elsa på gården Äspinge 32:1, känd för sina fina halmarbeten. |
|
|
||
Älmhult – Älmhult – Svensköps socken Ored Andersson, född 12 juli 1820, död 8 januari 1910, var en svensk folkmusiker. Han kallades Ored Speleman och spelade fiol, flöjt och violoncell. Andersson var född i Elmhult, Svensköps socken, i nuvarande Hörby kommun och flyttade till Linderöd där han också ligger begravd. Ored lärde sig spela av sin 18 år äldre bror Nils, efter vilken han hade en stor mängd noter. Ored var dock under ett tjugotal år blind men återfick synen efter en operation. Då Kulturhistoriska föreningen 1886
anordnade den skånska textilutställningen i Köpenhamn var Ored värd i
Gärdsstugan och framträdde på sin fiol. |
||
|
||
Hörby
Ingegärd Olofsson, dotter till fotograf Carl Martinsson har ett så stort bildarkiv att vi gett henne en egen sida.
Mer... |
Fotograf Läs och se mer om fotografer i bygden genom tiderna.
Fotografer i bygden |
|
|
||
P | |
Jöns Persson (Rike-Jöns) |
Bessinge |
|
|
Hörby Gatukök "Assars" kan utan tvivel räknas till de mest populära gatuköken i Hörby genom tiderna.
Se mer om Hörbys olika kiosker genom tiderna |
|
|
|
Hörby Bordtennisspelare Bo Persson, född 1 januari 1948 i Hörby, är en svensk före detta bordtennisspelare. Han vann både EM- och VM-guld i lag. Han spelade sitt första VM 1965 och 1975 - 11 år senare sitt sjätte och sista. Under sin karriär tog han 3 medaljer i Bordtennis-VM, 1 guld och 2 brons. Han spelade sitt första EM 1968 och 1974 - 7 år senare sitt fjärde och sista. Under sin karriär tog han 4 medaljer i Bordtennis-EM, 4 guld. Bo var son till Assar, som hade Assars korvkiosk bredvid Mårtenssons bil. På fastigheten idag (2017) finns ytterliggare en bilförsäljningsfirma. |
|
|
|
Hans Carl Einar Polster, född 4
december 1931 i Västra Vram, Skåne, är en svensk skådespelare, regissör
och manusförfattare. |
|
|
|
Karl-Göran Persson |
Söderto
Foto:© Gert Nilsson Karl-Göran Perssons eget kalla krig.
Han byggde sig en fästning av sällan skådat slag, som går att beskåda än
idag. |
|
|
Svensköp Nils Persson (i riksdagen kallad Persson i Svensköp), född 22 mars 1901 i Svensköp, död där 8 december 1969, var en svensk lantbrukare politiker (folkpartist). Nils Persson, som kom från en bondesläkt, var lantbrukare 1925-1945 i Svensköp, där han också valdes till ordförande i kommunalnämnden 1931 och ordförande i kommunalfullmäktige 1938. Efter kommunsammanslagningen var han ledamot i kommunalfullmäktige och kommunalnämnden i Östra Frosta.
|
|
|
|
Ludvigsborg Folklivsinformatör
År 1929 var fru Hedvig Persson från Ludvigsborg en flitig och anlitad informatör. Berättelser som vi idag kan läsa. Folklivsarkivet i Lund grundades 1913 folkminne samlades in för att bevara kunskapen om den gamla bondekulturen. studenter fick till uppgift att bege sig ut på landsbygden, att söka upp duktig berättare för att få berättelserna nedtecknade. Så också uppgiftslämnaren Albert Nilsson som tog kontakt med Hedvig, hon berättade sina historier om seder och bruk och folket i sin by Fulltofta.
|
|
|
|
Bodil Pedersen |
Hörby Långvarig medarbetare på vår historiska hemsida om Hörby kommun med omnejd. Bodil fick också kommunens kulturpris 2009 för hennes kartläggning av Fulltofta torpruiner, som idag är en systersajt till gammalstorp.se |
|
|
Roland Pedersen |
Hörby Långvarig medarbetare på vår historiska hemsida om Hörby kommun med omnejd.. Roland har alltid varit en flitig fotograf och intresserad av bilder i stort. Han fotograferar, skannar och jagar material till hemsidan www.gammalstorp.se Roland var gift med Bodil som presenteras strax ovanför, som gick bort från oss allt för tidigt. |
|
|
Texten från Per-Gunnar Mörks bok "Hörby i äldre tider". |
|
|
|
|
Q | |
|
|
Ännu inget på Q | |
|
R | |
|
|
Oskar Rosén |
Östraby Fotograf, konstnär och handlare Oskar Lincoln Rosén.Född: 1868-11-15.
|
|
|
S | |
|
|
Skrivare kärringen i norr. Bild ID: ABF_0022 |
"Skrivar kärringen från norr"? Ja vem var hon? Här saknas mycket information. |
|
|
Marie Stenfell |
Hörby Tillsammans med amanuens Marie Stenfell var Ellen
Fridolin med och planerade inredningens utformning på museet i Hörby.
Ellen Fridolin den verkliga mamman till Hörbys museums tillblivelse och hembygdsrörelsens Grand Old Lady |
|
|
Marknadsbesökare "Slimmingefriaren"
Varje marknad besöktes av en man som kallades för "Slimmingefriaren". Han åkte runt från marknad till marknad. Han var klädd i gammaldags bonjour och så hade han en hatt eller mössa, som hade en bred skärm och hög rund kulle. Den liknade närmast de hjälmar som ryttare har numera. Är det någon som vet mer om denne man vill vi gärna ta del av detta.
|
|
|
|
|
Hörby
Felicia Saecula. Felicia var invandrad från Polen tror jag och var ett språkgeni. Hon undervisade i bl. a. engelska och franska på kvällarna.
Visst var hon
sträng, men när man lärde känna henne en varm person. Hon bodde på
Torggatan 4. Hon är begravd på samma ställe som Christian Kruse och hans
hustru. Född: ,1898-06-14 |
|
|
"Ispinna-Betty"
,
Betty Svensson |
Hörby Känd profil vid sin kiosk på Gamla Torg
Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty".
Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamell försäljare, men
även som skolstäderska. |
|
|
Alfred "Bullerkrona" Svensson |
Hörby Känd profil vid grishandel
Mannen med hatten är Alfred "Bullerkrona" Svensson. Han är just i färd med att bekräfta köpet mellan två grishandlare. mannen med Vegamössan lär vara Magnus "Grishandlare" från Röstånga.
|
|
|
Hörby Hörby Tennisklubb.
En av eldsjälarna för Hörby Tennisklubb.
Extern länk: |
|
|
|
Bertil
Strid |
Svensköp - Kilhult Klicka på ovan bilder så kommer du till Bertils privat bygdemuseum med gamla verktyg, samt allmoge- och bruksföremål från Svensköps socken. |
|
|
Birgitta Svensson |
Hörby Författare, regissör m. m.
Birgitta Svensson har bl. a. satt upp mängder av pjäser och musikaler som sina år som lärare. Till den litet udda produktionen får räknas, "Flickan med den förtrollade hatten” en barnbok, som Birgitta skrev för att samla in pengar till UNICEFs arbete för Flickors Utbildning i Bolivia. Boken är slutsåld och gav närmre 100 000 kr i intäkter, som oavkortat gick till detta arbete på Madagaskar och Bolivia. Musikalen 1988
om Victoria Benedictsson Direktlänk: Musikalen om Victoria. |
|
|
Hörby Polismästare i Hörby Polismästare Oskar Sjöberg
född 1876 i Gudhem (Skaraborgs län i Västergötland). Polis kommissarie i Hörby 16/6 1904. Avlagt underoffisersexamen vid Artilleriet 1899 och volontärexamen vid Malmöpolisen 1900. Riksförsäkringsanstaltens ombud. Kompanichef i Landsstorp. Han var först Polisuppsyningsman och
efter 1906 Poliskommissarie i Hörby. Oskar gifte sig 1926 med Anna Gregow
(1887-1955), hon var lärarinna i Hörby. De fick en son: Ove Sjöberg född
1927 i Hörby. |
|
|
|
"Sims" |
Hörby
Började 1938 på tidningen Mellersta Skånes huvudredaktion i Hörby.
Till Henry Holms sidor här på gammalstorp.se |
|
|
Ivar Sävstrand |
Känd tidningsman |
|
|
Erik Sundblad |
|
|
|
Hörby Nils har sysslat med många saker, och vi kan nog sätta honom i facket "allkonstnär". Spelar inte så stor roll vad de gör, det brukar blir bra på slutet ändå. På bilden nedan tar han ut korv från röken.
|
|
|
|
Lars "36:an" Svensson |
HÖRBY Så blev Lars Svensson ”36:an”. Hans far var vargunge i scouterna och när de fick sina blå båtmössor var hans så liten att den knappt passade, och det märktes. Då fick han heta ”35:an” och det blev ett livslångt namn. När Lars föddes kom idén om att han skulle heta ”36:an”, och så blev det och så är det än idag 2020. Hans skrotfirma heter också ”36:ans återvinning”. Så klart fick Lars egna barn följa traditionerna och fick heta ”37:an och ”38:an”. Det finns de som säger att Lars barnabarn en gång presenterade sig som ”39:an”. |
|
|
Stora Karna
Vill du veta mer om Ekesåkra, eller andra torp och torpruiner i Fulltofta området så besök vår systersajt där vi berättar nästan allt om dessa.
|
EKESÅKRA
Tidningsklipp insänt av S. Falk. |
|
|
Elisabet Strid (Foto: © Emelie Kroon) |
Operasångerska
Elisabet Strid, dotter av bygden och med
hjärtat kvar i Hörby, har intagit världens operascener med sin
oemotståndligt vackra sopran. Med sina Wagnertolkningar är Elisabet en av Sveriges mest berömda sopraner och har mottagit flera priser och utmärkelser, däribland det prestigefyllda Jenny Lindstipendiet och Svenska Wagnersällskapets Bayreuthstipendium. Utbildad vid Operahögskolan i Stockholm har Elisabeth tolkat några av operahistoriens mest tongivande roller. Och självklart återvänder Elisabet till Hörby och uppträder med jämna mellanrum för sin hemmapublik. Fick Hörbys kulturpris 2018. |
|
|
T | |
|
|
Anna Tornbacka |
Hörby Konstnär Anna Inez Linnéa Tornbacka, ursprungligen Ohlsson, född 5 april 1908 i Hörby församling i dåvarande Malmöhus län, död 27 september 1993 i Hörby församling, var en svensk målare. Hon var dotter till Per Ohlsson och Anna Andersson. Anna studerade konst och reklam 1938–1939, samt vid Skånska målarskolan i Malmö 1940–1943 och vid Isaac Grünewalds målarskola i Stockholm 1944–1946. Hon har även medverkat i Malmö konstförenings utställning 1950 samt i Hörby konstförenings utställning 1948 och 1954. Anna Tornbackas konst bestod framför allt av blomstermotiv, stilleben och figurmotiv. Hon förblev ogift och begravdes i Per Ohlssons familjegrav på Hörby kyrkogård. Konstnärer i bygden. Mer... |
|
|
Två av många modiga Tornsvalor |
Modiga kvinnor Vet ni hur en Tornsvala ser ut? I min fågelbok står det, att det är en brunsvart skärrfågel av släktet A´pus och att den har gråvit strupe. Den ser alltså ut så här! Det visst ni väl allihopa, men är det någon av er som sett sådana
här tornsvalor som de två till vänster? Till sidan om Tornsvalorna i kommunen (öppnas på egen sida, men i samma fönster) |
|
|
Hörby En man som kallades Topsy bodde vid Tornet. han hette möjligen Göransson. Han spelade fiol och så hade han ett speciellt slag av försäljning. "Qvastar till salu, 2 st. för 25 öre", stod det på skylten |
|
|
|
U | |
|
|
Ännu ingen på denna bokstav | |
|
|
V | |
|
|
HÖRBY
Läs om |
|
|
|
W | |
|
|
|
Svensköp I Svensköps sockens minnesbok berättas bl. a. Om Helge Pratare, en på sin tid mycket känd vandringsman, sagoförtäljare och trubadur. Han gick bort 1876 och hans enkla gravsten är rest på kyrkogården i Kilhult (numera Killhult). Helge Pratare även kallad Åsens Trubadur. Vem var Helge Pratare? Man vet att hans verkliga namn var Helge Willasson eller Veladsson, samt att han dog i Svensköp den 21 augusti 1876. Han var inte mantalsskriven någonstans utan gick runt i bygderna och spred glädje omkring sig. Det var också därför han var välkommen. Vid mitten av 1800-talet stod hans anseende på sin middagshöjd och ingen
begravning, inget barndop eller bröllop kunde firas i Svensköp eller angränsande
utan att han var med. |
|
|
Äspinge Barnmorska
Barnmorskan i Äspinge, Elna Wallin med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning. |
|
|
|
Arnold Wernersson |
Önneköp Kanibalmuseum I museet tar Arnold Äventyraren med oss till Afrikas och Sydamerikas djungler och till Söderhavets vidsträckta värld. Här bekantar vi oss med avlägsna kannibalstammar och pygméfolk. Resorna till dessa avlägsna stammar går långt ifrån allfartsvägarna, ibland med små skraltiga båtar längst ringliga vattenleder kantade av en nästan oigenomtränglig växtlighet. Ett litet mycket udda museum, men som du garanterat inte glömmer i första taget.
Direktlänk till kannibalmuseets egen hemsida.
|
|
|
Wulf, ett gammalt original Någon som vet mer? |
|
|
|
X | |
|
|
Ännu ingen på denna bokstav | |
|
|
Y | |
|
|
Ännu ingen på denna bokstav | |
|
|
Z | |
|
|
Ännu ingen på denna bokstav | |
|
|
Å | |
|
|
Rektor Ernst Åkesson skrev flera intressanta böcker om Osbyholm och dess invånare. Böckerna är skrivna under perioden 1986 till 2001 och tre av dem är av naturliga skäl knutna till skolvärlden medan två av dem på ett ingående sätt beskriver människorna och husen i byn vid mitten på 1990-talet. |
|
|
|
Ä | |
|
|
Äspinge I ordets mest positiva mening. Personer som valde och vågade gå sin egen väg. Tyvärr saknas den här typen av människor i samhället idag. |
|
|
|
Ö | |
|
|
Ännu ingen på denna bokstav | |
|
|
Bo Persson (bordtenis) | |
Bo Persson, född 1 januari 1948 i Hörby, är en svensk före detta bordtennisspelare. Han vann både EM- och VM-guld i lag. Han spelade sitt första VM 1965 och 1975 - 11 år senare sitt sjätte och sista. Under sin karriär tog han 3 medaljer i Bordtennis-VM, 1 guld och 2 brons. Han spelade sitt första EM 1968 och 1974 - 7 år senare sitt fjärde och sista. Under sin karriär tog han 4 medaljer i Bordtennis-EM, 4 guld. Bo var son till Assar, som hade Assars korvkiosk bredvid Mårtenssons bil. På fastigheten idag (2017) finns ytterliggare en bilförsäljningsfirma. Se även länk:
Falkenbergs bordtennisklubb |
|
Nils Ludvig Olsson (författare) | |
Nils Ludvig Olsson |
Nils Ludvig Olsson född 1893.03.05 död 1974.06.07. |
Nils Ludvig Olsson 1968 75 år. |
Nils Ludvig Olsson, född 5 mars 1893 i Lund, död 7 juni 1974 i Eslöv, var en svensk författare och folkskollärare. Efter folkskollärarexamen i Lund 1914 arbetade Olsson som lärare i Linköping 1914–1916. Efter en kortare tid i Varberg var han verksam i Höör från 1917. Olsson var aktiv inom hembygdsrörelsen och satt bland annat i styrelsen för Frosta härads hembygdsförening. Som författare var han verksam under pseudonymen Nils Ludvig och är framförallt känd för sin diktning på bygdemål. Språklig förebild i dessa dikter är hans mor, född i Holmby i Frosta härad.
|
Bröderna Gert-Arne och Bengt-Arne ("dödsryttare") | |
Hörbys egna dödsryttare på 1950-talet. |
|
Frazie - Frans Nilsson (poet) | |
Frans Nilsson Frazie 1942.
|
Frans "Frazie" Nilsson med sällskap i parken Bosjökloster i bakgrunden. |
Frans Nilsson Frazie |
Poeten Frans Frazie Nilsson, kanske i sin egen lummiga trädgård på
Ystadvägen, 1954-07-06. |
Så mins vi Frazie. Av Stina och Jan Persson. | Så mins vi Frazie. Av Stina och Jan Persson. |
Frazie – Poeten från Hörby av Henry Holm. | |
Sten K Johnsson (längdhoppare, radioamatör och entreprenör) | |
Hans Polster (skådespelare och regissör) | |
Hans Polster. Tidningsklipp från 1964. Foto & text: Henry Holm. |
Hans Carl Einar Polster, född 4
december 1931 i Västra Vram, Skåne, är en svensk skådespelare, regissör
och manusförfattare.
– Jag har fått en del diplom och annat, men aldrig några pengar. Så det här kommer mycket väl till pass. – Jag har varit nominerad ett par gånger, men aldrig nått ända fram. Det var på tiden nu tycker jag själv, säger han och ler lite pillemariskt. Kulturpriset delades ut för sjätte året i rad och vinnaren utses av medarbetarna på HD:s kulturredaktion. – Priset går till en person som har satt tydliga avtryck i det regionala kulturlivet. Hans Polster har varit nära ett par år nu och är verkligen värd det här, säger Gunnar Bergdahl. I sitt tacktal delade Hans Polster med sig av äran till "den mest flexibla ensemblen jag har jobbat med" och syftade på amatörteatergruppen Stumpen som består av bland annat hemlösa och personer med drogproblem, som han de senaste åren varit drivande i. – Dem är delaktiga till 95 procent i det här priset. Så låt oss tänka på dem och ge dem en stor applåd. Stumpen har under Hans Polsters ledning genomfört sju teateruppsättningar på Stadsteaterns scener, i Dunkers Kulturhus och på andra scener i Helsingborg med omnejd. – Just nu repeterar vi en ny pjäs som Henning Mankell givit oss. Den handlar passande nog om hemlösa och har premiär i mars, säger Hans Polster, som också säger att prissumman på 25 000 ger välbehövlig ekonomisk luft under vingarna för Stumpenensemblen. De två andra nominerade till årets pris var
barn- och bilderboksillustratören Maria Jönsson och förläggaren Helén
Enqvist.
Han är uppväxt i Hörby och gjorde sina
första teateruppsättningar för ABF i Hörby tillsammans med ett gäng drivna
amatörskådespelare. Hela gänget kommer inte till Hörby. Polster
väljer därför att kalla ensemblen i denna tappning för Stumpenkabarén.
|
Ernst Åkesson (författare och rektor) | |
Rektor Ernst Åkesson skrev flera intressanta böcker om Osbyholm och dess invånare. Böckerna är skrivna under perioden 1986 till 2001 och tre av dem är av naturliga skäl knutna till skolvärlden medan två av dem på ett ingående sätt beskriver människorna och husen i byn vid mitten på 1990-talet. |
|
Nu finns det svart på vitt att förre rektorn Ernst Åkesson i Osbyholm
utanför Hörby är både nimm på fingrarna och stunnomsingad. I detta förra
fallet vid skrivmaskinen och i det andra när det gäller att välja ämnen
för den imponerande bokproduktion som blivit hans sysselsättning och hobby
efter pensioneringen.
Nu lagom inför julen har hans sjunde (!) verk i branschen lämnat trycket
med titeln "Katt i frack", som enligt presentationen är "några sannsagor
för barn och vuxna". Men den nära hundrasidiga publikationen innehåller
mer än så, bl. a en rik samling skånska ord och uttryck, varifrån de
inledningsvis återgivna och för den oinvigde något förbryllande orden är
hämtade.
"Det är ett ansvar för oss alla att skriva ned så många som möjligt av de
ålderdomliga orden och uttrycken" tycker Ernst Åkesson och vem kan
underlåta att följa den erfarne gamle pedagogens och kulturpristagarens
uppmaning.
Stunnomsingad? Jo, enligt Åkessons skånska ordlista, till vilken han fått
bidrag från flera håll, är det liktydigt med ombytlig.
Och det duger väl som beskrivning på författarens spännvidd ifråga om
ämnesval för sitt skrivande. Han har tidigare berättat om Osbyholm (första
boken, som kom 1983), skolorna i Östra Frosta och skrivit en
folklivsskildring från västra Skåne på 1920-talet för att nämna några
exempel på hans imponerande flit i skrivarlyan.
Liksom i Åkessons tidigare böcker finns det ingen speciell handling som
berättas utan innehållet i Katt i frack är en samling självupplevda
"sagor", minnen, funderingar, naturiakttagelser och inte minst en mångfald
av ordspråk. Allt eget gods är skildrat på ett mycket personligt sätt.
Åkesson, nu inne på sitt 77:e år, har väl bevarat sin skrivarglädje sen
första boken för tio år sen, och han berättar om hästar som springer i
kapp, om vildgässen i rymden och andlycka i ölandstokens skugga, om udda
bekantskaper, "dröftahongen" och mycket annat.
Han inleder med en "bruksanvisning" för läsaren. "Jag tänker mig att boken
skulle kunna läsas av barn och föräldrar tillsammans och därvid ge
tillfälle till tankeutbyte och samtal".
Ränderna går aldrig ur, ej heller på en pedagog, som haft med barn att
göra hela sitt vuxna liv.
Av HENRY HOLM |
|
Birgitta Svensson (författare, regissör, mm.) | |
Musikaler producerade av Birgitta Svensson. 1984 Spelet om en tjej. En drift med
idealbilden av tjejer. 1986 Animalen. En ungdomsversion av operan efter tillstånd hos Lars Johan Werle och Tage Danielsson. Här finns massor med vackra bilder och annat material. 1987 Trollkarlen från OZ . Manus efter, L. Frank Baums bok och med musik Charlie Smalls. 1988 Victoria Benedictsson. 1990 Askungen Tema: mobbing Till stor del Disneyversion 1991 Amazonas Tema: bevara regnskogen. Skydda urbefolkningens rättigheter. 1992 Momo eller kampen om tiden. ”Tiden ju själv flyter bort i en ständig rörelse framåt. Inte olikt en flod, ty floden förmår inte stanna. Ej heller flyende tid”. Ovidius Metamorfoser Musikalerna 1984 – 1992 gjordes på Frostaskolan med elever ur Fritt val-grupper i Åk 9. Uppehåll till 1994, då Birgitta flyttat till Georgshillsskolan. 1995 En midsommarnattsdröm : Shakespeare Bearbetad för ungdomar. 1996 Trollkarlen från Oz. 1997 Kritcirkeln i tre versioner. 1998 Halloween En lätt och rolig musikal med sydamerikanskt tema om en stulen kyrk-kollekt, som hittades i en piniata. En piniata är en stor figur i papiermache´ full med godis. 1999 Drottningen och Morianen. Eller
Lovisa-Ulrika och Badin. 1760-1782. 2000 Animalen. Till alla uppsättningarna finns såväl manuskript, tidningsurklipp som många fina bilder. En och annan filmupptagning finns också. Till den litet udda produktionen får räknas, "Flickan med den förtrollade hatten” en barnbok, som Birgitta skrev för att samla in pengar till UNICEFs arbete för Flickors Utbildning i Bolivia. Boken är slutsåld och gav närmre 100 000 kr i intäkter, som oavkortat gick till detta arbete på Madagaskar och Bolivia. |
|
Helge pratare | |
Bild ID: Helge-Pratare_02 |
Bild ID: Helge-Pratare_03 |
I Svensköps sockens minnesbok berättas bl. a. Om Helge Pratare, en på sin tid mycket känd vandringsman, sagoförtäljare och trubadur. Han gick bort 1876 och hans enkla gravsten är rest på kyrkogården i Kilhult (numera Killhult). | |
Gravstenen 2022-11-27. Foto: Michael Economou |
|
Helge Pratare även kallad Åsens Trubadur. Vem var Helge Pratare? Man vet att hans verkliga namn var Helge Willasson eller Veladsson, samt att han dog i Svensköp den 21 augusti 1876. Han var inte mantalsskriven någonstans utan gick runt i bygderna och spred glädje omkring sig. Det var också därför han var välkommen, den gamle trubaduren, sagoförtäljaren och berättaren allmänt kallad Helge Pratare. Där Helge var bekant, var han också gärna sedd i huset och det var nästan som helgdag då han kom. Vid mitten av 1800-talet stod hans anseende på sin middagshöjd och ingen begravning, inget barndop eller bröllop kunde firas i Svensköp eller angränsande utan att han var med. Han sjöng visor och spelade fiol, improviserade rim och höll högtidstal ofta mycket humoristiska. I död och begravningsboken för Svensköp 1876 har kyrkoherden antecknat följande; Den 21 augusti avled kringvandrande Helge Villasson å nr 2 Kilhult, inhyses hos torpare Esbjörn Ström. Har ingenstädes varit mantalsskriven under många år och därför ingenting kunnat utrönas om hans rätta hemvist, 67 år icke gift. Helge Pratare skulle alltså vara född 1809. | |
Bild ID: Helge-Pratare. Källa: Svensköp socken genom tiderna. |
|
Originaldokument från universiteten 9,8 MB. Av någon okänd anledning får vi inte vår länken att fungera. Men kopierar du nedan länkrad kommer du till originalet. file:///C:/004-Bilder-Inl%C3%A4gg/Nerladdningar%20fr%C3%A5n%20www/gupea_2077_61733_1%20(2).pdf |
|
Dokumentet redigerat och komprimerat, men med samma innehåll 8,4 MB. | |
En berättare i Svensköp av Henry Holm. 761 kB. | |
I boken Svensköp socken genom tiderna finns mycket annat intressant från bygden.. |
Ispinna Betty | |
Betty Svensson "Ispinna-Betty" |
Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty". Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamellförsäljare, men även som skolstäderska.
|
Källa: Henry Olssons bok "Berättelsen om Hörbys förvandling de senaste 150 åren" |
|
Bilden till vänster: Utsikt från kyrktornet, Gamla Torg och Storgatan. På Torget står ”Ispinna Betty” Betty Svensson. Vänster: 1. Nya Garnboden, Holmbergs Eftr. Ur och Guld Anna och Iris Hasts hattaffär. 2. Skymtar nybyggda Konsum och Postkontoret. 3. Längst upp Tornet, där Tornbos möbler startade. Höger: 1. Kjällkvist Ur och Guld. 2. Här har Hilbert Mårtensson haft frisörsalong. 3. Rosenbergska huset. Nuvarande Wilsons Radio. 4. Rydbergska fastigheten. I källaren Speceriaffär, Ebbas matservering. 5. Läsestugan, med missionsbokhandel, in på gården järnhandlare Perssons stallar och kollager. 6. Konditori Fenix. 7. Smed Henriksson. 8. ? 9. Hörnfastigheten Kungsgatan – Kristianstadsvägen. (Storgatan)
|
|
Annie Andersson berättar. |
|
Is-Pinna Bettys son John B Gullberg. |
|
Nils Hansson (bågskytte) | |
Nils Hansson. Nordisk mäster i bågskytte. |
Bågskytte kom med i verksamheten 1954. Framgångarna kom snabbt. Redan 1956 blev SGF:aren Nils Hansson nordisk mästare, och den förste svensk som på tävling överskred 1000 poäng. 1962 Henry Nilsson tvåa i SM. 1966 Tommy Strand tvåa i SM. 1967 Per Nilsson trea i junior-SM. 1968 Per Nilsson nordisk mästare i öppna Skandinaviska mästerskapen. 1988 Bertil Nilsson klubbens förste svenske mästare genom att vinna HF 50 inomhus. Framgångarna har varit många och efter att ha varit en liten skara aktiva skyttar har glädjande nog, antalet aktiva ökat igen. Både ungdomar och damer har blivit ett glädjande och framgångsrikt tillskott för föreningen. Källa:
Sattserups Idrotts och Byaförening
|
Nils Hansson med fru Anna-Britt, kommer hem från Oslo, där han blev
Nordisk mästare i bågskytte. |
Nils Hansson tillbaka i vardagen. |
Den okända vandrerskan | |
Den okända vandrerskan
och trolldomen i Gammalstorp.
|
|
Fee Saecula | |
1963-09-12.
Hörby biblioteket i gamla kommunalhusets övre plan på Slagtoftavägen. Fee
Saecula längst bak med ljus kjol.
Felicia Saecula. |
Fee Saecula vid bibliotekets lånedisk hon
hade alltid rött läppstift och långa röda naglar. Biblioteket i Hörby
Kommunalhus på Slagtoftavägen.1963-09-12
Visst var hon
sträng men när man lärde känna henne en varm person. Hon bodde på
Torggatan 4. Hon är begravd på samma ställe som Christian Kruse och hans
hustru.
|
Gulli Fee Saecula och Frans "Frazie" Nilsson i Bosjöklosters park. |
Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson. |
|
|
Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson |
Féé Saecula. F.d. bibliotekarie i Hörby. Bild ID: Gato_330 |
|
|
Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson. |
|
30/1-1971. Artikel av Henry Holm. Fotograf: okänd. Bild ID: HH_4055 |
|
Assar | |
Assars Perssons gatukök 1964-09-16. Se mer om Hörbys olika kiosker genom
tiderna på länken
"Kiosker". |
|
Nils Svensson i folkmun oftast kallad för "35:an" | |
35:an Nils Svensson 1965-05-24. |
|
Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko. Huset till höger på bilden där det ryker i skorstenen bodde 35:an, numera 36:ans hus. |
35:an Svensson 1959-09-08. |
35:an bodde i huset på bilden längst till vänster endast taket syns på
denna bild. |
|
35:an Svensson 6 dec. 1961 |
35:an Svensson |
Kusk med ridspö. 35:an Svensson |
|
Nils Nilsson, riksdagsman | ||
Riksdagsmannen Nils Nilsson i Äspinge (före 1895). |
Född i Östra Espinge, Malmöhus län 8/3-1815. Hemmansägare i östra Espinge; ledamot i Ägodelningsrätten; kyrkvärd; auktionsförrättare: ledamot i styrelsen för Frosta härads sparbank från 1849; kommunalorförande; landstingsman – ledamot af Riks. 2:a kammare. för Frosta domsaga, Malmöhus län 1867 – 1887 B; ledamot i tillfälligt utskott 1868 och 1869; suppl. i bankoutskottet 1871 – 1878: suppl. i Bevillningsutskottet 1879 – 1885; ledamot i 2:a kammarens enskilda utskott 1879; suppleant i Statsutskottet 1886 och 1887 A; ledamot i Statsutskottet 1887 B. † i Östra Espinge 24/7 1895. |
Kristianstadsbladet 1895-07-26. |
Kristianstadsbladet 1895-07-26. |
1895-08-21_Stockholms dagblad. |
|
1896-08-27-Vestkusten. I den svenskspråkiga men amerikanska
tidningen Vestkusten som gavs ut i Californien fanns den 27 augusti 1896
detta klipp om gravstenen som restes på Äspinge kyrkogård. Fanns faktiskt
rätt så många tidningar, både på svenska och engelska, som bevakade det
gamla fädernelandet och hade immigranterna som målgrupp. |
|
Texten förtydligad på denna bild. |
|
Nils och Sonja på Spriten | |
Sonja Nej – varken Nils eller Sonja "gick på spriten", men väl jobbade de och var föreståndare på Spritbolgat i Östraby |
År 1938
flyttades affären till en av föreståndaren, Nils Andersson, uppförd
fastighet med affärsdel vid genomfartsleden. Där betjänade "Nils på
Spriten", kunderna med hjälp av sin hustru Sonja till stängningsåret 1964. Gamla Spritbolaget vid gästgivaregården omkring 1940. |
Sven Månsson, riksadagsman | |
Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar. Ett minnesmärke
av svartmålat ekträ och i form av ett kors har lantbrukaren Sven Olsson i
Harphult nyligen rest i landsvägsgropen öster om Äspinge by över den där en gång
av våda omkomne riksdagsmannen. Minnesvården har på ena sidan inskriften,
"Riksdagsmannen Sven Månsson i Bönhult", och på andra sidan är anbragt ett
psalmcitat. |
Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar. Detta järnkors
verkar få bli kvar, utan att vandaliseras. Månde det vara någon/ra Äspingebor, som inte gillade att korset stod där? Var by skulle kanske hålla sig på sin "egen kant" (precis som idag) för att bli accepterade. Idag är träkorset utbytt mot ett järnkors och det verkar få stå kvar. |
Det står ett järnkors med
hans namn invid vägen i Äspinge. |
Korsets plats innan det flyttades till landsvägen mellan Äspinge och
Svensköp. |
Vid korset på ovan bilder finns denna skylt att läsa. Foto: © Fred Lundberg. |
|
Bullerkrona Alfred Svensson | |
Bullerkrona Alfred Svensson. |
Mellersta Skåne 2/9-1990. © Henry Holm. |
Bullerkrona hjälpte ofta till med att lyfta grisaburar när det var auktioner. |
|
Mannen med hatten är Alfred "Bullerkrona" Svensson. Han är just i färd med att bekräfta köpet mellan två grishandlare. mannen med Vegamössan lär vara Magnus "Grishandlare" från Röstånga. |
"Bullerkronas" Spetkaksrulle som han sålde till
Ellen Fridolin.
"Bullerkrona" var en rolig man som handlade med det mesta och som brukade
komma till Hörby enligt Ellen Fridolin.
|
Arvid Sandberg | |
Arvid Sandberg Hörby Tennisklubb. 1929-02-18.
En av eldsjälarna för Hörby Tennisklubb.
Du kan läsa hela historien om Hörby Tennisklubb här: |
|
Nils Mårtensson "Jordgubbskungen" | |
Nils Mårtensson "Jordgubbskungen" |
Från 1908 arrenderade Nils Mårtensson torpet Maa 1:7 Han var född 1885 i Benarp, Äspinge socken. Det var ett stenhus som ursprungligen var ett gammalt statarhus med halmtak och gråstensmurar på norra sidan och mer än hundra år gammalt. Nils Mårtensson ägnade sig åt att odla jordgubbar och kallades allmänt för ”jordgubbskungen”, dit kom folk från när och fjärran för att köpa jordgubbar, men även för att prata med den ovanlige mannen och för att lyssna till hans livsfilosofi. Nils Mårtensson dog 1972.Från 1973 äger Nils Wilborgsson torpet. Från 1979 ägs torpet av Helge Wilborgsson
|
Maa 1:7 Nils Mårtenssons hus, sett från vägen. |
|
Jordgubbskungens hus i Svensköp . |
|
Maa, Linnekulla. |
|
Maa 1:7 Nils Mårtenssons hus i Maa från trädgårdssidan. Framför står hans
syster. |
|
Högestad 1:25, Sten fastes tomt. Nils Mårtensson i Maa har brutit marken
och odlat jordgubbar här, samt byggt ett stenhus. förm. i slutet av
1940-talet. detta skall inte förväxlas med odlingen i Linnekulla. Främst
t.v. Nils Mårtensson f:1885-04-29, och hans syster Elice f: 1880-03-04.
Övriga tre är Elices barn, han med ljus rock heter Martin. |
|
Nyodling och jordgubbsodling i Linnekulla. Nils Mårtensson och hans
systerson Hugo Göransson syns bland stenarna. Odlingen skedde med
handkraft och hjälp av handdriven stenkran. Lägg märke till
jordgubbsraderna. |
|
En stolt Mårtensson vid det färdiga konstverket. |
Bild ID: Maa_021. |
Vi väntar
med att publicera bilden tills vi frågat Skånska dagbladet om lov, då det
fortfarande finns upphovsrätt kvar på bilden. I annat fall fotograferar vi
själva stenarna. Bild från Skånska Dagbladets reportage 1970.
Karl Hallqvist visar en av flera stenar som Nils Månsson huggit in motiv
och text på. |
|
Anna Lisa Nilsson | |
Missionär och sjuksköterskan Anna-Lisa Nilsson Anna-Lisa Nilsson arbetade som nattsjuksköterska på
Hörby Lasarett och sedan blev det hemtjänsten och långvårds- Redan som ung drömde hon om att bli missionär därför utbildade hon sig till sjuksköterska och tog examen 1950 och barnmorskeexamen året efter. Anna-Lisa arbetade vid Evangeliska Fosterland stiftelsens missionsstation och sjukhus i Nakamete i Etiopen. Tidigare erfarenhet gjorde starkt intryck på henne under nära 3 års vistelse i Afrika. I Etiopen var Anna-Lisa den enda vita sjuksköterska på sjukhuset där hon arbetade. För varje operation bad all personal tillsammans för patienten både läkare sjuksköterskor och biträde. Bönen förrättades ofta av en elev på landets språk för att den sjuke också skulle höra och förstå vad som sades. I Hörby bodde Anna-Lisa i många år tillsammans med
brodern lärare Axel Nilsson han var anställd på Älvdalskolan sina sista år
innan pension. Flera elever kommer säkert ihåg Axel. De bodde i
föräldrahemmet i korsningen Ystadvägen och Tvärgatan där även modern bodde
och sköttes i hemmet sin sista tid. Både Anna-Lisa och Axel var mycket
intresserade av trädgårdsodling och hade en av de vackraste trädgårdarna i
byn med en fantastisk blomsterprakt. Bodil Pedersen |
Foto: © Henry Holm |
Foto: © Torsten Blomdahl |
|
George Krook | |
"Georgshill pr Hörby, Georg Krook" är en
adress och ett namn, som inom Frosta härad böra vara bekant. Få frostingar
torde väl hafva lagt i dagen så mycket lefvande intresse, sådan
arbetsamhet och energi, antingen det nu gäller honom i egenskap af
tjänsteman och kommunalman eller som kulturell banbrytare och organisatör,
som kronolänsman Georg Krook. Då mannen i fråga för icke så länge sedan frånträdt sin befattning som kronolänsman och han 1903 kunnat fira sitt 50 års jubileum som statens tjänsteman, passa helt säkert några data ur hans verkningsrika lif för dettas minnesalbum. Georg Krook föddes den 16 juni 1836, genomgick Lunds katedralskola och aflade studentexamen vid Lunds universitet den 13 dec. 1853. Den 17 juli samma år antogs han till volontär vid Kongl. Skånska Dragonregementet och bevisade i sådan egenskap tvenne års exercisskvadroner, regements- och andra möten, tills han i dec. 1855 erhöll begärdt afsked. Den 26 sept. följande år aflade han vid Lunds universitet examen för inträde i Rikets kammar- och räkenskapsverk och antogs därefter såsom fogdeskrifvare hos kronofogde Witthoff. Efter åtskilliga förordnanden såsom kronofogde och länsman utnämndes han till ord. kronolänsman i Frosta härads norra distrikt den 31 dec. 1860. Sedan han i 28 år tjänstgjort i detta vidlyftiga och svårskötta distrikt, blef detsamma deladt uti tvänne, och blef Krook bibehållen vid det östra distriktet, som han sedan tills för kort tid sedan innehaft. Med nya konkurslagens införande 1864 förordnades Georg Krook såsom Rättens ombudsman i konkurser inom hela Frosta härad och bibehöll han detta förordnande till 1896, Då häradets länsman hvar inom sitt distrikt erhöllo i sådan egenskap förordnanden. Med nya väglagens införande år 1892 antogs Georg Krook till sekreterare och ombudsman uti styrelsen för Frosta härads väghållningsdistrikt, en befattning som han ännu innehar. I egenskap af ledamot och verkställande direktör i styrelsen för Hör-Hörby, Hörby-Tollarps samt Eslöf-Hörby järnvägar har Georg Krook inlagt stor förtjänst om dessa trafikleder. Dessa befattningar har han dock numera lämnat sedan två af dessa linier uppgått i Östra Skånes järnvägsnät. I kommunalt hänseende har kronolänsman Georg Krook beredt sig ett mer än vanligt aktadt rum i Hörby sockens och Hörby samhälles annaler. Det har varit kraft, sans och reda i hans åtgöranden, och har han innehaft den oskattbara förmånen att kunna med all önskvärd klarhet föra sina tankar till torgs. I fem år och under själfa öfvergångstiden var kronolänsman Krook af Kungl. Maj:t Befallningshafvande i länet förordnad såsom ordningsman inom Hörby municipalsamhälle och köping samt under själfva ofvergångsåret, då köping och landstförsamling åtskiljes, jämväl ordförande i Hörby sockens kommunalstämma. Under en lång följd af år revisor och därefter ledamot i Frosta härads sparbanksdirektion samt revisor af kommunens kyrko- och kommunalräkenskaper under ej mindre än trenne kommunal ordföranders tjänstetid samt under nio år ordförande i Hörby m. fl. socknars bevillningsberedning, har kronolänsman Krook afträdt från alla kommunala förtroendeuppdrag. Sedan några år tillbaka är han meddirektör i aktiebolaget Skånska Handelsbanken i Hörby. Att en så lång och hedrande verksamhet icke kunnat förbli obelönad är en given sak. Utom det att kronolänsman Krook vid flera olika tillfällen af höga vederbörande erhållit belöningar för visadt tjänstenit, är han sedan 1895 innehafvare af guldmedaljen af femte storleken "för nit och redelighet i rikets tjänst". Vare det nog sagdt, att kronolänsman Krooks lifsgärning i det allmännas tjänst utgör en stor och gedigen insats i Frosta härads, Hörby samhälles och kringliggande orts framåtskridande och sunda utveckling. |
George Krook, Georgshill.
George Krook, Georgshill.
Bild ID: Georgshill_004. Foto: © Roland Pedersen. Källa: |
Nils Nilsson Riksdagsman i Skärhus år 1912. | |
Nils Nilsson Riksdagsman i Skärhus, foto år 1912. Nils Nilsson (Nils Nilsson i Skärhus), född 23 mars, 1841 i Fränninge socken, Malmöhus län, död 31 juli 1935, var en svensk hemmansägare och riksdagsman. Nilsson var hemmansägare i Skärhus i
Malmöhus län. Han var även politiker och ledamot av riksdagens andra
kammare 1887–1911, invald i Färs domsagas valkrets. Han var därunder
ledamot i statsutskottet 1904 och 1905. Han utsågs till riddare av
Kungl. Vasaorden1903. Nils var barnbarn till riksdagsmannen Nils
Månsson i Skumparp. |
|
Nils Jönsson | |
Gammalstorp Nils Jönsson. |
|
Nils Jönsson från Gammalstorp och Arvid Nilsson i Månsköp. |
Tidningsklipp Mellersta Skåne 1950-10-25. |
Tage Frostle | |
Tage Frostle med gris, när han inte är kommunalråd. |
Kommunalråd Tage Frostle. |
Flickornas Jöns | |
På Nygatan i Hörby bodde en som kallades för "Flickornas Jöns". men ingen vet riktigt varför? | |
Johanna Herrlin | |
Källa: Tidningen IDUN september 1904. Insänt av Staffan Falk. |
|
Källa: Tidningen IDUN december 1904. Insänt av Staffan Falk. |
|
1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor.
Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare. Skåne Genealogen Nr 2 2016. Per-Gunnar Mörck. |
Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare |
Johanna Herlin som 16 åring. Bild ID: Gato_724 |
|
I Johanna Herlins trädgård. Bild ID: Gato_725 |
|
Elna Wallin | |
Barnmorskan i Äspinge, Elna Wallin med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning. |
|
Nils Nilsson, Äspinge | ||
Riksdagsmannen Nils Nilsson i Äspinge (före 1895). |
||
Född i Östra Espinge, Malmöhus län 8/3-1815. Hemmansägare i östra Espinge; ledamot i Ägodelningsrätten; kyrkvärd; auktionsförrättare: ledamot i styrelsen för Frosta härads sparbank från 1849; kommunalorförande; landstingsman – ledamot af Riks. 2:a kammare. för Frosta domsaga, Malmöhus län 1867 – 1887 B; ledamot i tillfälligt utskott 1868 och 1869; suppl. i bankoutskottet 1871 – 1878: suppl. i Bevillningsutskottet 1879 – 1885; ledamot i 2:a kammarens enskilda utskott 1879; suppleant i Statsutskottet 1886 och 1887 A; ledamot i Statsutskottet 1887 B. † i Östra Espinge 24/7 1895. |
||
Kristianstadsbladet 1895-07-26. |
Kristianstadsbladet 1895-07-26. |
1895-08-21_Stockholms dagblad. |
|
1896-08-27-Vestkusten. I den svenskspråkiga men amerikanska
tidningen Vestkusten som gavs ut i Californien fanns den 27 augusti 1896
detta klipp om gravstenen som restes på Äspinge kyrkogård. Fanns faktiskt
rätt så många tidningar, både på svenska och engelska, som bevakade det
gamla fädernelandet och hade immigranterna som målgrupp. |
|
Texten förtydligad på denna bild. |
|
Polismästare Oskar Sjöberg | |
Polismästare Oskar Sjöberg. |
Polismästare Oskar Sjöberg i vita byxor, mitt i
bilden. Född 1876 i Gudhem (Skaraborgs län i Västergötland). |
Skrothandlare ”Vitto” | |
|
|
Råbygatan i Hörby. Så här såg det ut i svunnen tid. Ett hästekipage kommer stilla och lugnt körande. Bakom står en liten tösabit och betraktar ekipaget. Tösabiten heter Ester senare gift med Hjalmar Henriksson. Ekipaget hon tittar på är skrothandlare ”Vitto” med sin vita häst. | |
Källa: Hörby-bor berättar av Ernst Åkesson. |
|
Anders "Vittu" Nilsson till höger var i sina bästa år en ansedd åkare i Hörby. Men genom godtrogenhet och felplaceringar förlorade han allt han ägde. På äldre dagar ägnade han sig åt skrot- och lumphandel. Han blev ett av originalen i Hörby på sin ålders höst. |
|
Källa: Hörby-bor berättar av Ernst Åkesson. |
|
Nils Persson | |
Riksdagsman Nils Persson. f: 1901-03-22 i Svensköp. |
Nils Persson (i riksdagen kallad Persson i Svensköp), född 22 mars 1901 i Svensköp, död där 8 december 1969, var en svensk lantbrukare politiker (folkpartist). Nils Persson, som kom från en bondesläkt, var lantbrukare 1925-1945 i Svensköp, där han också valdes till ordförande i kommunalnämnden 1931 och ordförande i kommunalfullmäktige 1938. Efter kommunsammanslagningen var han ledamot i kommunalfullmäktige och kommunalnämnden i Östra Fro Nils Persson (i riksdagen kallad Persson i Svensköp), född 22 mars 1901 i Svensköp, död där 8 december 1969, var en svensk lantbrukare politiker (folkpartist). Nils Persson, som kom från en bondesläkt, var lantbrukare 1925-1945 i Svensköp, där han också valdes till ordförande i kommunalnämnden 1931 och ordförande i kommunalfullmäktige 1938. Efter kommunsammanslagningen var han ledamot i kommunalfullmäktige och kommunalnämnden i Östra Frosta 1952-1968. Han hade också framträdande uppdrag i lantbrukets organisationer, bland annat som ordförande i Sveriges fjäderfäavelsförening 1956-1966. Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Malmöhus läns valkrets 1945-1952 samt 1957-1958, och i första kammaren för samma valkrets under 1969. I riksdagen var han bland annat ledamot i bevillningsutskottet 1949-1952 och 1957-1958 samt i första lagutskottet 1969. Han var främst engagerad i jordbrukspolitik, men var också tidigt ute med att uppmärksamma problemet med luftföroreningar från industrin. sta 1952-1968. Han hade också framträdande uppdrag i lantbrukets organisationer, bland annat som ordförande i Sveriges fjäderfäavelsförening 1956-1966. Han var riksdagsledamot i andra
kammaren för Malmöhus läns valkrets 1945-1952 samt 1957-1958, och i första
kammaren för samma valkrets under 1969. I riksdagen var han bland annat
ledamot i bevillningsutskottet 1949-1952 och 1957-1958 samt i första
lagutskottet 1969. Han var främst engagerad i jordbrukspolitik, men var
också tidigt ute med att uppmärksamma problemet med luftföroreningar från
industrin. |
Ola Lundberg, Elmhult | |
Ola Lundberg. i Elmhult. |
|
Nils Månsson kallad Skumpen eller Ljusets bonde | |
Nils Månsson i Skumparp, även kallad Ljusets
Bonde eller mer folkligt Skumpen, född den 5
april 1776 i Starrarps by
i Fränninge
socken i Skåne, död den 25
juni 1837 i Skumparp,
var en framstående riksdagsman i bondeståndet Han var farfar till riksdagsmannen Nils Nilsson i Skärhus.
Ungdomsåren I april 1804 gifte sig drängen Nils Månsson med pigan Ingar Olsdotter i Östraby kyrka. Åtta barn föddes i äktenskapet. Två år senare bosatte sig paret för gott i det inköpta hemmanet Skumparp 6 i Frenninge (Fränninge). Efter detta fick mannen bära smeknamnet "Skumpen" eller "Skumpingen".
Riksdagsman Under Örebromötet fick Nils Månsson nära kontakt med Anders Danielsson från Västergötland, en av de främsta representanterna för bondeståndet i riksdagen. Vid riksdagen 1812 blev Nils invald i Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet. Han blev också ledamot av opinionsnämnden och suppleant i statsrevisionen. Med dessa uppdrag började på allvar hans stora engagemang i Sveriges riksdag. Riksdagen 1817–1818 blev den skånske bondemannens stora genombrott som en av riksdagens stora talesmän. Redan vid ankomsten till Stockholm fick han av kungen en guldmedalj för sitt nitiska arbete. Under denna riksdag stred emellertid bondeståndet under ledning av Nils Månsson i Skumparp, Anders Danielsson, Johan Longberg från Gästrikland, Johan Jakob Rutberg från Norrland med flera för att bli respekterat och inte hånat för sin påstådda enfaldiga inställning i olika frågor. Nu skapades det som kommit att kallas "bondeståndets självständighetsförklaring". Danielsson tackade Nils Månsson med orden: "... för det nit, varmed du på ett så utmärkt skickligt sätt omfattat varje fäderneslandets sak och därigenom bevarat vårt stånds både heder och självständighet." 1823 valdes Nils Månsson till ordningsman i bondeståndets klubb, ledamot av hemliga utskottet samt bondeståndets ombud, direktör, i riksbankens kontor i Malmö. Frågor som helt verkar ha dominerat honom var de som han själv formulerade som "rättvisa åt alla, lindring åt de förtryckta och jämvikt mellan samhällsklasserna".
Vid riksdagen 1829 röstade borgarståndet för ett avskaffande av indragningsmakten. Prästståndet följde med en rösts övervikt samma ståndpunkt och på Riddarhuset var man också för ett avskaffande. För att få till stånd en lagförändring krävdes dock alla fyra ståndens samtycke. Tveksamheten var stor hos bönderna. Då steg Nils Månsson fram och höll sitt kanske mest berömda tal som handlade om kampen för tryckfriheten. I talet kom han in på det gudomliga ljuset: "Guds första ord lydde: Varde ljus! Var det icke Skaparens tydliga mening att vi skulle leva i ljuset? Och hans enfödde son har sagt "Vandrer i ljuset, medan I haven ljuset, att mörkret icke må omfatta Eder." Här lades grunden till Nils Månssons smeknamn: "Ljusets bonde". Detta tillnamn var dock endast använt i Stockholm, aldrig i hans hembygd. För att sprida ljuset fordrades emellertid en fri press och från talarstolen kunde bondeståndet, och även den vid tillfället mycket talrika besöksskaran, höra Nils Månssons skickligt framställda sitt försvar för borttagandet av indragningsmakten. Många menade att om röstningen skett direkt efter talet hade förslaget vunnit. Debatten fortsatte emellertid och förslaget föll till sist med 64 röster mot och 44 för. Det märkliga inträffade några dagar senare då protokollet skulle justeras. 60 bonderepresentanter hade då lämnat in reservation mot beslutet.
Kampen för skolväsendet 1942 utgav Postverket två frimärken för att uppmärksamma 100 års-minnet
av den svenska folkskolan. På märkena är Nils Månsson avbildad tillsammans
med Torsten
Rudenschöld. På hundraårsdagen efter hans bortgång restes en staty av
honom i Frenninge, gjord av skulptören Anders
Olsson. |
Riksdagsman Nils Månsson även kallad
Nils Månsson. Litografi av Johan Cardon efter teckning av Maria Röhl.
Nils Månsson. Etsning av H. I. Roos 1823.
Nils Månsson i Skumparp, "Ljusets Bonde"
1776-1837, skulptur av Anders Olson. Statyn invigdes den 25 juni 1937 och
invigningstalet hölls av statsrådet Arthur Engberg. |
Riksdagsman Nils Månsson, Skumparp. Bild ID: GATO_ 088 |
|
Nils Månssons skola i Frenninge. |
|
Nils Månssons nya skola i Frenninge, vilken invigdes måndagen den 4 april
1932. |
|
Krycke-Bengta | |
Krycke-Bengta var
duktig på att spå. Hon gick med en krycka och var mager och dåligt klädd,
och vi pojkar tyckte nog att hon liknade gamla tiders häxor. Många gick till henne för att bli spådda. under seansen svor hon och slog med kryckan i golvet. Källa: Hörbybor berättar. |
|
Topsy | |
Källa: Hörbybor berättar. |
|
Pär "Tue" Nilsson (även kallad "Vingepär". |
Pär "Tue" Nilsson med sin häst Karna i arbete på gamla Torg. |
Källa: Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren. |
Källa: Hörbybor berättar. |
Gullan Bengtsson | |
Gullan Bengtsson ” tant Gullan” Gullan Bengtsson även kallad ”tant Gullan” var
omtyckt av många. Hon var. dotter till fotograf Arvid Halldén som ägde det
stora grå huset nr 20 i hörnet av Bollhusgatan - Västergatan. Dessutom var Gullan en stor djurvän och matade
kvarterets hemlösa katter och gärna gav bort någon om så skulle önskas. I Gullans barndomshem fanns flera lägenheter ombyggnader har gjorts genom åren detta bidrog till halvtrappor i vissa lägenheter. Gullans far Arvid Halldén hade på sin tid en verkstad i huset möjligen var det hans foto ateljé som var på första våningen till vänster om stora ingången mitt på huset. Lillemor Gerdin bodde tillsammans med sina föräldrar och två systrar på första våningen till höger om stora ingången med egen ingång direkt från gatan. De hyrde dessutom ett rum på tredje våningen till en syster och där fanns ytterligare ett eller två rum som hyrdes ut till flickor som studerade på realskolan. Andra våningen fanns två lägenheter ovanför Lillemors föräldrar bodde familjen Lilja som hade Liljas speceriaffär. I den andra lägenheten bodde Gullans föräldrar Anna och Arvid. Bodil Pedersen. |
Till vänster Gullan Bengtsson kallad "tant Gullan", damen till höger
okänd. Gullan visade gärna sina fotoalbum för nära och kära.
|
Huset som Gullan Bengtsson bodde i nr 20 på hörnet av Bollhusgatan -
Västergatan |
|
Bild ID: Gullan_B_02. Foto: © Roland Pedersen Mars 2019. |
Bild ID: Gullan_B_02. Foto: © Roland Pedersen Mars 2019. |
En solskenshistoria om ”tant
Gullan” Gullan plockade fram en flaska portvin vi drack vars
ett litet glas och så föreslog hon att jag skulle prova hennes klänningar.
Jag kände mig så ärad. Så bjöd hon upp till en liten dans i varje klänning
uppe på vinden med vårsolen strålande in genom fönstret och två gamla
fnissande bubbliga damer. Det är ett så kärt minne. |
Skrivmaskin typ Hermes baby. Huven med infällbart handtag och två tryckknappar för öppnandet. Tillhörande instruktionsbroschyrer. Skrivmaskin med stativ och huv, av plåt. Typ Hermes baby. Huven med infällbart handtag och två tryckknappar för öppnandet. Tillhörande instruktionsbroschyrer. L 29 h 6,5 br 29 cm. Ägts och brukats av Gullan Bengtsson och hennes framlidne make i deras hem i Hörby. Maken hade varit veterinärsråd vid veterinärsstyrelsen i Stockholm. Efter pensioneringen bosatte sig makarna i hennes föräldrarhem i Hörby. Båda makarna var från Hörbytrakten. Testamentarisk gåva av Gullan Bengtsson, Västerg, Hörby. Bild ID: GATO_525. Bildkälla databasen Kringla. |
Ored spelman Andersson | |
Ored spelman, ett ungdomsporträtt. |
Ored spelman. Det sista porträttet som togs. |
Ored Andersson, född 12 juli 1820, död 8 januari 1910, var en svensk folkmusiker. Han kallades Ored Speleman och spelade fiol, flöjt och violoncell. Andersson var född i Elmhult, Svensköps socken, i nuvarande Hörby kommun och flyttade till Linderöd där han också ligger begravd. Ored lärde sig spela av sin 18 år äldre bror Nils, efter vilken han hade en stor mängd noter. Ored var dock under ett tjugotal år blind men återfick synen efter en operation. Då Kulturhistoriska föreningen 1886
anordnade den skånska textilutställningen i Köpenhamn var Ored värd i
Gärdsstugan och framträdde på sin fiol. |
|
Bjudningsbiljett till Ored Spelman Andersson och Ingri Emmertz bröllop.Ored Spelman föddes i Elmhult 13.07.1920 och flyttade till Linderöd vid giftermålet. |
|
100 Hilding Johansson | |
Foto: Göran Olsson "100 Hilding". Hilding Johansson hade telefon 100 i sin taxirörelse, därför kallades han "100 Hilding" av nästan alla.
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1935. I texten till vänster står att Hilding startade sin taxirörelse 1939, men ovan annons var införd Almqvist & Wiksells Almanacka redan 1935.
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1937.
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1939
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1939.
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1945
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från1947
100 Hilding sjunger till Wizex. 100-Hilding sjunger på företagarnas fest. 101 år gammal "hoppar" han upp på scenen och sjunger gamla skillingatryck med Wizex.
År 1923 Oderups Affär. I bilen fr. v. Evert, Ernst Alarik, Göte, Olivia och
Curt Wilson.
Längre upp på Storgatan i Hörby, Hundra Hilding hade däckverkstad där
och vi var där ibland och lekte i slutet på 1950-talet.
Storgatan, del av Konsumfastighet. Inne på gården bodde 100-Hilding. Vulkverkstad och Kämpens bryggeri. På högra sidan: Hörbybasaren ägare Nils Nilsson.
|
|
Utdrag från Ernst Åkessons bok "Hörbybor berättar" |
|
Visselgubben, Kristian Håkansson |
Texten hämtad från per-Gunnar Mörks bok "Hörby i äldre tider".
Teckning av Greta Häggelin. |
Erik Hellman berättar i boken
"Hörbybor berättar om Visselgubben".
Erik Hellman |
Enekarnan | |
Här kan du läsa två olika dokument om Enekarnan. Dels detta här under du
läser på skärmen. Dels ett längre som PDF-fl. Båda skrivna av Per-Gunnar Mörck under olika tidsperioder. |
Dokument ID: PGM_013 |
Texten hämtad från Per-Gunnar Mörks bok "Hörby i äldre tider". |
|
Patron Hosa | |
Texten hämtad från Per-Gunnar Mörks bok "Hörby i äldre tider". |
|
Äspinge original | |
Original i ordets mest positiva mening. Personer som valde och vågade gå sin egen väg. Tyvärr saknas den här typen av människor i samhället idag. |
|
Skrige Erik | |
Hörby. Skrige Erik med kompis. Har ni fått någon frukost idag...inte en droppe... Bild ID: Skrige-Erik_01 |
|
Kompisen till Erik är Olle Bernhard kommen
från Sebbarp, han hade en lägenhet på söder. Göte Andersson Erik Olsson var duktig på rörläggning, men han hade problem med spriten. Birgit och han bodde på Frostagatan 10. Jag kommer ihåg att Jan Sjöstrand och jag uppvaktade honom när han fyllde år. Birgit höll hemmet rent och vackert. Åke Rosberg Det är inte samma Erik. Erik på Möllegatan var också mycket för sprit, men en mer inbunden typ som vi i vår familj kände väl. Min mor gick med mat till honom när Julia gått bort så han skulle få nåt annat än flytande i magen. Erik på Frostagatan hade en fru som hette Birgit, ett rejält fruntimmer, det kunde behövas Eva Norlander |
Birgit och han var nog inte gifta, så hans
tidigare fru hette kanske Julia. På slutet bodde de på
Frostagatan...Birgit hette hon och det umgicks med vår granne här på
Råbygatan. Torsten Blomdahl Är det Erik Olsson, hans fru var Barnmorska i byn och mycket duktig. Han var duktig på att dricka sprit. Dom bodde i det lilla söta huset på Slagtoftavägen / Möllebacken Mary Christell Hansson Lite spridda komentarer från face Book gruppen. Hörby i gamla tider o bilder. |
Brännerista Bengta i Skärhus | |
Brännerista Bengta i Skärhus. Bengta f. 1872.02.10 i Långaröd. † 1950 Bild ID: Bengta-Skarhus_04. |
|
Brännerista Bengta i Skärhus. |
Bengta hjälpte alla hon kunde. Först och främst i hennes närmaste
hembygd, men även i andra delar av Skåne, men också i Tyskland och
Danmark. Hon kunde "allt" om växter och örter, men påstods också bota sjuka i någon form av "teleparti". Att hon till detta också var synsk. Hon lär själv ha sagt: Gott gör jag, men ont vill jag inte befatta mig med” Läs här nedan om "kloka gummor och gubbar" lite mer allmänt. Behandling av sjukdomar i det gamla bondesamhället av: Bertil Burgard. Källa: Sveriges Hembygdsförbund. |
Otto Nilsson | |
Utfodring av änder Otto Nilsson 1 feb. 1956 Bild ID: HH_3501. Foto: Henry Holm.
Utfodring av änder Otto Nilsson 1 feb. 1956 |
Insänt av Göran Persson. |
Börje "Snoddas" Johansson | |
Börje hade smek- och "öknamn" på massor av
folk i byn. Dert var nog inte många somgick fria från hans frispråkighet.
I unga år så sålde han korv i Kulle korvaluda. Här är några exempel: Bokhållarkärringen Moderatskan Krulltången Snickarjäveln Tryckarejäveln Doktorn (Som inte var doktor men som jobbade hos Dr. Kess) Chiderittan Hönan Hövdingen Åttatumssoiken Skorstensfittan (jobbade med braskaminer) Kringlan (jobbade som bagerska) Dansedockan Hårtussen Krylletottan Fotograf djävulen Färgputtorna Brevbärare jävulen Taktäckare jävel |
Här följer lite omdömme om denne udda men
mycket omtyckta man som oftast sågs på byns gator. Byns självklara hustomte iklädd blåställ och stövlar oavsett väder. Lite halvt oförskämd och grov i munnen mot kunderna men med glimten i ögat och alltid hjälpsam. Ja kul med alla smeknamn. Verkligen en saknad Hörby profil. Ute på sin dagliga tur som kom det alltid ett leende och en kommentar, jag var krylletottan på frisörsalongen. Fina Börje. Så många år och så många härliga minnen med honom. Han följde mig genom hela mitt verksamma frisörliv och blev en naturlig del i vår familj. Han var en stor personlighet med ett enormt gott hjärta och minnena med honom är många. Allt från när han bjöd hem mig på rögad ål och Loranga, till när han dansar disco i källaren med mina barn och deras kompisar på en födelsedagsfest ... och inte minst att förglömma 80-årsfesten jag och min kollega Ann ordnade för honom på Hff, där han bjöd stort och generöst på alla som funnits där för honom genom åren. Hans förtjusning när magdansösen dök upp mitt i middagen var en fröjd att se. Kostyminköpet på Dressman i Eslöv inför denna fest är ett oförglömligt minne. Skrattårarna rinner när jag tänker på den stackars kvinnliga personalen som aldrig mött denna man och hans rappa tunga! Tänk där sprang hon och servade med olika strl och jag kröp på alla fyra och klädde av och på Börje i olika kreationer och han njöt. Ja jisses! Till slut föll valet på en midnattsblå kostym med vit skjorta och matchande slips. En stilig karl med de plirigaste blå ögon jag mött. Ja Börje hade många historier att berätta och livet hade inte alltid varit snällt emot honom. |
Ibland är smeknamnet
"lite så där", men ändå ett smeknamn utan onda avsikter. Här finns mycket att berätta, så kom med allt du
har. Blå namn är som vanligt länkar som sänder dig vidare till mer
information. De namn som är skrivit med svart text har vi inte så mycket
information om och bilder. Vi
presenterar här en del smeknamn, som vi hoppas kunna komplettera med din hjälp. |
|
|
Om nedan vill vi veta mer |
Alfred "Spolis" Anderson |
|
Lars "36:an" Svensson |
|
Rolf "Rolle Bom". |
|
Ernst Ahlgren |
Albert "Abbe"
Andersson. |
Giftmörderskan i Åröd |
Gunnar "BallBall" Bengtsson. |
Sune "Stålmusen" Andersson. |
|
Stig "Papp" Persson. |
|
Joel "grammofonen" Larsson |
|
Lafogden. |
|
"101" Kjell. |
|
"Sims" (Henry Holm) |
Nils "Svarte Nils" Persson. |
Torbjörn "38:an" Svensson. |
|
Klubba-Maria. |
|
Kaj "Tivoli" Andersson. |
|
"Fett Olof" |
|
Nils och Sonja på Spriten |
Äspinge original |
Patron
Hosa |
|
CG (Östraby). |
Enekarnan |
Klödden (Östraby). |
Storeper |
Petter Palm (Östraby). |
Tagejon |
Nils Isaks Anders (Östraby). |
Anton "Buktalare" Fricke, Slagtofta |
"Lada" Hanna Larsdotter gift med "Bukltalaren". |
|
Stora Karna (Ekesåkra) |
|
Wulf, ett gamalt original |
Ola Eek byns "originalstorljugare". |
Skrivare kärringen i norr. |
|
Skumpen (Nils Månsson) |
|
Olga "växellåda"
(kvinlkig lärare på Frostaskolan). |
Snoddas (Börje Johansson) |
Några bygdeoriginal från
Östraby i ordens mest vänliga bemärkelse. |
|
CG - Carl Gustav Sjöström | Petter Palm |
Klödden | Nils isaks Anders |
Tyvärr kan vi inte publicera detta material pga. av oenigheter inom Östrabys Bygdeförening och privatpersoner |
|
Vi har först fått ett muntligt godkännande av
"författaren" att publicera artikeln om originalet i Östraby.
Av någon anledning får vi nu påbackning av Östrabys Bygdeförening om att
vi inte får lov att använda dessa texter? Östraby Bygdeförening är den enda aktör oavsett om de är ideella eller komersiella som nekat oss att kunna sprida historiskt material, kostnadsfritt och ideellt. |
|
Bilder-Östraby/Bertil Rubin/BR_01_CG.jpg | Bilder-Östraby/Bertil Rubin/BR_04_Petter-Palm.jpg |