Känt och mindre känt folk i bygden
genom tiderna och vad de gjort

eller varit en frisk fläkt i byn/bygden och kanske stuckit ut lite, eller på något sätt synliggjort sig.  Helt enkelt en Hörbyprofil som har satt sina spår. Men vi är absolut inte ute efter "kungen" eller "drottningen" av Hörby.

Vi tar jättegärna emot förslag, ev. ändringar och kompletteringar för vi vet att ni "där ute" kan fantastiskt mycket. Du som besöker oss just nu kanske tycker det är någon som platsar på sidan som vi inte uppmärksammat än – detta är bara en liten början på en intressant uppföljning av flera andra.
Sänd då ett mail och berätta: info@gammalstorp.se

 

Se även vår länk:
Köpmän, Handlare, Hantverkare och Företagare i allmänhet och i övrigt personer som satt färg och fotspår efter sig och en del som gjort det – men som kanske borde uppmärksammats mer

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

 

 
A – F G – L M – R S –Y Z – Ö
Alla namn är sorterade A-Ö på efternamn, smeknamn på första bokstav.

Öppnas i eget fönster – betyder att det finns så pass mycket material om vederbörande att de fått en egen sida/länk

A B C D E
  Victoria Benedictsson
(öppnas i eget fönster)
Sten Carlborg
(öppnas i eget fönster)
   
         
F G H I J
Ellen Fridolin
(öppnas i eget fönster)
Gert-Arne och
Bengt-Arne
Henry Holm
(öppnas i eget fönster)
  Sten K Johnsson
Tage Frostle Giraldo Brothers
(öppnas i eget fönster)
Nils Hansson   Nils Jönsson
Författare i bygden
(öppnas i eget fönster)
  Johanna Herrlin    
Hildegard Falk
(öppnas i eget fönster)
  Greta Häggelin
(öppnas i eget fönster)
   
         
K L M N O
Kommunens Kulturpris
(öppnas i eget fönster)
Ola Lundberg, Elmhult Per Gunnar Mörck
(öppnas i eget fönster)
Anna Lisa Nilsson Elna Olsdotter, Åröd
(öppnas i eget fönster)
George Krook Bertil Landelius
(öppnas i eget fönster)
Nils Mårtensson Frazie - Frans Nilsson Henry Olsson
(öppnas i eget fönster)
Konstnärer i bygden
(öppnas i eget fönster)
  Sven Månsson Nils Nilsson Skärhus Nils Ludvig Olsson
Christian Kruse
(öppnas i eget fönster)
  Per Mörck
(öppnas i eget fönster)
Nils Nilsson, Äspinge Okänd vandrerska
    Edvin Jönsson, Månsköp Anders "Vittu" Nilsson Elsa Olsson
(öppnas i eget fönster)
    Nils Månsson Niagaramännen
(öppnas i eget fönster)
 
      Per "Tue" Nilsson  
         
P Q R S T
Assar Persson   Oskar Rosén
(öppnas i eget fönster)
Fee Saecula Anna Tornbacka
(öppnas i eget fönster)
Bo Persson     Betty Svensson  
Hans Polster     Alfred "Bullerkrona" Svensson  
Karl-Göran Persson
(öppnas i eget fönster)
    Arvid Sandberg  
Nils Persson, Svensköp     Bertil Strid
(öppnas i eget fönster)
 
      Birgitta Svensson
(öppnas i eget fönster)
 
      Nils Svensson (35:an)  
      Oscar Sjöberg  
      Sims (Henry Holm)
(öppnas i eget fönster)
 
      Erik Sundblad
(öppnas i eget fönster)
 
         
U V X Y Z
  Helge "pratare" Willasson      
  Elna Wallin      
  Arnold Wernersson
(öppnas i eget fönster)
     
         
Å Ä Ö    
Ernst Åkesson        
         
Smeknamn Smeknamn
som vi vill veta mer om
Öknamn Synonym  
35:an Klubba-Maria Giftmörderskan i Åröd Sims
(öppnas i eget fönster)
 
"Bullerkrona" Lafogden (Per Nilsson)      
Helge "pratare" Krycke-Bengta      
Ispinna Betty Topsy      
Ljusets bonde        
Skumpen"Vittu"        
         

 

 

   Bo Persson (bordtenis)

Bo Persson, född 1 januari 1948 i Hörby, är en svensk före detta bordtennisspelare. Han vann både EM- och VM-guld i lag.

Han spelade sitt första VM 1965 och 1975 - 11 år senare sitt sjätte och sista. Under sin karriär tog han 3 medaljer i Bordtennis-VM, 1 guld och 2 brons.

Han spelade sitt första EM 1968 och 1974 - 7 år senare sitt fjärde och sista. Under sin karriär tog han 4 medaljer i Bordtennis-EM, 4 guld.

Bo var son till Assar, som hade Assars korvkiosk bredvid Mårtenssons bil. På fastigheten idag (2017) finns ytterliggare en bilförsäljningsfirma.

Se även länk: Falkenbergs bordtennisklubb

   

Till toppen av sidan

 

 

 

   Nils Ludvig Olsson (författare)
   

Nils Ludvig Olsson, född 5 mars 1893 i Lund, död 7 juni 1974 i Eslöv, var en svensk författare och folkskollärare.

Efter folkskollärarexamen i Lund 1914 arbetade Olsson som lärare i Linköping 1914–1916. Efter en kortare tid i Varberg var han verksam i Höör från 1917. Olsson var aktiv inom hembygdsrörelsen och satt bland annat i styrelsen för Frosta härads hembygdsförening.

Som författare var han verksam under pseudonymen Nils Ludvig och är framförallt känd för sin diktning på bygdemål. Språklig förebild i dessa dikter är hans mor, född i Holmby i Frosta härad.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Bröderna Gert-Arne och Bengt-Arne ("dödsryttare")

Hörbys egna dödsryttare på 1950-talet.
Bröderna Gert-Arne och Bengt-Arne var stora favoriter i velodromen.

 
   

Till toppen av sidan

 

 

 

   Frazie - Frans Nilsson (poet)

Frans Nilsson Frazie 1942.
Bild ID: HH_3602

 

Frans "Frazie" Nilsson med sällskap i parken Bosjökloster i bakgrunden.
Bild ID: HH_3179

   
   

Frans Nilsson Frazie
Bild ID: HH_3558

Poeten Frans Frazie  Nilsson, kanske i sin egen lummiga trädgård på Ystadvägen, 1954-07-06.
Bild ID: HH_3636

   Frazie – Poeten från Hörby av Henry Holm.  
   

Till toppen av sidan

 

 

 

   Sten K Johnsson (längdhoppare, radioamatör och entreprenör)

http://www.stenkjohnsonsstiftelse.se/

   

Till toppen av sidan

 

 

   Hans Polster (skådespelare och regissör)

Hans Carl Einar Polster, född 4 december 1931 i Västra Vram, Skåne, är en svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
Polster har varit verksam många år inom teater och film, inte minst på Helsingborgs stadsteater sedan 1970-talet, och känd bland annat från den långa och folkkära TV-serien Hem till byn där han medverkade i fyra säsonger 1973-2006. Han är bror till Gunnel Swedner och var med och startade den fria teatergruppen Teater Theatron.
1973-75 fungerade Polster som chef för Åbo Svenska Teater , Finlands äldsta teater.
2007 erhöll han utmärkelsen Helsingborgsmedaljen och 2009 Helsingborgs Dagblads kulturpris[1] för sitt arbete, inte minst med den av honom startade Stumpen-ensemblen i Helsingborg.
Källa: Wikipedia


Hans Polster har över en lång karriär regisserat över 150 pjäser, men berättade en stund innan ceremonin att han trots det inte är överröst med utmärkelser.

– Jag har fått en del diplom och annat, men aldrig några pengar. Så det här kommer mycket väl till pass.

– Jag har varit nominerad ett par gånger, men aldrig nått ända fram. Det var på tiden nu tycker jag själv, säger han och ler lite pillemariskt.

Kulturpriset delades ut för sjätte året i rad och vinnaren utses av medarbetarna på HD:s kulturredaktion.

– Priset går till en person som har satt tydliga avtryck i det regionala kulturlivet. Hans Polster har varit nära ett par år nu och är verkligen värd det här, säger Gunnar Bergdahl.

I sitt tacktal delade Hans Polster med sig av äran till "den mest flexibla ensemblen jag har jobbat med" och syftade på amatörteatergruppen Stumpen som består av bland annat hemlösa och personer med drogproblem, som han de senaste åren varit drivande i.

– Dem är delaktiga till 95 procent i det här priset. Så låt oss tänka på dem och ge dem en stor applåd.

Stumpen har under Hans Polsters ledning genomfört sju teateruppsättningar på Stadsteaterns scener, i Dunkers Kulturhus och på andra scener i Helsingborg med omnejd.

– Just nu repeterar vi en ny pjäs som Henning Mankell givit oss. Den handlar passande nog om hemlösa och har premiär i mars, säger Hans Polster, som också säger att prissumman på 25 000 ger välbehövlig ekonomisk luft under vingarna för Stumpenensemblen.

De två andra nominerade till årets pris var barn- och bilderboksillustratören Maria Jönsson och förläggaren Helén Enqvist.
Utdrag av artikel i Helsingborgs Dagblad 13 dec. 2009:


Men Hörby har fortfarande en alldeles speciell plats i hans hjärta. Här finns många av hans barndomsvänner, och han känner sig fortfarande som hemma när han traskar runt på Hörbys gator.
– Jag är inte lika ofta i Hörby nu som förr, men på marknaderna är jag alltid på plats. Då brukar marknadsgänget träffas, och det har vi haft som tradition i många, många år. Hörby har alltid betytt mycket för mig, berättar Hans Polster.

Han är uppväxt i Hörby och gjorde sina första teateruppsättningar för ABF i Hörby tillsammans med ett gäng drivna amatörskådespelare.
– Men annars höll jag mest på med idrott, framförallt friidrott, som ung. Jag blev Hörbymästare både i bordtennis och tennis, och hade svenska skolrekordet på 80 meter i sprint – fast bara i en kvart, berättar han.
Den 22 oktober, klockan 19, tar Hans Polster med sig delar av Stumpenensemblen till Metropol för att ge en avskedsföreställning till sin gamla hembygd.

Hela gänget kommer inte till Hörby. Polster väljer därför att kalla ensemblen i denna tappning för Stumpenkabarén.
– Det handlar om oss och de behövande och de osynliga 
Utdrag ur Skånska Dagbladet 14 okt. 2014:

 

   

Till toppen av sidan

 

 

   Ernst Åkesson (författare och rektor)

Rektor Ernst Åkesson skrev flera intressanta böcker om Osbyholm och dess invånare. Böckerna är skrivna under perioden 1986 till 2001 och tre av dem är av naturliga skäl knutna till skolvärlden medan två av dem på ett ingående sätt beskriver människorna och husen i byn vid mitten på 1990-talet.

   

Till toppen av sidan

 

   Birgitta Svensson (författare, regissör, mm.)

Musikaler producerade av Birgitta Svensson.

1984 Spelet om en tjej. En drift med idealbilden av tjejer.
We ain´t gone a take it!
“Twisted sister”.  Till detta spel finns tyvärr varken bilder eller text.

1986 Animalen. En ungdomsversion av operan efter tillstånd hos Lars Johan Werle och Tage Danielsson. Här finns massor med vackra bilder och annat material.

1987 Trollkarlen från OZ . Manus efter, L. Frank Baums bok och med musik Charlie Smalls.

1988 Victoria Benedictsson.
Du kan se alla skådespelarna på Victoria Bendictssons hemsida. Direktlänk: Musikalen om Victoria.

1990 Askungen  Tema: mobbing     Till stor del Disneyversion

1991 Amazonas  Tema:  bevara regnskogen. Skydda urbefolkningens rättigheter. 

1992 Momo eller kampen om tiden. ”Tiden ju själv flyter bort i en ständig rörelse framåt. Inte olikt en flod, ty floden förmår inte stanna. Ej heller flyende tid”. Ovidius Metamorfoser Musikalerna 1984 – 1992 gjordes på Frostaskolan med elever ur Fritt val-grupper i Åk 9.

Uppehåll till 1994, då Birgitta flyttat till Georgshillsskolan.

1995  En midsommarnattsdröm : Shakespeare    Bearbetad för ungdomar.

1996 Trollkarlen från Oz.

1997 Kritcirkeln  i tre versioner.
Bertold Brecht 1943, Klabund 1924, Den kinesiska kritcirkeln Li Hshing-Tao 1279.
Den kinesiska versionen var översatt till holländska när jag hittade den, på UB i Lund. Den var inte heller spelad i den versionen. Alltså översatte jag den och satte upp den.
Detta blev nog en av de mest spektakulära och arbetssamma uppsättningarna. Vi spelade en version på morgonen klockan nio, nästa klockan 13.00 och så till slut en kvällsföreställning. Kritcirkelns tema: är allas lika rätt inför lagen.

1998 Halloween  En lätt och rolig musikal med sydamerikanskt tema om en stulen kyrk-kollekt, som hittades i en piniata.  En piniata är en stor figur i papiermache´ full med godis. 

1999 Drottningen och Morianen. Eller Lovisa-Ulrika och Badin. 1760-1782.
En historisk poesi med verklighetsanknytning. ” Man lever sitt liv framlänges-men förstår det balänges” Kirkegaard.
Detta blev nog den mest omfattande uppsättningen, som handlar om svart pojke från St. Croix i Västindien, som togs med en dansk skeppare först till Danmark och som sedan gavs som present till Drottning Lovisa Ulrika i Sverige. Han växte sedan upp tillsammans med Gustav III. Här i Hörby växte också några små pojkar med annan hudfärg, som inte hade det så lätt. Det var mest för att ge dem en förebild, som det här äventyret kom till.

2000 Animalen.
Detta är Birgittas sista föreställning innan hon pensionerade sig. Hon ville här knyta ihop säcken med Fredstemat och respekt för allas lika värde, något som har genomsyrat henne som lärare.

Till alla uppsättningarna finns såväl manuskript, tidningsurklipp som många fina bilder. En och annan filmupptagning finns också.

Till den litet udda produktionen får räknas, "Flickan med den förtrollade hatten” en barnbok, som Birgitta skrev för att samla in pengar till UNICEFs arbete för Flickors Utbildning i Bolivia. Boken är slutsåld och gav närmre 100 000 kr i intäkter, som oavkortat gick till detta arbete på Madagaskar och Bolivia.  

   

Till toppen av sidan

 

 

   Helge pratare

I Svensköps sockens minnesbok berättas bl. a. Om Helge Pratare, en på sin tid mycket känd vandringsman, sagoförtäljare och trubadur. Han gick bort 1876 och hans enkla gravsten är rest på kyrkogården i Kilhult (numera Killhult).

   
Helge Pratare även kallad Åsens Trubadur. Vem var Helge Pratare? Man vet att hans verkliga namn var Helge Willasson eller Veladsson, samt att han dog i Svensköp den 21 augusti 1876. Han var inte mantalsskriven någonstans utan gick runt i bygderna och spred glädje omkring sig. Det var också därför han var välkommen, den gamle trubaduren, sagoförtäljaren och berättaren allmänt kallad Helge Pratare. Där Helge var bekant, var han också gärna sedd i huset och det var nästan som helgdag då han kom. Vid mitten av 1800-talet stod hans anseende på sin middagshöjd och ingen begravning, inget barndop eller bröllop kunde firas i Svensköp eller angränsande utan att han var med. Han sjöng visor och spelade fiol, improviserade rim och höll högtidstal ofta mycket humoristiska. I död och begravningsboken för Svensköp 1876 har kyrkoherden antecknat följande; Den 21 augusti avled kringvandrande Helge Villasson å nr 2 Kilhult, inhyses hos torpare Esbjörn Ström. Har ingenstädes varit mantalsskriven under många år och därför ingenting kunnat utrönas om hans rätta hemvist, 67 år icke gift. Helge Pratare skulle alltså vara född 1809.
   

Till toppen av sidan

 

 

   Ispinna Betty

Ispinna-Betty 1936

Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty". Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamellförsäljare, men även som skolstäderska.

   
   

Källa: Henry Olssons bok "Berättelsen om Hörbys förvandling de senaste 150 åren"

   
   

Bilden till vänster:

Utsikt från kyrktornet, Gamla Torg och Storgatan. På Torget står ”Ispinna Betty” Betty Svensson.

Vänster: 1. Nya Garnboden, Holmbergs Eftr. Ur och Guld Anna och Iris Hasts hattaffär. 2. Skymtar nybyggda Konsum och Postkontoret. 3. Längst upp Tornet, där Tornbos möbler startade.

Höger: 1. Kjällkvist Ur och Guld. 2. Här har Hilbert Mårtensson haft frisörsalong. 3. Rosenbergska huset. Nuvarande Wilsons Radio. 4. Rydbergska fastigheten. I källaren Speceriaffär, Ebbas matservering. 5. Läsestugan, med missionsbokhandel, in på gården järnhandlare Perssons stallar och kollager. 6. Konditori Fenix. 7. Smed Henriksson. 8. ? 9. Hörnfastigheten Kungsgatan – Kristianstadsvägen. (Storgatan)

 

   
   
   
   

Annie Andersson berättar.
Källa: Hörby-bor berättar. Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson.

   
   

Is-Pinna Bettys son John B Gullberg.

 
   
   

Till toppen av sidan

 

 

   Nils Hansson (bågskytte)

Nils Hansson. Nordisk mäster i bågskytte.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

Bågskytte kom med i verksamheten 1954. Framgångarna kom snabbt. Redan 1956 blev SGF:aren Nils Hansson nordisk mästare, och den förste svensk som på tävling överskred 1000 poäng.

1962 Henry Nilsson tvåa i SM.

1966 Tommy Strand tvåa i SM.

1967 Per Nilsson trea i junior-SM.

1968 Per Nilsson nordisk mästare i öppna Skandinaviska mästerskapen.

1988 Bertil Nilsson klubbens förste svenske mästare genom att vinna HF 50 inomhus.

Framgångarna har varit många och efter att ha varit en liten skara aktiva skyttar har glädjande nog, antalet aktiva ökat igen. Både ungdomar och damer har blivit ett glädjande och framgångsrikt tillskott för föreningen.

Källa: Sattserups Idrotts och Byaförening
 

 

 

   
   

Nils Hansson med fru Anna-Britt, kommer hem från Oslo, där han blev Nordisk mästare i bågskytte.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

Nils Hansson tillbaka i vardagen.

   

Till toppen av sidan

 

   Den okända vandrerskan

Den okända vandrerskan och trolldomen i Gammalstorp.
författare: Elva Olsson-Lewin. Läs PDF-fil här PDF-fil 219 kB öppnas i nytt fönster
Vi har personligt tillstånd från författaren att publicera artikeln.

 
   

Till toppen av sidan

 

   Fee Saecula

1963-09-12. Hörby biblioteket i gamla kommunalhusets övre plan på Slagtoftavägen. Fee Saecula längst bak med ljus kjol.
Felicia var invandrad från Polen tror jag och var ett språkgeni. Hon undervisade i bl. a. engelska och franska på kvällarna.
Bild ID: HH_3053w.  Foto: Henry Holm.

Felicia Saecula.
Förnamnet betyder lycka eller glädje och efternamnet betyder evig, ungefär.
© Jonny Leandersson.

Fee Saecula vid bibliotekets lånedisk hon hade alltid rött läppstift och långa röda naglar. Biblioteket i Hörby Kommunalhus på Slagtoftavägen.1963-09-12
Bild ID: HH_3184. Foto: Henry Holm.

 

Visst var hon sträng men när man lärde känna henne en varm person. Hon bodde på Torggatan 4. Hon är begravd på samma ställe som Christian Kruse och hans hustru.
Fee som hon gärna kallades var drivande bakom att statyn av Christian Kruse restes i Ringsjöparken.
© Peter Holm

 

   
   

Gulli Fee Saecula och Frans "Frazie" Nilsson i Bosjöklosters park.
Bild ID: HH_3180. Foto: Henry Holm.

Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson.
Bild ID: HH_3183. (Samma gäng som på HH_3180).
 Foto: Henry Holm.

 

 
 
   

Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson
Bild ID: HH_3182. Foto: Henry Holm.

 
 

 

 
   

Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson.
Bild ID: HH_3181. Foto: Henry Holm.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Assar

Assars Perssons gatukök 1964-09-16
Bild ID: HH_3197

   

Till toppen av sidan

 

   Nils Svensson i folkmun oftast kallad för "35:an"

35:an Nils Svensson 1965-05-24.
Bild ID: HH_3647

   
   

Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko.

Huset till höger på bilden där det ryker i skorstenen bodde 35:an, numera 36:ans hus.

35:an Svensson 1959-09-08.
Bild ID: HH_3653

   
   

35:an bodde i huset på bilden längst till vänster endast taket syns på denna bild.
Bild ID: Gamla_bron_001.

   
   

35:an Svensson 6 dec. 1961
Bild ID: HH_3447

35:an Svensson
Foto: Enar Kjäll Hörby. Bild ID: HH_3448

   
   

Kusk med ridspö. 35:an Svensson
Bild ID: HH_3434. Foto: Henry Holm.

 
   

Till toppen av sidan

 

 

   Nils Nilsson, riksdagsman

Riksdagsmannen Nils Nilsson i Äspinge (före 1895).

Född i Östra Espinge, Malmöhus län 8/3-1815.
Hemmansägare i östra Espinge; ledamot i Ägodelningsrätten; kyrkvärd; auktionsförrättare: ledamot i styrelsen för Frosta härads sparbank från 1849; kommunalorförande; landstingsman – ledamot af Riks. 2:a kammare. för Frosta domsaga, Malmöhus län 1867 – 1887 B; ledamot i tillfälligt utskott 1868 och 1869; suppl. i bankoutskottet 1871 – 1878: suppl. i Bevillningsutskottet 1879 – 1885; ledamot i 2:a kammarens enskilda utskott 1879; suppleant i Statsutskottet 1886 och 1887 A; ledamot i Statsutskottet 1887 B.
† i Östra Espinge 24/7 1895.
   
   

Kristianstadsbladet 1895-07-26.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

Kristianstadsbladet 1895-07-26.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

   
   

1895-08-21_Stockholms dagblad.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

   
   
   
   

1896-08-27-Vestkusten.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

I den svenskspråkiga men amerikanska tidningen Vestkusten som gavs ut i Californien fanns den 27 augusti 1896 detta klipp om gravstenen som restes på Äspinge kyrkogård. Fanns faktiskt rätt så många tidningar, både på svenska och engelska, som bevakade det gamla fädernelandet och hade immigranterna som målgrupp.
Staffan Persson.

   
   

Texten förtydligad på denna bild.

   

Till toppen av sidan

 

   Sven Månsson, riksadagsman

Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar.

Ett minnesmärke av svartmålat ekträ och i form av ett kors har lantbrukaren Sven Olsson i Harphult nyligen rest i landsvägsgropen öster om Äspinge by över den där en gång av våda omkomne riksdagsmannen. Minnesvården har på ena sidan inskriften, "Riksdagsmannen Sven Månsson i Bönhult", och på andra sidan är anbragt ett psalmcitat.
Får se hur länge det får stå kvar, ty flera stycken träkors, som har blivit resta, ha blivit förstörda. Senast i fjol hände det med ett sådant som planterades här. Men ovan nämnde Sven Olsson är outtröttlig uti att, när ett förstörs, sätta ett nytt minnesmärke över sin förolyckade släkting, riksdagsmannen.

Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar.

Detta järnkors verkar få bli kvar, utan att vandaliseras.
Och därför kunna de, som roa sig med att undanskaffa minnesmärket om icke för de levande släktingarna, så dock för den dödes skull gärna låta dem stå i fred. "Om de döda ej annat än gott!".

Månde det vara någon/ra Äspingebor, som inte gillade att korset stod där? Var by skulle kanske hålla sig på sin "egen kant" (precis som idag) för att bli accepterade. Idag är träkorset utbytt mot ett järnkors och det verkar få stå kvar.

   
   

Det står ett järnkors med hans namn invid vägen i Äspinge.
Foto: © Fred Lundberg. 2012.

Korsets plats innan det flyttades till landsvägen mellan Äspinge och Svensköp.
Foto: © Elsa Olsson, Äspinge.

   
   

Vid korset på ovan bilder finns denna skylt att läsa. Foto: © Fred Lundberg.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Bullerkrona Alfred Svensson

Bullerkrona Alfred Svensson.
Bild ID: HH_3655

Mannen med hatten är Alfred "Bullerkrona" Svensson. Han är just i färd med att bekräfta köpet mellan två grishandlare. mannen med Vegamössan lär vara Magnus "Grishandlare" från Röstånga.

   
   
   

Bullerkrona hjälpte ofta till med att lyfta grisaburar när det var auktioner.

   

Till toppen av sidan

 

   Arvid Sandberg

Arvid Sandberg Hörby Tennisklubb. 1929-02-18.
Bild ID: HH_3649.

En av eldsjälarna för Hörby Tennisklubb.
Här slet tennisfolket som djur med anläggningen för att kunna göra så mycket arbete som möjligt för att hålla nere kostnaderna. Vid invigningen som förrättades av dåvarande kommunfullmäktiges ordförande Edvin Linde, fick Valdemar Löfvall, Nils Sköld och Arvid Sandberg, som tillsammans gjort nära 800 arbetstimmar på banorna, mycket välförtjänt mottaga klubbens förtjänsttecken.

Du kan läsa hela historien om Hörby Tennisklubb här:
https://hhtk.se/historia/ (öppnas i eget fönster)

 
   
   

Till toppen av sidan

 

Nils Mårtensson "Jordgubbskungen"

Nils Mårtensson "Jordgubbskungen"

Från 1908 arrenderade Nils Mårtensson torpet Maa 1:7 Han var född 1885 i Benarp, Äspinge socken. Det var ett stenhus som ursprungligen var ett gammalt statarhus med halmtak och gråstensmurar på norra sidan och mer än hundra år gammalt. Nils Mårtensson ägnade sig åt att odla jordgubbar och kallades allmänt för ”jordgubbskungen”, dit kom folk från när och fjärran för att köpa jordgubbar, men även för att prata med den ovanlige mannen och för att lyssna till hans livsfilosofi.

Nils Mårtensson dog 1972.Från 1973 äger Nils Wilborgsson torpet. Från 1979 ägs torpet av Helge Wilborgsson

 

   
   

Maa 1:7 Nils Mårtenssons hus, sett från vägen.
Bild ID: Maa_009.

   
   

Jordgubbskungens hus i Svensköp .
Bild ID: HH_3920.

   
   

Maa, Linnekulla.
Bild ID: Maa_005.

   
   

Maa 1:7 Nils Mårtenssons hus i Maa från trädgårdssidan. Framför står hans syster.
Bild ID: Maa_008.

   
   

Högestad 1:25, Sten fastes tomt. Nils Mårtensson i Maa har brutit marken och odlat jordgubbar här, samt byggt ett stenhus. förm. i slutet av 1940-talet. detta skall inte förväxlas med odlingen i Linnekulla. Främst t.v. Nils Mårtensson f:1885-04-29, och hans syster Elice f: 1880-03-04. Övriga tre är Elices barn, han med ljus rock heter Martin.
Bild ID: Maa_010.

   
   

Nyodling och jordgubbsodling i Linnekulla. Nils Mårtensson och hans systerson Hugo Göransson syns bland stenarna. Odlingen skedde med handkraft och hjälp av handdriven stenkran. Lägg märke till jordgubbsraderna.
Bild ID: Maa_024.

   
   

En stolt Mårtensson vid det färdiga konstverket.
"BOTTEN I EN MID-
SOMMARNATTSDRÖM
WILLIAM SHAKSPERE
N. M. ÅR 1954
Bild ID: Maa_020.

Bild ID: Maa_021.

   
   
Vi väntar med att publicera bilden tills vi frågat Skånska dagbladet om lov, då det fortfarande finns upphovsrätt kvar på bilden. I annat fall fotograferar vi själva stenarna.

Bild från Skånska Dagbladets reportage 1970. Karl Hallqvist visar en av flera stenar som Nils Månsson huggit in motiv och text på.
Dessa stenar finns på Nils Mårtenssons "sommarresident" i Linnekulla.

Bild ID: Maa_019.

   

Till toppen av sidan

 

Anna Lisa Nilsson

Missionär och sjuksköterskan Anna-Lisa Nilsson

Anna-Lisa Nilsson arbetade som nattsjuksköterska på Hörby Lasarett och sedan blev det hemtjänsten och långvårds-
avdelningar fram till sin pension. Det man kanske inte vet är att hon även var berest och hade arbetat i andra fattigare länder.

Redan som ung drömde hon om att bli missionär därför utbildade hon sig till sjuksköterska och tog examen 1950 och barnmorskeexamen året efter. Anna-Lisa arbetade vid Evangeliska Fosterland stiftelsens missionsstation och sjukhus i Nakamete i Etiopen. Tidigare erfarenhet gjorde starkt intryck på henne under nära 3 års vistelse i Afrika. I Etiopen var Anna-Lisa den enda vita sjuksköterska på sjukhuset där hon arbetade. För varje operation bad all personal tillsammans för patienten både läkare sjuksköterskor och biträde. Bönen förrättades ofta av en elev på landets språk för att den sjuke också skulle höra och förstå vad som sades.

I Hörby bodde Anna-Lisa i många år tillsammans med brodern lärare Axel Nilsson han var anställd på Älvdalskolan sina sista år innan pension. Flera elever kommer säkert ihåg Axel. De bodde i föräldrahemmet i korsningen Ystadvägen och Tvärgatan där även modern bodde och sköttes i hemmet sin sista tid. Både Anna-Lisa och Axel var mycket intresserade av trädgårdsodling och hade en av de vackraste trädgårdarna i byn med en fantastisk blomsterprakt.
Långt tidigare har huset varit ett pepparkaksbageri. Det är rivet sedan ett antal år tomten är öde och väntar på att det ska byggas flerfamiljshus där. Syskonen flyttade en liten bit bort till Ystadvägen 14 när huset var nybyggt.
Anna-Lisa är död sen några år.

Bodil Pedersen
Källa: Mellersta Skåne 1959

Foto: © Henry Holm

   
   

Foto: © Torsten Blomdahl

   

Till toppen av sidan

 

   George Krook
"Georgshill pr Hörby, Georg Krook" är en adress och ett namn, som inom Frosta härad böra vara bekant. Få frostingar torde väl hafva lagt i dagen så mycket lefvande intresse, sådan arbetsamhet och energi, antingen det nu gäller honom i egenskap af tjänsteman och kommunalman eller som kulturell banbrytare och organisatör, som kronolänsman Georg Krook.

Då mannen i fråga för icke så länge sedan frånträdt sin befattning som kronolänsman och han 1903 kunnat fira sitt 50 års jubileum som statens tjänsteman, passa helt säkert några data ur hans verkningsrika lif för dettas minnesalbum.

Georg Krook föddes den 16 juni 1836, genomgick Lunds katedralskola och aflade studentexamen vid Lunds universitet den 13 dec. 1853. Den 17 juli samma år antogs han till volontär vid Kongl. Skånska Dragonregementet och bevisade i sådan egenskap tvenne års exercisskvadroner, regements- och andra möten, tills han i dec. 1855 erhöll begärdt afsked. Den 26 sept. följande år aflade han vid Lunds universitet examen för inträde i Rikets kammar- och räkenskapsverk och antogs därefter såsom fogdeskrifvare hos kronofogde Witthoff. Efter åtskilliga förordnanden såsom kronofogde och länsman utnämndes han till ord. kronolänsman i Frosta härads norra distrikt den 31 dec. 1860. Sedan han i 28 år tjänstgjort i detta vidlyftiga och svårskötta distrikt, blef detsamma deladt uti tvänne, och blef Krook bibehållen vid det östra distriktet, som han sedan tills för kort tid sedan innehaft.

Med nya konkurslagens införande 1864 förordnades Georg Krook såsom Rättens ombudsman i konkurser inom hela Frosta härad och bibehöll han detta förordnande till 1896, Då häradets länsman hvar inom sitt distrikt erhöllo i sådan egenskap förordnanden.

Med nya väglagens införande år 1892 antogs Georg Krook till sekreterare och ombudsman uti styrelsen för Frosta härads väghållningsdistrikt, en befattning som han ännu innehar.

I egenskap af ledamot och verkställande direktör i styrelsen för Hör-Hörby, Hörby-Tollarps samt Eslöf-Hörby järnvägar har Georg Krook inlagt stor förtjänst om dessa trafikleder. Dessa befattningar har han dock numera lämnat sedan två af dessa linier uppgått i Östra Skånes järnvägsnät.

I kommunalt hänseende har kronolänsman Georg Krook beredt sig ett mer än vanligt aktadt rum i Hörby sockens och Hörby samhälles annaler. Det har varit kraft, sans och reda i hans åtgöranden, och har han innehaft den oskattbara förmånen att kunna med all önskvärd klarhet föra sina tankar till torgs. I fem år och under själfa öfvergångstiden var kronolänsman Krook af Kungl. Maj:t Befallningshafvande i länet förordnad såsom ordningsman inom Hörby municipalsamhälle och köping samt under själfva ofvergångsåret, då köping och landstförsamling åtskiljes, jämväl ordförande i Hörby sockens kommunalstämma. Under en lång följd af år revisor och därefter ledamot i Frosta härads sparbanksdirektion samt revisor af kommunens kyrko- och kommunalräkenskaper under ej mindre än trenne kommunal ordföranders tjänstetid samt under nio år ordförande i Hörby m. fl. socknars bevillningsberedning, har kronolänsman Krook afträdt från alla kommunala förtroendeuppdrag. Sedan några år tillbaka är han meddirektör i aktiebolaget Skånska Handelsbanken i Hörby.

Att en så lång och hedrande verksamhet icke kunnat förbli obelönad är en given sak. Utom det att kronolänsman Krook vid flera olika tillfällen af höga vederbörande erhållit belöningar för visadt tjänstenit, är han sedan 1895 innehafvare af guldmedaljen af femte storleken "för nit och redelighet i rikets tjänst".

Vare det nog sagdt, att kronolänsman Krooks lifsgärning i det allmännas tjänst utgör en stor och gedigen insats i Frosta härads, Hörby samhälles och kringliggande orts framåtskridande och sunda utveckling.

George Krook, Georgshill.
Kronolänsman, tjänsteman, kommunalman och kulturell banbrytare och organisatör.
Bild ID: Georgshill_008_Krook.

 

George Krook, Georgshill.
Kronolänsman, tjänsteman, kommunalman och kulturell banbrytare och organisatör.

 

 

Bild ID: Georgshill_004. Foto: © Roland Pedersen.

Källa:
Frosta Härads minnesteckningar
av Johannes Hall, tryckt år 1904.

   

Till toppen av sidan

 

   Nils Nilsson Riksdagsman i Skärhus år 1912.

Bild ID 000124.
Nils Nilsson Riksdagsman i Skärhus år 1912.

 
   

Till toppen av sidan

 

   Nils Jönsson

Gammalstorp Nils Jönsson.
Bild ID: HH_3909. Foto: Henry Holm.

   

Till toppen av sidan

 

   Tage Frostle

Tage Frostle med gris, när han inte är kommunalråd.
Bild ID: HH_3451

Kommunalråd Tage Frostle.

   

Till toppen av sidan

 

   Johanna Herrlin

1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor.

 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare. Skåne Genealogen Nr 2 2016. Per-Gunnar Mörck. 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare

Till toppen av sidan

 

 

   Elna Wallin

Barnmorskan i Äspinge, Elna Wallin med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning.

 
   

Till toppen av sidan

 

   Nils Nilsson, Äspinge

Riksdagsmannen Nils Nilsson i Äspinge (före 1895).

Född i Östra Espinge, Malmöhus län 8/3-1815.
Hemmansägare i östra Espinge; ledamot i Ägodelningsrätten; kyrkvärd; auktionsförrättare: ledamot i styrelsen för Frosta härads sparbank från 1849; kommunalorförande; landstingsman – ledamot af Riks. 2:a kammare. för Frosta domsaga, Malmöhus län 1867 – 1887 B; ledamot i tillfälligt utskott 1868 och 1869; suppl. i bankoutskottet 1871 – 1878: suppl. i Bevillningsutskottet 1879 – 1885; ledamot i 2:a kammarens enskilda utskott 1879; suppleant i Statsutskottet 1886 och 1887 A; ledamot i Statsutskottet 1887 B.
† i Östra Espinge 24/7 1895.

Kristianstadsbladet 1895-07-26.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

Kristianstadsbladet 1895-07-26.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

   
   

1895-08-21_Stockholms dagblad.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

   
   
   
   

1896-08-27-Vestkusten.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

I den svenskspråkiga men amerikanska tidningen Vestkusten som gavs ut i Californien fanns den 27 augusti 1896 detta klipp om gravstenen som restes på Äspinge kyrkogård. Fanns faktiskt rätt så många tidningar, både på svenska och engelska, som bevakade det gamla fädernelandet och hade immigranterna som målgrupp.
Staffan Persson.

   
   

Texten förtydligad på denna bild.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Polismästare Oskar Sjöberg

Polismästare Oskar Sjöberg.

Polismästare Oskar Sjöberg i vita byxor, mitt i bilden. Född 1876 i Gudhem (Skaraborgs län i Västergötland).
Inträdde i polistjänst 15/11 1899 som extra poliskonstapel i Malmö. Befordrad till 1:e konstapel, vid Malmöhus läns centralpolis 1/1 1902. Polis kommissarie i Hörby 16/6 1904.
Avlagt underoffisersexamen vis Artilleriet 1899 och volontärexamen vid Malmöpolisen 1900. Riksförsäkringsanstaltens ombud. Kompanichef i Landsstorp.
Han flyttade till Skåne 1878 med sina föräldrar. År 1904 flyttade han till Hörby. Han har bott på Nygatan 11, Nygatan 12, Lilla Wästergatan 14 och till sist på Bollhusgatan 25 där han dog 1961. Han var först Polisuppsyningsman och efter 1906 Poliskommissarie i Hörby. Oskar gifte sig 1926 med Anna Gregow (1887-1955), hon var lärarinna i Hörby. De fick en son: Ove Sjöberg född 1927 i Hörby.
Text:  © Irene Sjöberg, Helsingborg.

   

Till toppen av sidan

 

 

Skrothandlare ”Vitto”

Råbygatan i Hörby. Så här såg det ut i svunnen tid. Ett hästekipage kommer stilla och lugnt körande. Bakom står en liten tösabit och betraktar ekipaget. Tösabiten heter Ester senare gift med Hjalmar Henriksson. Ekipaget hon tittar på är skrothandlare ”Vitto” med sin vita häst.
   

Källa: Hörby-bor berättar av Ernst Åkesson.

   
   

Anders "Vittu" Nilsson till höger var i sina bästa år en ansedd åkare i Hörby. Men genom godtrogenhet och felplaceringar förlorade han allt han ägde. På äldre dagar ägnade han sig åt skrot- och lumphandel. Han blev ett av originalen i Hörby på sin ålders höst.

   
   

Källa: Hörby-bor berättar av Ernst Åkesson.

   
   

 

   Nils Persson

Riksdagsman Nils Persson. f:1901-03-22 i Svensköp.
Flyttade till Kilhult 194? (på 1940-talet).
Bild ID: HH_3910.

 
   

Till toppen av sidan

 

Ola Lundberg,  Elmhult

Ola Lundberg. i Elmhult.
Bild ID: HH_3925

 
   
   

Till toppen av sidan

 

   Nils Månsson

Bild ID: 001121
Riksdagsman Nils Månsson även kallad
Skumpen eller Ljusets bonde.
Född 1776-04-05 i Starrarps by, Fränninge. Farfar till Riksdagsman Nils Nilsson Skärhus.

 
   

Till toppen av sidan

 

   Krycke-Bengta
Krycke-Bengta var duktig på att spå. Hon gick med en krycka och var mager och dåligt klädd, och vi pojkar tyckte nog att hon liknade gamla tiders häxor.
Många gick till henne för att bli spådda. under seansen svor hon och slog med kryckan i golvet.

Källa: Hörbybor berättar.
Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson

 
   

Till toppen av sidan

 

   Topsy

Källa: Hörbybor berättar.
Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson

   

Till toppen av sidan

 

   Pär "Tue" Nilsson

Pär "Tue" Nilsson med sin häst Karna i arbete på gamla Torg.
Gamla Torg, Per Nilsson. Bilden visar ”Per Tue” eller ”Vinge Pär” som han allmänt kallades. Han hade vid en olyckshändelse blivit skadad i knäet. Han var den tidens renhållningsarbetare på gator och torg efter torgdagar.
Ibland stavas Per med e, ibland med ä. Vi har valt att använda det som står i våra källor.

 

Källa: Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren.

 
 

Källa: Hörbybor berättar.
Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson

 

Till toppen av sidan

 

 

 

 

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

 

 

 

 
   
   
   

Till toppen av sidan